Betygsättning är ett centralt inslag det svenska utbildningsväsendet i och med det att elever i den svenska gymnasieskolan betygsätts efter varje avslutad kurs. Föreliggande uppsats syftar till att studera hur elever i den svenska gymnasieskolan upplever betygsättning. Studien undersöker elevernas upplevelser av betygsättning genom intervjuer av åtta elever på en gymnasieskola i Mellansverige. Studien påvisar bland annat att elever upplever att det är kunskaper som primärt betygsätts men att externa faktorer såsom uppträdande och social kontakt med läraren kan påverka hur många möjligheter till omprövning eleven får. Vidare visar resultaten att betygsystemets utformning som sådant kan påverka elevers insatser i kurser i och med att ett visst betyg kräver uppnådda resultat på samtliga kunskapskrav och elever kan således sänka sitt engagemang i en kurs om möjligheten till ett visst betyg har upphört.

Denna uppsats syftar till att undersöka inställningen till ett eventuellt betyg i ordning och uppförande bland ett urval av elever från gymnasiet och högstadiet. För att få klarhet i åsikterna hos eleverna har en kvantitativ metod använts. Undersökningen har genomförts genom att en enkät med ett antal frågeställningar har delats ut till 81 elever. Frågorna på enkäten har alla varit antingen direkt riktade för att få fram elevernas åsikter kring betyg i ordning och uppförande eller varit relaterade till betygsfrågan i allmänhet. Elevernas samlade åsikter i frågan har studerats men också eventuella skillnader dels mellan genus och dels mellan de olika skolstadierna har undersökts. De mest intressanta resultaten som undersökningen har visat på är att en relativt stor majoritet av de tillfrågade eleverna är positiva till ett betyg i ordning och uppförande. Eleverna har också klargjort att de vill att betyget i ordning och uppförande ska vara separat och inte vara en del av betygskriterierna i respektive ämnesbetyg. Jämförelsen mellan genus har visat på att killarna i undersökningen i mindre utsträckning än tjejerna är för ett betyg i ordning och uppförande. Jämförelsen mellan de olika stadierna har visat att det inte föreligger några större skillnader.

I arbetet intervjuas åtta lärare i idrott och hälsa för grundskolans senare år om hur de obligatoriska momenten friluftsliv, orientering, simning och hälsa kommer till uttryck och bedöms i undervisningen i år nio. Lärarna intervjuas om vad som krävs av eleverna för att uppnå respektive betygsteg Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Intervjuerna syftar till att se vad i bedömningen och betygssättningen som krävs för de olika betygsstegen och de skillnader som finns mellan lärarna.   Intervjuerna bygger på tidigare forskning som visar att den nationella kursplanen kan tolkas väldigt olika av lärarna i idrott och hälsa vilket leder till en orättvis bedömning och betygssättning av eleverna. Arbetet bygger på att belysa de olika momenten i relation till den problematik som har visat sig finnas i hur bedömningen skall genomföras.

När den nya läroplanen för Gymnasieskolan infördes 2011 tillkom en ny betygskala och en diskussion startades om sju olika förmågor som en elev bör utveckla. Hösten 2014, det vill säga tre år senare, har Skolverket endast formulerat bedömningsstöd för två av de sju förmågorna. Detta motiverar denna stuide som undersöker vad som betygsätts och vad som krävs för den nedre gränsen för betyget E i ämnet Matematik. Studien inriktar sig på den obligatoriska kursen Matematik 1. Sju gymnasielärare intervjuades och besvarade frågor om bedömning och kravet för betyget E.   I intervjuerna lyfte lärarna fram följande moment till grund för sin betygsättning: Taluppfattning, aritmetik och algebra, geometri, samband och förändring, sannolikhet och statistik samt problemlösning. Vilket också utgör det centrala innehållet i Matematikkurs 1 på gymnasiet. Skolverket har förklarat att de nya kunskapskriteteriena för betyget E på gymnasiet innebär att eleven ska förstå sig på alla moment övergripande.   För att få betyget E och bli godkänd i kursen kräver läraren att eleven skriver E på nationella provet eller strax därunder. De intervjuade lärarna ansåg dock att nationella provet inte berör alla förmågor och kunskapskriterierna. Trots detta utgick lärarna från det nationella när elevers betyg skulle sättas. Det nationella provet kunde, enligt lärarna, få eleverna upp över gränsen för godkänt och på så sätt fylla i eventuella luckor som uppstått under kursens gång. Trots eventuell saknad kunskap kan alltså elever godkännas i matematik 1.   Resultatet av intervjuerna har visat att lärarna anser att tiden är för knapp för att bedöma och genomföra läroplanens innehåll. Ingen tid eller inte tillräckligt med tid har avsatts för skolorna att gemensamt sätta sig in i den nya läroplanen. Detta har lett till att lärare forfarande använder sig av den gamla läroplanen.

