<p>Syftet med den här studien är att tydliggöra processerna för bedömning och betygsättning i grundskolans naturvetenskapliga ämnen och matematik. Vidare är syftet att försöka tolka på vilka grunder detta sker, med utgångspunkt i välkända pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och människosyn. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med åtta lärare.</p><p>Resultatet är inte generaliserbart, men visar att eleverna nästan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer används kompletterande för att få en bild av elevens kunskaper. Information från bedömning av eleverna används både som underlag till betygsättningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal används med formativt syfte för lärandet. Betygen bestäms med hjälp av kriterier. Lärarna har olika syn på vilka prestationer som ska vägas in i betyget, utifrån måluppfyllelse och tidpunkt.</p><p>Resultatet visar att lärare behöver ha goda kunskaper i sitt ämne och om bedömning, men också kunskaper om människan, hennes behov och tänkande.</p> / Uppsatsen är skriven som ett examensarbete på lärarprogrammet i Växjö.

Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förståelse för hur lärarna i idrott och hälsa undervisar, bedömer och betygsätter elever i gymnasieskolans idrott och hälsas friluftsliv. Den enskilda lärarens definition av begreppet friluftsliv och hur lärare i dagens skolor definierar idrott och hälsas friluftsliv utifrån styrdokumenten redovisas även. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer med lärare i idrott och hälsa på sex olika skolor i närliggande län. Vad som framkommer är att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda läraren. Dock framkommer det att flertalet lärare ser det som något positivt, då de själva kan bestämma mycket av innehållet i undervisningen. Det framkommer även av resultaten att nästan samtliga lärare anser att det blir en stor skillnad på innehållet i undervisningen, samt att bedömning och betygsättning kan leda till orättvisa betyg. Studien visar också ett resultat där samtliga lärare betonar vikten av att bibehålla den kultur och tradition Sverige har av friluftsliv. / This study is focused on creating a deeper understanding for how physical education teachers educate, assess and grade students for outdoor living “friluftsliv” within high schools’ physical education program. The individual teacher’s definition of the concept outdoor living “friluftsliv” and how teachers in schools today define outdoor living within the physical education curriculum is also presented. The underlying method for the study is qualitative. The research was performed through interviews with physical education teachers at six different schools in neighboring districts. The results show that there is ambiguity in the curriculum creating significant opportunities for interpretation by the individual teacher. This result, however, is considered positive by the majority of teachers, as it allows them to dictate a large portion of the curriculum content. The results also show that almost all teachers feel there are significant differences in the content of the education and, as a consequence, evaluation and grading can lead to unfair grades. The study also shows that all teachers stress the importance of maintaining the culture and tradition of outdoor living that Sweden has.

<p>Syftet med denna studie var,dels att se hur och varför pojkar och flickor i de senare skolåren väljer slöjdart samt hur slöjdlärarna betygsätter ämnet slöjd. Jag gjorde litteraturstudier kring vad som står skrivet om historik, val, betyg och könsrollsmönster samt en enkätundersökning bland slöjdlärare och deras elever där frågorna i enkäten syftade till att söka svar på mina frågor utifrån beaktandeav litteraturen jag läst. Min undersökning visade att skolorna bedrev slöjdundervisning i de senare skolåren i grupper där flickor till stor del valt textilslöjd och pojkar trä- och metallslöjd. Merparten av eleverna svarade att de valde av intresse och såg det som mycket viktigt att få välja. Enkätsvaren visade också att det ofta inte var något sammarbete mellan lärarna vid betygsättning i skolämnet slöj utan betygen kunde mer ses som slöjdartsbetyg. Utifrån vad jag såg i detta arbete kan jag dra tre slutsatser. Det har inte hänt så mycket i ämnet slöjd vad det gäller val av slöjdart och kön trots flera läroplansbyten. Det är viktigt att val inte sker för tidigt i skolåren för att kunna få optimalt med slöjdkunskaper i båda slöjdarterna. För att kunna sätta betyg i skolämnet slöjd måste slöjdlärarna kommunicera med varandra.</p>

