<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur förvärvsarbetande människor i Gävle använder sig av bil och aktiv transport när de transporterar sig till destinationer inom staden. Tio personer, fem butiksbiträden och fem lärare, intervjuades angående deras transportvanor och resonemang kring valet av transportsätt.Resultatet visade att aktiv transport var det vanligaste transportsättet till arbete, träning och butiker i centrum medan bilen var det vanligaste transportsättet till mataffären och destinationer på längre avstånd från hemmet. Avståndet till destinationen, tiden det tar att transportera sig, transport av eventuella varor, bekvämlighet, intresse av motion och rekreation, årstid, väder samt synen på ekonomi och miljö var faktorer som påverkade om deltagarna valde att transportera sig med bil eller aktiv transport. Definitionen på de olika faktorerna varierade mellan deltagarna, vilket kan tyda på att det är den personliga uppfattningen om de olika faktorerna som avgör vilket transportsätt som väljs. Det framkom ingen märkbar skillnad i resvanor mellan deltagare med olika utbildning och arbete.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur förvärvsarbetande människor i Gävle använder sig av bil och aktiv transport när de transporterar sig till destinationer inom staden. Tio personer, fem butiksbiträden och fem lärare, intervjuades angående deras transportvanor och resonemang kring valet av transportsätt.Resultatet visade att aktiv transport var det vanligaste transportsättet till arbete, träning och butiker i centrum medan bilen var det vanligaste transportsättet till mataffären och destinationer på längre avstånd från hemmet. Avståndet till destinationen, tiden det tar att transportera sig, transport av eventuella varor, bekvämlighet, intresse av motion och rekreation, årstid, väder samt synen på ekonomi och miljö var faktorer som påverkade om deltagarna valde att transportera sig med bil eller aktiv transport. Definitionen på de olika faktorerna varierade mellan deltagarna, vilket kan tyda på att det är den personliga uppfattningen om de olika faktorerna som avgör vilket transportsätt som väljs. Det framkom ingen märkbar skillnad i resvanor mellan deltagare med olika utbildning och arbete.

Malmö stad har antagit målet om en klimatneutral stad till år 2030 samtidigt som staden förväntas växa till en halv miljon invånare runt år 2050. I takt med att invånarantalet ökar behöver bättre och effektivare mobilitet uppnås. Användningen av bilen behöver minska för att följa denna omställning till effektivare och mer hållbar mobilitet.  Syftet med undersökningen är att undersöka hur Malmö stad arbetar med att minska bilanvändandet samt hur utmaningar hanteras vid implementering av åtgärder för att minska bilanvändandet. Undersökningen utgår ifrån dokumentstudie som studerar Malmö stads övergripande styrdokument samt platsspecifika dokument för två stadsdelar i Malmö. Dokumentstudien kompletteras med kvalitativa intervjuer med planerare som har kunskap och erfarenhet av mobilitet och minskat bilanvändande i Malmö stad.  Undersökningen synliggör de hårda och mjuka åtgärder som Malmö stad konkret arbetar med. Den uppdagar även att de främsta verktygen för att hantera utmaningar är dialog och informationsspridning vid implementering av åtgärder för minskat bilanvändande. Det läggs även stor vikt på att kombinera hårda och mjuka åtgärder konsekvent för att uppnå en förändring mot hållbar mobilitet. Hur Malmö stad arbetar med att uppnå minskat bilanvändande samt hur utmaningar hanteras ses relevant utifrån perspektivet av kommunernas omställning mot hållbar mobilitet. Undersökningen visar att styrdokument och beslut som berör staden bör följa de målsättningar som sätts upp för att effektivt möjliggöra hållbar mobilitet och klimatneutralitet.

