Denna studie handlar om hur gymnasieelever värderar laborationer i biologiundervisningen. Mer specifikt undersöktes vilka mål och syften med laborativt arbete som lyfts fram av eleverna själva. Vidare studerades elevers syn på formativ bedömning av laborationer som stöd i sin lärandeprocess. Syftet med studien var att ta reda på vilka uppfattningar om formativ bedömning av laborationer elever ger uttryck för. I denna undersökning har jag valt att fråga elever i gymnasieskolan om olika aspekter angående laborationers syfte och bedömning. För att studera detta genomfördes både enkätundersökningar och kvalitativa intervjuer med elever och deras lärare. Lärarperspektivet gav insikter om elevernas uppfattning om laborationer och formativ bedömning stämmer överens med undervisande lärares uppfattning. Resultatet visar att elever samt deras lärare samstämmigt tycker att laborationer har många olika syften som faller inom tre huvudsakliga områden 1) laborativa färdigheter och arbetssätt, 2) kunskap och förståelse och 3) attityd och motivation. Det framkom tydligt att både elever och lärare anser laborationer som viktiga och högt motivationsgivande i biologiundervisningen. Resultatet visar även att elever anser att kognitiva mål uppfylls med användandet av laborationer. Resultatet i studien visar att både elever och lärare i studien anser formativ bedömning vid laborationerna som något positivt. Elever uttrycker att de kan utnyttja kraften i feedback och ser sig själva som läranderesurser för varandra, vilket anses som viktiga hörnstenar i formativ bedömning. Elever tycker sig också kunna aktivera sig själva att äga sitt eget lärande. Däremot tyder mina resultat på att det är svårare för elever och lärare att skapa kopplingar till mål och kunskapskrav vid laborationer. I denna studie visade det sig att elever inte förstår hur kunskapskraven används vid laborationer och värdeorden i kunskapskraven upplevdes som otydliga. Resultaten pekar på att elever inte heller vet hur mycket laborationsdelen väger vid bedömning och betygsättning. Förhoppningsvis kan denna studie öka kunskaper om laborationer och deras effekt i lärande ur elevperspektiv samt i viss mån bidra med underlag och idéer för kommande studier där både formativ och summativ bedömning av biologilaborationer undersöks och utvärderas.

I detta examensarbete har en undersökning om hur gymnasielärare resonerar kring begreppenbedömning, betygssättning och likvärdighet genomförts. Avsikten med undersökningen var att ökaförståelsen för hur lärare ser på sin egen bedömning och betygssättning samt vilka underlag deanvänder sig av vid betygssättning. Slutligen var avsikten att undersöka hur lärarna tolkar begreppetlikvärdighet och hur de arbetar för att uppnå likvärdighet i sin bedömning. De centrala frågorna fördenna studie var vilken roll lärare uppfattar att bedömningen har inom det egna ämnet, vilkaunderlag lärare använder sig av vid betygssättning, hur lärare tolkar begreppet likvärdighet ochvilka metoder lärare använder sig av för att uppnå likvärdighet vid bedömning. Studien bestod avkvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare verksamma inom mediaområdet. Analysen avintervjuerna gjordes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv där läroplanen, kursplanerna ochinformanternas utsagor låg till grund för förståelsen medan den tidigare forskningen sompresenteras i studien låg till grund för analysen. Resultatet visade att informanternas uppfattningarom hur bedömningen och betygen påverkar eleverna varierar. Även synen på vad som ska bedömasskiftar inom informantgruppen. I studien framkom att informanterna definierar begreppetlikvärdighet på olika sätt samt att de i stor utsträckning även använder olika metoder för att ökalikvärdigheten. Förändringarna som läroplan för gymnasieskolan 2011 fört med sig uppfattas avinformanterna som positiva samtidigt som det visade sig att det finns oklarheter kring huruvida dennya läroplanen ökar likvärdigheten i skolan.

The purpose of this study is to investigate the attitude of teachers regarding including democratic behaviour when grading students in social science. The purpose is also to investigate whether the teachers consider there to be a conflict between the right of freedom of speech and the democratic values that the school is supposed to make sure the students have when they graduate. The study also investigates the problems political decisions encounters when going from theory to reality. The theory of Ulf Petäjä on why the freedom of speechs is important, Robert Dahls theory about the democratic process and Anders Sannerstedts theory about converting political decisions to reality is what this study is based on. The study was carried out at three different schools; Teleborg Centrum, Växjö, Dackeskolan, Tingsryd and Centralskolan, Virserum ranging from the spring of 2006 and the spring of 2007. The method used except from litterature studies was interviews with active teachers. This study shows that teachers don’t think it’s acceptable to grade students based on their political ideology. It also shows that most teachers doen’t consider there to be a dilemma between the shools democratic values and the freedom of speech. What goes on in the class room seems to be shaped more by the local school standards and the teachers themselves than by the political documents that the education is supposed to be based on.