<p>Examensarbetet är en kvantitativ undersökning om vad</p><p>niondeklassare på två grundskolor i en västsvensk kommun anser</p><p>om bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Valet</p><p>utav niondeklassare beror på att de har erfarenhet från att tidigare</p><p>ha blivit bedömda och betygsatt. Syftet med det här examensarbetet</p><p>är att undersöka vad eleverna i niondeklass har för syn på</p><p>bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa.</p><p>Kunskaperna om betygskriterierna och kursmålen i ämnet Idrott</p><p>och hälsa är dåliga. Niondeklassarna är positiva till bedömningen</p><p>och betygsättningen i ämnet. Fler elever skulle inte delta i ämnet</p><p>om man inte blev bedömd. Eleverna i år nio anser sig rättvist</p><p>bedömda och betygsatt i ämnet i skolan.</p><p>Ett armat undersökningsområde kan vara att titta närmare på varför</p><p>kunskaperna om betygskriterier och kursmål är så dåliga.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att beskriva svensklärares arbete med det nationella provet i svenska B samt att undersöka skillnader och likheter mellan kommunala och fristående gymnasieskolor vad gäller likvärdighetsarbetet med detta prov. Metoden är kvalitativ och består av intervjuer med sju stycken gymnasielärare i svenska. Svensklärarna representerades av fem kvinnor och två män. Tidigare forskning om de nationella proven, som till största del gjorts på uppdrag av Skolverket, ligger till grund för föreliggande undersökning. Denna undersökning har visat att det finns brister i likvärdighetsarbetet med det nationella provet i svenska B. Undersökningens resultat visar att arbetet på de studerade skolorna uppvisar flera variationer, såväl gällande handhavandet och förberedelserna av provet, bedömningen av provet, provets betygsstödjande funktion samt hur lärarna på de undersökta skolorna samverkar för att öka likvärdigheten. Några för likvärdigheten avgörande systematiska skillnader mellan kommunala och fristående gymnasieskolor gick inte att utläsa av resultatet.</p><p>Nyckelord: nationella prov, bedömning, betygsättning, likvärdighet, likvärdighetsarbete.</p>

<p> </p><p>Denna studie undersöker vad som vägleder några bildlärare när de bedömer elevers arbeten i grundskolans senare år och hur de upplever bedömningsarbetet i detta sammanhang. Rapporten bygger på en fenomenografisk analys där fem olika fenomen utkristalliseras i resultatet: Upplevelsen att sätta betyg, problematik i bedömningen, bedömningens positiva effekter, bedömningssamtal med elever samt kriterier för bedömning.</p><p> </p><p>Undersökningen visar bland annat att lärarerfarenhet, det kollegiala samarbetet, samtal samt framtagandet av bedömningsmatriser är några betydande faktorer för bedömningsarbetet.</p>

Syftet med den här studien är att tydliggöra processerna för bedömning och betygsättning i grundskolans naturvetenskapliga ämnen och matematik. Vidare är syftet att försöka tolka på vilka grunder detta sker, med utgångspunkt i välkända pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och människosyn. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med åtta lärare. Resultatet är inte generaliserbart, men visar att eleverna nästan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer används kompletterande för att få en bild av elevens kunskaper. Information från bedömning av eleverna används både som underlag till betygsättningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal används med formativt syfte för lärandet. Betygen bestäms med hjälp av kriterier. Lärarna har olika syn på vilka prestationer som ska vägas in i betyget, utifrån måluppfyllelse och tidpunkt. Resultatet visar att lärare behöver ha goda kunskaper i sitt ämne och om bedömning, men också kunskaper om människan, hennes behov och tänkande. / Uppsatsen är skriven som ett examensarbete på lärarprogrammet i Växjö.

