Abstract Aim The purpose of this study has been to investigate the possible differences in grades and attitudes towards further studies that can be explained by the student’s level of physical activity. The questions we wanted answers to were: - Does students in more sports-oriented programs have better grades than students in more theoretical programs? - Is there a relationship between physical activity and study-results? - Are there any differences in attitudes towards further studies for students at the different programs? - Which other variables could be affecting the students grades? Method  The extent of this study has included 3 municipal schools and 6 classes (2 from each school) – in all 119 students and 6 teachers. 3 different social sciences programs have participated – two sports-oriented and one without any sports-oriented concentration . The study has been done with questionnaries where the students have stated their grades, their level of physical activity, attitudes towards further studies and other possible influential factors. The students teachers have also answered questionnaries to investigate their opinion about their students and to see if the demands are the same. The statistic material from the study has then been analyzed in the statistical analysis programme SPSS. Results  In this study we have not been able to prove that physical activity actually leads to higher grades. Our results show that it is more about the time the students put on their schoolwork, their ambition and the programs study rate that can be related to higher grades. Our results also show that students in more sports oriented programs are not as keen on future studies as students on more theoretical programs. Conclusion  Our study has not been able to show relationships between a high grade of physical activity and high grades. Still we consider that we can strengthen that physical activity 3-4 times/week on a moderate/high effort level is the optimal training quantity for reaching higher grades. / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie har varit att undersöka de eventuella skillnader i betyg och inställning till framtida studier som kan förklaras av gymnasieelevernas nivå av fysiska aktivitet. De frågor vi velat få besvarade har varit:  - Har elever på program med idrottsinriktning högre betyg än elever på ett teoretiskt samhällsprogram? - Finns det samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat? - Finns det några skillnader i attityd gentemot framtida studier hos elever på de olika inriktningarna?  - Vilka andra faktorer kan påverka elevernas betyg? Metod  Studien har inkluderat 3 kommunala skolor och 6 klasser (2 per skola) - sammanlagt 119 elever och 6 lärare. 3 olika samhällsvetenskapligt inriktade gymnasieprogram har deltagit – två med idrottsinriktning och en utan någon idrottsinriktning. I studien har enkätundersökningar använts där eleverna har fått uppge sina betyg, sin fysiska aktivitetsnivå, attityder gentemot framtida studier och olika eventuella påverkansfaktorer. Även lärarna till dessa elever har fått besvara enkäter för att undersöka deras uppfattningar om sina elever samt för att se om kravbilderna är desamma. Undersökningens statistiska material har sedan behandlats i statistikprogrammet SPSS. Resultat Vi har i vår studie inte kunnat påvisa resultat som visar att fysisk aktivitet faktiskt leder till högre betyg. Snarare är det elevernas nedlagda studietid, ambitioner  och studietakt som man i vår studie kan koppla till höga betyg. Resultatet visar också att elever på idrottsinriktade program inte prioriterar framtida studier lika  mycket som elever på teoretiska program. Slutsats  Vår studie har inte kunnat påvisa samband mellan hög grad av fysisk aktivitet och höga betyg. Dock anser vi oss kunna stärka att fysisk aktivitet 3-4 ggr/vecka på  en måttlig/hög ansträngningsgrad är en optimal träningsmängd för att uppnå höga betyg.

No description available.

Tidigare forskning visar att elever anser att betygen i det nuvarande målrelaterade betygssystemet är orättvisa och att lärare utgår ifrån andra aspekter vid betygsättningen än att betygsätta elevernas kunskaper. Därmed valde vi att undersöka hur lärares bedömning och betygsättning utförs bland behöriga lärare för att få klarhet i om det nuvarande betygssystemet är ett rättvist betygssystem. Syftet med studien är att undersöka vilka aspekter som behöriga gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa gör sin bedömning och betygsättning utifrån. Fokus riktas även åt att granska hur lärarna säger sig bedöma olika moment i undervisningen och vilka uppfattningar lärarna har kring det målrelaterade betygssystemet. Studien består av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med sju behöriga lärare i idrott och hälsa på gymnasiet. Studien visar att de behöriga lärarna i idrott och hälsa bedömer och betygsätter utifrån andra än gällande aspekter. Lärarna säger sig bedöma kondition och styrka utifrån olika tester i form av resultat för att kunna mäta elevernas utveckling av den fysiska statusen. Lärarna uppger att det nuvarande betygssystemet innehåller för få steg och att rättvisa betyg därmed inte kan sättas. Det framhävs av lärarna att lärare i samma ämne bör samarbeta och föra kontinuerliga diskussioner för att likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning ska kunna nås upp till.