No description available.

År 2011 kom det en ny läroplan för Gymnasieskolan med en ny betygsskala. Den nya läroplanen har ett brett innehåll i förhållande till undervisningstiden samtidigt som bedömningsstöd från Skolverket saknas (våren 2013). Denna uppsats undersöker lärares syn på vad som bedöms vid betygsättning i ämnet Idrott och Hälsa. Studien, som inriktar sig på den obligatoriska kursen Idrott och Hälsa 1, består av intervjuer med sju gymnasielärare och tar upp följande frågor: Vilka delmoment bedöms? Vad krävs för att bli godkänd? Vad finns det för förutsättningar att göra bedömningen? Lärarna beskriver i huvudsak följande delmoment: Ergonomi, Träningslära, Friluftsliv, Dans, Simning, Säkerhet och Hälsa. För att bli godkänd poängterar lärarna närvaro och aktivt deltagande. Att ha kunskap och viljan att utveckla sin fysiska förmåga är viktigare än att prestera på en viss nivå. Trots att vi har en läroplan med kunskapsmål så blir elevens inställning viktigare än elevens kunskap när läraren bedömer om en elev kan bli godkänd, dvs. uppnå betyget E (Studien omfattar ej vad som krävs för högre betyg).   Resultaten av intervjuerna har tolkats utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv och studien visar att de medverkande lärarna är väl pålästa i den nya läroplanen men att det finns en skillnad mellan politiskt formulerade kunskapskrav och vad som är praktiskt genomförbart. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med tid och pengar till friluftsliv. Tiden räcker inte heller för att täcka läroplanens breda och delvis fragmentiserade innehåll.     Nyckelord: Betygsättning, Idrott och Hälsa, Gymnasiet, Läroplansteori, Ramfaktorteori, Den dolda Läroplanen

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka inställningen till ett eventuellt betyg i ordning och uppförande bland ett urval av elever från gymnasiet och högstadiet. För att få klarhet i åsikterna hos eleverna har en kvantitativ metod använts. Undersökningen har genomförts genom att en enkät med ett antal frågeställningar har delats ut till 81 elever. Frågorna på enkäten har alla varit antingen direkt riktade för att få fram elevernas åsikter kring betyg i ordning och uppförande eller varit relaterade till betygsfrågan i allmänhet. Elevernas samlade åsikter i frågan har studerats men också eventuella skillnader dels mellan genus och dels mellan de olika skolstadierna har undersökts.</p><p>De mest intressanta resultaten som undersökningen har visat på är att en relativt stor majoritet av de tillfrågade eleverna är positiva till ett betyg i ordning och uppförande. Eleverna har också klargjort att de vill att betyget i ordning och uppförande ska vara separat och inte vara en del av betygskriterierna i respektive ämnesbetyg. Jämförelsen mellan genus har visat på att killarna i undersökningen i mindre utsträckning än tjejerna är för ett betyg i ordning och uppförande. Jämförelsen mellan de olika stadierna har visat att det inte föreligger några större skillnader.</p>

<p>I arbetet intervjuas åtta lärare i idrott och hälsa för grundskolans senare år om hur de obligatoriska momenten friluftsliv, orientering, simning och hälsa kommer till uttryck och bedöms i undervisningen i år nio. Lärarna intervjuas om vad som krävs av eleverna för att uppnå respektive betygsteg Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Intervjuerna syftar till att se vad i bedömningen och betygssättningen som krävs för de olika betygsstegen och de skillnader som finns mellan lärarna.</p><p> </p><p>Intervjuerna bygger på tidigare forskning som visar att den nationella kursplanen kan tolkas väldigt olika av lärarna i idrott och hälsa vilket leder till en orättvis bedömning och betygssättning av eleverna. Arbetet bygger på att belysa de olika momenten i relation till den problematik som har visat sig finnas i hur bedömningen skall genomföras.</p>