Transporter står idag för en stor andel koldioxidutsläpp vilket har en negativ påverkan på miljön och klimatet. Samtidigt väljer allt fler att flytta till städer vilket innebär utmaningar för framkomlighet och mobilitet. Bilanvändningen är en stor anledning till dessa problem och därför behövs verktyg för att få fler att välja bort bilen och i stället resa med hållbara transportmedel. I denna uppsats studeras mobility management (MM) som inkluderar strategier och metoder som syftar till att få människor att resa hållbart genom att påverka attityder och beteenden. Studien undersöker hur kommunerna Lund och Växjö arbetar med mobility management för att motverka bilanvändningen och främja hållbara transportsätt. Vidare syftar studien till att undersöka de utmaningar och möjligheter som arbetet med MM innebär, samt att identifiera de lärdomar som har förvärvats av tjänstemännen som arbetat med MM. Forskningsfrågorna besvaras genom att studera dokument som ger riktlinjer för kommunernas arbete och genom intervjuer med tjänstemän. Urban fabrics theory används som teoretiskt ramverk för undersökningen som baserat på teorin fokuserar på transportsätten gång, cykel, kollektivtrafik och bil var för sig. Studiens resultat visar att Lund har en stark tradition av att arbeta med MM jämfört med Växjö där det inte är etablerat i samma utsträckning. Av intervjuerna framgår det att bägge kommunerna övervägande fokuserar på att främja cykling vilket till viss del går emot styrdokumenten som betonar vikten av att få fler att gå. De största utmaningarna med MM-arbetet är att få stöd från politiska beslutsfattare då de ofta är svårt när det handlar om åtgärder som motverkar bilanvändning. Vidare är det utmanande att få människor att välja bort bilen då den erbjuder en frihet, trygghet och kan förknippas som en symbol för status och framgång. För att lyckas med MM krävs det en kontinuitet och långsiktighet med åtgärder då det tar tid att bygga upp en kultur där hållbara transportsätt är det självklara valet. Studien identifierar slutligen en brist och komplexitet i uppföljningen av arbetet med MM vilket gör det svårt att se effekterna av MM-åtgärder. / Transports currently account for a significant amount of carbon dioxide emissions, which has a negative impact on the environment and climate. Simultaneously, an increasing number of people are choosing to move to cities, which presents challenges for accessibility and mobility. Car usage is a major contributor to these problems, which creates a need for tools to encourage more people to choose sustainable modes of transportation over driving. This study examines mobility management (MM), which includes strategies and methods that aim to encourage people towards usage of sustainable modes of transport by influencing attitudes and behaviours. This study investigates how the municipalities of Lund and Växjö are implementing mobility management to reduce car usage and promote sustainable transportation. Furthermore, the study aims to explore the challenges and opportunities associated with MM efforts, as well as to identify the lessons learned by the officials working with MM. The research questions are addressed by analysing documents that provide guidelines for the municipalities work and through interviews with municipal officials. The Urban Fabrics Theory is used as a theoretical framework for the research, focusing on walking, cycling, public transportation, and car usage separately. The result of the study reveals that Lund has a strong tradition of working with MM compared to Växjö, where it is not as well established. The interviews indicate that both municipalities mainly focus on promoting cycling, which contradicts the strategic documents emphasizing the importance of increasing walking. The biggest challenges in MM work are gaining support from political decision-makers, as it is often difficult when measures aim to reduce car usage. Additionally, it is challenging to persuade people to reduce car usage due to the freedom, security, and status associated with cars. Successful MM requires continuity and long-term measures, as it takes time to build a culture where sustainable transportation is the obvious choice. Finally, the study identifies a lack and complexity in evaluating MM work, making it difficult to see the effects of MM measures.

<p>Car usage is determined by several facts, e.g. living conditions determined by geographical matters. There is a political will to control car usage with different kinds of incentives since car usage generates environmental problems. This essay analyses the differences between car usage in urban areas as opposed to thinly populated areas in Sweden and their significance on governmental incentives. By using statistics differences in car ownership during ten years between thinly populated areas, areas in the countryside and urban areas is studied. Among other things living conditions determined by geographical matters that can explain the differences and problems with fuel taxes and road pricing is being discussed in the analyse.</p>

Car usage is determined by several facts, e.g. living conditions determined by geographical matters. There is a political will to control car usage with different kinds of incentives since car usage generates environmental problems. This essay analyses the differences between car usage in urban areas as opposed to thinly populated areas in Sweden and their significance on governmental incentives. By using statistics differences in car ownership during ten years between thinly populated areas, areas in the countryside and urban areas is studied. Among other things living conditions determined by geographical matters that can explain the differences and problems with fuel taxes and road pricing is being discussed in the analyse.

During the last few years, the demand for deliveries in residential areas have increased dramatically due to an increase in online shopping and changed lifestyles where reduced car use among other things have led to people rely on home deliveries to a wider extent. The built environment thus faces a new set of requirements in order to accommodate these deliveries. At the same time, current sustainability-goals dictate that less emphasis is put on the car in the modern city, which is in part done by reducing space for cars in general, emphasizing a need for safe streets and reduced traffic. In order for these aspects to work together, the street and public space must be designed in such a way that deliveries can still reach their destination without inhibiting the social values of the street and public space. This study aims to explore the tools possessed by planners, as well as the designs available to accommodate these competing needs. In order to analyze the accessibility and how modern residential areas accommodate these needs, the study is applied to a physical context where availability of deliveries and social sustainability is tested. / Under de senaste åren har behovet av leveranser i bostadsområden ökat kraftigt till följd av ökad onlinehandel och ändrade livsstilar där bland annat minskad bilanvändning leder till att människor i högre grad behöver leveranserna. Detta sätter ett krav på den byggda miljön att tillgodose dessa behov. Samtidigt kräver rådande hållbarhetsmål att bilanvändningen i städerna minskar, vilket dels görs genom att minska ytan tillägnade motorfordon. Där ett behov av trygga gaturum och minskad trafik är av extra stor vikt. För att dessa aspekter ska kunna samspela krävs det att gaturummet utformas på ett sådant vis som samtidigt ser till att angöring tillgodoses, utan att de sociala aspekterna av gaturummet hämmas av detta.I den här studien undersöks de verktyg som planerare besitter, samt hur ytorna kan utformas för att tillgodose båda dessa behov. För att analysera tillgängligheten och analysera hur moderna bostadsområden hanterar detta appliceras en platsanalys på ett sådant område utifrån social hållbarhet och tillgängligheten av last och leveranser utifrån identifierade lösningar och deras anspråk på trafikrummet