Aim The purpose of this study is to examine which tools teachers, teaching physical education, are using for assessment and grading in primary schools. Issues How it is perceived by teachers to assess and grade the students? How have the assessment and grading tools been developed? How do the teachers document what they assess and grade? How do the teachers communicate to the students what they assess and grade? Method The study has a qualitative approach in which the study design is represented by several semi-structured qualitative interviews. The semi-structured interview guide was authored using the foundations of ramfaktorteorin and an overall hermeneutisk approach. The interviews were then carried out with six physical education and health teachers from the Stockholm area. The interviews were recorded with a voice recorder and transcribed. Responses were categorized based on a hermeneutisk approach and interpreted using ramfaktorteorin. Results The teachers find it both positively and negatively to evaluate and grade their students. The major constraints mentioned by the teachers are time, knowledge and large groups of students, while the most common conditions for grading are Lgr11 and motivation. For assessment and grading different tools are used (Lgr11, notes, discussions among colleagues and written assignments) that are developed by Skolverket, in consultation with colleagues, individually or by independent schools leadership. To document the students, teachers particular utilizes assessment tools like matrices and journals developed from Lgr11 and also notes in various ways. Communication between students and teachers is done through both direct (formative feedback and lesson briefings) and indirect communication (message boards, logs, internet and distributed documents) where it primarily is the Internet, performance reviews and the students own interests that govern the teachers’ communication. Conclusions The assessment tools that the teachers in this study use for assessment and grading in physical education proves to be Lgr11, discussions among colleagues, written assignments of various kinds and notes written by the teacher when necessary. Some teachers have a more well-developed approach to the grading and assessment than others, which is reflected in their assessment tools. The study thus shows that more research and development, and knowledge of assessment and grading are required in order to develop appropriate assessment tools for teachers of physical education and health. / Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka verktyg lärare i idrott och hälsa använder sig av vid bedömning och betygsättning i grundskolans senare årskurser. Frågeställningar Vilka begränsande och underlättande faktorer upplever lärarna finns i arbetet med bedömning och betygssättning av eleverna? Hur har bedömningsverktygen tagits fram? Hur dokumenterar lärarna det de bedömer och betygssätter? Hur kommunicerar lärarna med eleverna om bedömning och betygssättning? Metod Studien har en kvalitativ ansats där studiedesignen representeras av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. En intervjuguide författades med hjälp av ramfaktorteorins grundtankar samt ett övergripande hermeneutiskt synsätt. Intervjuerna genomfördes med sex undervisande lärare i ämnet idrott och hälsa i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in med diktafon för att därefter transkriberas. Svaren kategoriserades utifrån ett övergripande hermeneutiskt synsätt och tolkades med hjälp av ramfaktorteorin. Resultat Lärarna upplever det både positivt och negativt att bedöma och betygssätta sina elever. De största begränsningarna som nämns av lärarna är tid, kunskap och stora elevgrupper medan det som underlättar är Lgr11 och motivation. Vid lärarnas bedömning används olika verktyg (Lgr11, anteckningar, diskussioner kollegor emellan samt skriftliga inlämningar) vilka är framtagna av Skolverket, i samråd med kollegor, enskilt eller via friskolors ledning. För att dokumentera eleverna använder lärarna framförallt bedömningsverktygen matriser och journaler som är framtagna med stöd i Lgr11 samt anteckningar på olika sätt. Kommunikationen mellan lärarna och eleverna sker via både direkt (formativ återkoppling och lektionsgenomgångar) och indirekt kommunikation (anslagstavlor, loggböcker, internet och utdelade dokument) där det framförallt är internet, utvecklingssamtal och elevernas eget intresse som styr lärarnas kommunikation till eleverna. Slutsats De bedömningsverktyg som lärarna i studien använder i ämnet idrott och hälsa är Lgr11, diskussioner kollegor emellan, skriftliga inlämningar av olika karaktär samt anteckningar som författas av läraren vid behov. En del lärare har ett mer välutvecklat synsätt när det gäller bedömning än andra, vilket visar sig i deras bedömningsverktyg. Studien visar därmed att mer forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om bedömning och betygssättning krävs för att utveckla lämpliga bedömningsverktyg för lärare i idrott och hälsa.