Betyg och bedömning är en omfattande process som av många lärare uppfattas somutmanande. Lärare måste utgå från läroplanens kunskapskrav vid betygsättning av elevers kunskaper och bedömningen ska utgå ifrån elevers uppvisade kunskaper kopplade tillundervisningen. Lärare står inför flera viktiga beslut i samband med dessa processer där målet är att eleven betygsätts och bedöms rättvist, i förhållande till kunskapskraven. Kunskapsöversikten behandlar både nationell och internationell forskning kring betyg och bedömning, ur ett lärarperspektiv. Studien inriktar sig på lärares betygsättning och bedömning inom ämnet samhällskunskap i grundskolan och framförallt mellanstadiet, som omfattarårskurserna 4–6. Forskning kring betyg och bedömning ur ett elevperspektiv framförs även översikten, för att framhäva komplexiteten i lärares betygsättning. Syfte Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa och analysera forskningen kring processerna kopplade till betyg och bedömning, ur ett lärarperspektiv. Specifikt är översikten inriktad på lärares betygsättning i grundskolan och framförallt mellanstadiet, inom ämnet samhällskunskap. Vi har även kartlagt vilka metoder som företrädesvis har använts i den analyserade forskningen. Metod Insamlingsmaterialet till kunskapsöversikten bestod främst av vetenskapliga artiklar som genomgått en process av granskning, så kallad peer-review process. Både nationella och internationella vetenskapliga artiklar inkluderades i kunskapsöversikten. Information från Skolverket och annan litteratur användes endast i inledningen och bakgrunden av översikten. Resultat av studien Resultaten indikerar att införandet av den nya läroplanen syftar till att öka precisionen och rättvisan i betygsättningen. Felaktiga betyg tilldelas när lärare tolkar det nya betygssystemetfelaktigt. När lärare misslyckas med att beakta kunskapskraven i läroplanen har de medirrelevanta faktorer i betygsättningen. Ytterligare resultat av översikten visar att betygssamtal med elever utgör en viktig del i betygsättningsprocessen för lärare, då samtalen bidrar till enmöjlighet för eleverna att förstå vad de behöver utveckla för att nå upp till ett högre betyg. I forskningsprocessen har man i stor utsträckning använt sig av kvalitativa intervjuer ellerkvantitativa enkätundersökningar. Det finns en brist på relevant forskning kring betyg och bedömning i ämnet samhällskunskap som omfattar årskurs 4-6.

Detta arbete ämnar utforska samhällslärares beskrivningar av likvärdig betygsättning på gymnasienivå. Detta mot bakgrund av tidigare forskning och Skolverkets rapport om bristande likvärdig betygsättning i en generell skolkontext. Med hjälp av ett ramverk strukturerat utifrån Skolverkets formuleringar inom området operationaliseras begreppet likvärdig betygsättning till att inbegripa nationella prov, sambedömning och samstämmighet, samt bedömningsunderlag. Dessa aspekter, tillsammans med skolans organisation utgjorde grunden för utformandet av frågorna i den kvalitativa enkät vilken nyttjades som metod. Resultatet indikerar att samhällslärare är ovilliga att se nationella prov som en aspekt som ökar likvärdigheten i betygen, samtidigt som det finns en vilja att samla kursernas breda innehåll i syfte att öka likvärdigheten i betygsättning. Gällande sambedömning sker detta ofta på deltagarnas egna initiativ, och detta leder till en risk att sambedömning helt enkelt inte förekommer i alla verksamheter. Kopplat till bedömningsunderlag är det tydligt att samtliga deltagare arbetar med ett brett och varierat underlag, vilket är avgörande för att betyg skall vara likvärdiga. Slutligen kan skillnader observeras mellan samhällskunskapens kurser på yrkes- och högskoleförberedande program, vilket utgör en utmaning för likvärdigheten i betygen mellan kurserna. Möjliga lösningar på ovan problem återfinns i att en central provbank skapas, samt att rutiner konstrueras av verksamheterna för sambedömning.