<p>The purpose of this study is to investigate the attitude of teachers regarding including democratic behaviour when grading students in social science. The purpose is also to investigate whether the teachers consider there to be a conflict between the right of freedom of speech and the democratic values that the school is supposed to make sure the students have when they graduate. The study also investigates the problems political decisions encounters when going from theory to reality.</p><p>The theory of Ulf Petäjä on why the freedom of speechs is important, Robert Dahls theory about the democratic process and Anders Sannerstedts theory about converting political decisions to reality is what this study is based on.</p><p>The study was carried out at three different schools; Teleborg Centrum, Växjö, Dackeskolan, Tingsryd and Centralskolan, Virserum ranging from the spring of 2006 and the spring of 2007. The method used except from litterature studies was interviews with active teachers.</p><p>This study shows that teachers don’t think it’s acceptable to grade students based on their political ideology. It also shows that most teachers doen’t consider there to be a dilemma between the shools democratic values and the freedom of speech. What goes on in the class room seems to be shaped more by the local school standards and the teachers themselves than by the political documents that the education is supposed to be based on.</p>

Bedömning och betygsättning är ett ständigt diskuterat ämne inom lärarkåren och det finns inga tydliga svar på hur arbetet med det ska gå till. Syftet med denna studie var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur åtta lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med bedömning och betygsättning. Syftet uppnås med tre olika frågeställningar som rör lärarnas uppfattningar kring bedömning och betygsättning, bedömningar som ligger till grund för betygen samt vad som påverkar lärarnas bedömningar. Metoden som används i studien var av kvalitativ art och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer.Den insamlade empirin analyserades med studiens utvalda teoretiska utgångspunkter som rör läroplansteori, ramfaktorteori och praxisgemenskapsteori (community of practice). Resultatet som framkom i studien var att lärarna upplevde en stor tolkningsfrihet när det kommer till läroplanen och hur undervisningen planerades. Detta gjorde att lärarnas arbetssätt, kring bedömning och betygsättning, skiljde sig åt trots att vissa lärare samarbetade med andra lärare i ämnet kring just de frågorna. Arbetssättet som lärarna använde sig av var en kombination av summativ och formativ bedömning. Enligt lärarna har ämnet idrott och hälsa för få timmar för att hinna med allt som står i läroplanen och att bedömning och betygsättning upplevs som orättvis. / Assessment and grading is a constantly debated topic among teachers and there are no given answers about how it should be done. The purpose of this study was to analyze how eight teachers are working with assessment and grading in physical education. To fulfill the purpose of the study three different questions was used as a starting point. These questions concerns teachers approach to assessment and grading, which assessments underlying the grade and what affects teachers during the assessment. The method used in this study is qualitative with semi-structured interviews.The collected empirical data was analyzed through the theoretical framework which is concerning curriculum theory, framework theory and community of practice. The result that emerges from the study showed that teachers experience a considerable freedom of interpretation concerning the curriculum and how education should be planned. This seems to affect the way teachers work with assessment and grading, even though some of the teachers collaborated during assessment and grading. Common for all the teachers was that they were using a combination of formative and summative assessment. According to the teachers, physical education doesn´t get enough time to complete all the moments that the teachers need to do a fair assessment.

Den här studien undersöker hur två högstadielärare i ämnet bild upplever och arbetar med bedömning och betygsättning. Studiens material samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna är: Hur upplever två bildlärare på högstadiet bedömning och betygsättning av arbetsprocessen och slutprodukten, samt hur de tillfrågade lärarna ser på relationen mellan arbetsprocessen och slutprodukten i bedömningen och betygsättningen? Resultatet visar på att de tillfrågade lärarna upplever betyg och bedömningsarbete i bildämnet som svårt och komplext. Det visar även att bedömning och betygsättning i ämnet är särpräglad vilket i sin tur diskuteras i ljuset av att betygsättningen varierar mellan lärarna. Studien pekar på vidare forskning om elevernas upplevelser gällande bedömning och betygsättning i bildämnet.

I detta examensarbete undersöktes hur ett kemiprov inom området kemisk jämvikt utformades och bedömdes på en gymnasieskola i Mellansverige. De två lärarna som utformade och bedömde provet intervjuades och fick svara på frågor via e- mail. Både intervjudata och frågorna via e-mail kategoriserades med hjälp av Selgheds (2006) kategorier rörande synsätt på betygsystemet. Resultatet visade att lärarna har olika synsätt på både provets utformning och bedömning trots att dem tillsammans konstruerat både prov och facit. Lärarna täckte med detta prov flera av de kända missuppfattningar som den didaktiska forskningen funnit, även om det inte var på ett systematiskt sätt. Istället visade resultatet att det fanns risk att missförstånd skall uppstå. Denna undersökning kan kompletteras med elev- och undervisningsperspektivet för att undersöka vilka konsekvenser det får om lärarna behandlar den didaktiska forskningen mer systematiskt.

The assessing of student texts is an ordinary and important task for teachers, and the purpose of this study is to investigate, analyze and discuss which aspects of writing that particularly have an effect on the assessment of the student texts. The aspects in focus are: contents, genre, text length, paragraphing, sentence structure and choice of words. The data is drawn from six texts in the national test in Swedish for the 9th grade. Thetexts are analyzed quantitatively and qualitatively regarding contents as well as language. The results show that the qualities of language influence the assessment more than the qualities of contents. Both word variation index and the number of long words increase in relation to raising marks. Uncommon words are also more frequent in texts which receive higher marks. In texts with high marks the sentence structure is more advanced which means that the texts are characterized by a frequent use of subordinate clauses and a stylistic use of sentence fragments.

Sammandrag Många undersökningar har visat att det inte råder likvärdig bedömning av elevtexter i Sverige. Endast genom att fortsätta belysa ett sådant problem och betona vikten av likvärdig bedömning kan vi nå en förändring mot det bättre. Syftet med detta arbete är att studera hur ett urval lärare och lärarstuderande betygsätter samma elevtexter, för att iaktta eventuella skillnader i bedömningen, diskutera dessa bedömningar samt försöka sätta dem i relation till den nya lärarutbildningen och dess innehåll av kurser. Bedömningarna av elevtexterna varierade starkt trots att informanterna motiverade sina betyg utifrån samma kursplan. Kursplanen ger alltså utrymme för subjektiva bedömningar, och det gör att vi inte kan nå nationell likvärdighet i betygsättningen.

No description available.