Abstract                                                                                                                                                                                         Åsa Kippel   Montessoripedagogiken – En studie om en tidlös pedagogik? Montessori pedagogy - A study on a over time education?                                                                                                                                                    Antal sidor: 29 Syftet med mitt arbete är att undersöka huruvida Maria Montessoris pedagogik är förenlig med 2000-talets skola. På vilket sätt pedagogerna inom montessoriskolorna i Sverige valt att arbeta för att förnya pedagogiken för att följa de nya styrdokument som kommit. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning där jag intervjuade ett begränsat antal montessoripedagoger för att göra en bild av hur de förenade sin pedagogiska tanke med de nya läroplanerna och det faktum att man från och med Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11, har ett betygskrav redan från årskurs sex. Resultatet visade att Montessoris pedagogik är högst aktuell och frånsett betygsättning  inte utgör något större problem att förena med de nya läroplanerna. Betyg är inte förenligt med montessoripedagogiken och har aldrig varit. Några skolor har haft omdömen tidigare med måste nu, i och med Lgr 11 sätta betyg. Betyg gör att eleverna jämför sig med varandra vilket Montessori ansåg vara dåligt för den individuella utvecklingen hos eleverna.  Även det centrala innehållet i Lgr 11 upplevs av några pedagoger som ett hinder i elevernas individuella utveckling då detta minskar möjligheterna för eleveran att arbeta med olika specialintressen pga. tidsbrist.       Nyckelord: pedagogik, betyg, styrdokument, utveckling, läroplaner.

I föreliggande undersökning är syftet att studera hur lärare i idrott och hälsa tillämpar det målrelaterade betygssystemet och diskutera hur denna praktik påverkats och påverkas av olika faktorer såsom läroplan, betygssystem och kunskapssyn. I studien riktas intresset både mot tillämpningen av betygsättningspraktiken under tiden för Lpo 94 med tillhörande kursplan för idrott och hälsa och hur den kan komma att påverkas under Lgr 11. I fokus för studien är betyg och bedömningsprinciper för betyget Godkänd på grundskolan, vilket motsvarar betygssteget E i nya Lgr 11. De specifika frågeställningarna rör därför såväl Lpo 94 som Lgr 11 och formuleras enligt följande: Hur kan man förstå att den samsyn som råder kring betyget Godkänd i idrott och hälsa på grundskolan har uppkommit, då denna samsyn inte baseras på kunskapsmål i kursplanen? Vad anser lärare i idrott och hälsa är viktigast med ämnet? Hur kan de nya styrdokumenten i idrott och hälsa komma att påverka undervisning och betygsättningspraktik i idrott och hälsa Vilka uppfattningar finns om den nya betygsskalan hos lärare i idrott och hälsa?   Undersökningens empiri omfattar sex semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa på grundskolan, som har tolkats utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt. Dessutom utgör en enkätstudie som besvarats av 85 lärare kompletterande metod. Med utgångspunkt i Bernstein och Lindes teorier om hur kunskap kan bedömas utifrån olika koder och hur läroplanens intentioner tolkas och omtolkas visar undersökningens resultat att samsynen kring betyget Godkänd kan förklaras med att lärarnas betygsättning i ämnet för bygger på en bedömning av kunskaper utifrån competence code. Det viktigaste med ämnet är att utveckla kunskaper om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa, samt att väcka ett intresse för fysisk aktivitet. Studien visar att båda dessa teman kan bedömas utifrån competence code för betyget Godkänd. Resultatet visar också att lärarna uppfattar det som att de nya styrdokumenten inte kommer att påverka undervisningen och betygsättningspraktiken särskilt mycket. Det som kan komma att förändras är att undervisningen kommer bli mer teoretisk. Lärarna är positiva till att den nya betygsskalan har fler steg, men att de otydliga kunskapskraven och trappstegsprincipen i betygsskalan gör att rättvisa och likvärdighet inte kommer att kunna garanteras. Slutsatsen är att lärarna i idrott och hälsa tillämpar en betygssättningspraktik med utgångspunkt i en konstruktivistisk kunskapssyn för det lägsta betygssteget, vilket innebär att de bedömer och betygsätter dessa elevers lärprocess. Studien ger indikationer på behovet av adekvat och professionell fortbildning, bedömningsexempel för ämnet och en aktiv diskussion om den nya betygsskalans tillämpning både på formuleringsnivå och på transformeringsnivå.