Examensarbetet är en kvantitativ undersökning om vad niondeklassare på två grundskolor i en västsvensk kommun anser om bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Valet utav niondeklassare beror på att de har erfarenhet från att tidigare ha blivit bedömda och betygsatt. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vad eleverna i niondeklass har för syn på bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Kunskaperna om betygskriterierna och kursmålen i ämnet Idrott och hälsa är dåliga. Niondeklassarna är positiva till bedömningen och betygsättningen i ämnet. Fler elever skulle inte delta i ämnet om man inte blev bedömd. Eleverna i år nio anser sig rättvist bedömda och betygsatt i ämnet i skolan. Ett armat undersökningsområde kan vara att titta närmare på varför kunskaperna om betygskriterier och kursmål är så dåliga.

The purposeof this survey is to study both teachers and students view regarding theevaluation and grading in the subject Physical Education A. In order to meetthe purpose, the survey is executed by focusing on three main researchquestions: What is the teachers and students notion of the goals of the subjectand the course plan? Which knowledge is evaluated in the subject, according toteachers and students? Which factors, believe teachers and students, affect theevaluation? The results of the survey is established by qualitative interviewsthat has been conducted with four teachers and five students in two schoolslocated in a medium – sized city in the south east of Sweden. The resultsof the survey indicate that not only teachers, but also students consider thecourse plan and the grading criterias is relatively unclear and interpretablein a lot of different ways. Teachers and students also states the theoreticaland practical moments are equally important when evaluating. Further, theystate that knowledge in ergonomics, exercises theory, diets, swimming andleadership skills are important knowledge in the subject. The results alsoindicate that such factors as attitude, attendance and performance do affectthe grades in the subject of Physical Education A. The surveyshows that there is a consensus among teachers and students regardingevaluation and grading and that there is no significant difference in theresults of this survey, in comparison with similar ones conducted earlier.   Key words: Teacher, Students, PhysicalEducation, Evaluating, Grading

En central del av arbetet som lärare är betygsättning. Det finns lagar som reglerar detta och kursmål som ska ligga till grund för betygssättningen. Hur dessa tolkas är upp till varje lärare. Arbetet i klassrummet påverkas av andra saker än lagar, det skapas relationer mellan lärare och elev vilket skulle kunna påverka elevens rätt till en likvärdig bedömning. Syftet med uppsatsen är att kopplat till begreppet likvärdig bedömning undersöka hur och vad lärare betygsätter i kursen hotellkunskap A. Intervjuer med fem lärare i hotellkunskap A utfördes i grupp samt individuellt. Förbestämda tema; kunskap, kunskapskontroll och likvärdig bedömning låg till grund för intervjuerna och frågorna. Efter intervjuerna sammanställdes resultatet utifrån de olika temana. I samband med intervjuerna ombads lärarna att överlämna allt betygsunderlag, ex. prov och uppgifter de använder sig av vid betygssättning inom kursen. Resultatet visar att lärarna vet hur de bör göra och att de tror sig ha likvärdig bedömning eftersom de anser att de väl följer betygskriterier vid framtagning av kunskapskontroller och vid betygsättning. Vid närmre genomgång av deras kunskapskontroller kopplat till kunskapsmålen syns en diskrepans mellan de två och även mellan lärarna. Viktiga skillnader som kommer fram är sättet att rätta prov som görs både efter poängsystem och efter betygsnivåer. Andra skillnader är vid den reella betygssättningen, där en del lärare sätter betyg efter ett helhetsintryck under kursen medan andra kontrollerar elevens prestation och kunskap mot alla faktiska kursmål. Respondenternas kunskapskontroller följer väl betygskriterierna för hotellkunskap A men frågorna i kunskapskontrollerna och sättet att rätta skiljer sig sinsemellan och följer inte alltid kriterierna varför det blir svårt att tala om en likvärdig bedömning.