No description available.

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förväntningar från lärarna, föräldrarna och sina egna förväntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och betyg samt betygsambitioner i ämnet svenska A eller svenska som andraspråk A. Jag tittar även på hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger på data som samlats in via en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvåtest påvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förväntningar från svenskläraren och de egna förväntningarna och betyg samt betygsambitioner. Chi-tvåtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av föräldrarnas förväntningar och betyg eller betygsambitioner. Dessa resultat diskuteras.

Uppsatsens syfte är att undersöka elevers tankar och ambitioner kring den egna prestationen och betydelsen av betyg ur ett elevperspektiv. Vårt syfte är också att verifiera tänkbara skillnader mellan de båda skolorna som ingår i undersökningen.Materialet består av en enkätundersökning genomförd av 100 elever i år nio från den aktuella undersökningsgruppen i Mellansverige. Resultatet visar att eleverna tycker att betygen är centrala och anser framför allt att det är viktigt vilka betyg de får för att kunna söka till ett visst gymnasieprogram. Majoriteten tycker att de presterar bra men skulle kunna prestera mer om de orkade/var motiverade. Många skulle anstränga sig mer för att få högre betyg om läraren gav tydliga instruktioner. De flesta av eleverna har angivit att läraren och tiden avgör hur de presterar. Majoriteten av de som har planer efter grundskolan anser att prestationen i skolan har betydelse för deras framtida yrkes- och gymnasieval. Generella skillnader i resultatet framkommer inte, dock finns smärre skillnader mellan kön/skolor i enstaka fall.

Historically Sweden had a confessional teaching of religion in school, that is the starting point ofthis essay. In the Swedish school system the students have the right to believe whatever they wantbut they will be introduced to different beliefs in the subject religion. Even the church focuses onthe individuals own beliefs during confirmation. This essay explores if there is something in aconfessional teaching that contributes to the students' knowledge in religion as a school subject.Therefore a quantitative study have been performed. The study aimed to investigate the grades ofthe students that participated in confirmation and how the grades changed after the confirmation. Italso examined if there are any gender differences as earlier research proclaims that girls nowadaysperform better than boys in all school subjects. As a factor, gender seems to be the most critical one.The study was a case study with students in the ninth grade in a specific municipality. A comparisonhave been done between the grades in the subjects of religion, history and mathematics. This wasdone to be able to determine if it is the teaching done in confirmation that is the influential factor. The study showed that gender is a more influential factor then the confirmation. Though in thegroup of girls that have been confirmated, there is a clear tendency that confirmation leads to higherand raised grades in all three subjects. The result for the boys is harder to analyse. The main reasonis that the group is small. It is much more common for girls to get confirmated then it is for boys.In conclusion, it is not possible to show a clear tendency that confirmation gives high and/or raisedgrades in the subject religion. Still there is a clear tendency that those who have been confirmed gethigher and raised grades in all the subjects that have been examined in this study. A possibleexplanation for this is that the confirmation participants strengthens as individuals.