This study used amplified fragment length polymorphism (AFLP) to detect changes of genetic variation in threespine stickleback exposed to industrial pollution from pulp- and paper mills along the southern east coast of Sweden. A general loss of allelic diversity was associated with exposure (table 3, linear model, F1,4=7.2 [P=0.055]) and exposed populations also displayed a similar pattern of response (fig 5) despite geographic distance, indicating that evolution toward pollution resistant ecotypes of threespine stickleback is occurring in the Baltic Sea. The result suggests that pollution can be regarded as an agent of directional selection, causing a decrease of evolutionary potential of exposed species in the Baltic Sea.

An up-regulation of gene expression of the gonadotropin receptors FSHR and LHR, and a down-regulation of anti-Müllerian hormone (AMH), in the gonads of early maturing male Atlantic salmon parr (Salmo salar) have been shown to take place during the process of sexual maturation. It has however not been determined if this happens prior to or after the onset of spermatogenesis. The aim of this study was to see if such an up-regulation of the gene expression of FSHR and LHR mRNA, and down-regulation of AMH in the gonad tissue could be seen prior to the onset of spermatogenesis in early maturing salmon. For this study gonad tissues were sampled before and after the onset of spermatogenesis. Small pieces of testis tissue were removed using surgery from individually tagged one year old male Atlantic salmon parr in April prior to the onset of spermatogenesis. The same salmon were sampled again in July and maturing and non-maturing fish could be distinguished by differences in GSI. Each tissue sample from April could be matched with the July sample from the same individual by pit-tag numbers. This made it possible to separate the April samples into a maturing and non-maturing group. Gene expression levels were analysed using real-time PCR. The findings of this study showed that all three genes were expressed in the gonads in April but no significant difference in expression levels between maturing and non-maturing salmon was seen for any of the genes, which indicate that no up- or down-regulations had taken place in early maturing fish at this time. In July however, total FSHR and LHR expression levels/testis were significantly higher in maturing salmon which is in accordance with previous studies. AMH expression levels/unit RNA in July were found to be on average 25 times higher in the non-maturing group. A 100-fold drop in AMH from April through July was seen in the maturing fish, while only a 4-fold drop was seen in the non-maturing group which may indicate that a down-regulation of AMH expression took place as spermatogenesis was initiated in the maturing males. / En uppreglering av genuttrycket av gonadotropinreceptorerna (FSHR och LHR) samt en nedreglering av anti-Müllerian hormon (AMH) har observerats i gonaderna under spermatogenesen hos tidigt mognande atlantlaxhanar (Salmo salar). Man har dock inte kunnat visa huruvida detta sker före eller efter spermatogenesen inletts. Syftet med denna studie var att undersöka om en uppreglering av FSHR och LHR samt en nedreglering av AMH kunde ses hos tidigt mognande laxar redan före spermatogenesen inletts. I den här studien användes gonadprover tagna före och efter spermatogenesen inletts. Små gonadvävnadsprover togs från individuellt märkta ettåriga atlantlaxhanar i april, före spermatogenesen inletts, genom ett operativt ingrepp. I juli togs sedan gonadprover från samma individer igen och mognande och icke-mognande individer kunde nu särskiljas genom deras GSI-värden. Varje gonadprov från april kunde matchas med proverna från juli för samtliga individer genom att jämföra pit-tag nummer och möjliggjorde att även aprilproverna kunde sorteras i en mognande och en icke-mognande grupp. Nivåerna av genuttryck av mRNA analyserades med real-time PCR. Resultaten från denna studie visade att alla tre generna var uttryckta i de omogna gonaderna i april men det var ingen signifikant skillnad mellan de mognande och icke-mognande fiskarna för någon av generna, vilket betyder att det ännu inte skett någon upp- eller nedreglering vid denna tidpunkt hos de tidigt mognande fiskarna. I juli var dock de totala FSHR och LHR mRNA nivåerna/testikel signifikant högre hos mognande fiskar vilket överrensstämmer med tidigare studier. AMH mRNA/enhet RNA var uttryckt 25 gånger högre i de omogna gonaderna jämfört med de mognande. Mellan april och juli föll AMH nivåerna hos mognande fiskar nästan 100 gånger, medan de hos de omogna minskade endast 4 gånger vilket kan indikera att en nedreglering av genuttrycket för AMH skett i de individer där spermatogenesen inletts.

In this study I investigate the sensitiveness of Bishop's goutweed (Aegopodium podagraria L.)to mechanical damages in an experiment with artificial clipping. Based on personalobservations of A. podagraria during several years I hypothesise that i) A. podagraria indifference with other species, for example different species of grass have difficult to recoverfrom mechanical damages ii) in a site with several other species present A. podagraria willhave harder to recover from mechanical damages than in a pure stand iii) as purer a stand withA. podagraria is, the harder other species will have to establish after the removal of aboveground parts of A. podagraria. The main conclusion of this work is that mechanical damagehas a significant effect on the vegetation cover of A. podagraria. The experiment also provethat a high grade of monoculture favours the ability of A. podagraria to recover frommechanical damage. It could however not be proven that high grade of monoculture of A.podagraria puts constraints on the ability of other species to establish on plots where A.podagraria is removed.

The Corncrake Crex crex is classified as vulnerable in Sweden according to the Red List of Swedish species. The number of Corncrakes is generally declining and this has been observed in few countries for more than 100 years. In the province of Värmland in Midwestern Sweden, the Corncrake is seldom seen, but more often heard. A national inventory of the Corncrake was made during 2008 and many volunteer ornithologists in the province of Värmland were involved in the work. Observations of singing Corncrakes were done during nights in the agricultural landscape. Totally 64 singing male Corncrakes have been observed during May, June and July. The results of this study show that the Corncrakes in the province of Värmland do not choose a certain habitat type to establish on. Neither do they choose a certain part of the province geographically. The size of the field seems important when choosing a suitable field and in average a Corncrake had an area of 450 ha to utilize. Different habitat elements have been investigated near the observation locations of the Corncrakes. Roads nearby the fields do not prevent the Corncrakes from settling and singing. The distribution of days when different individuals were singing or silent revealed six possible matings in three different individuals (twice each) and also one probable move from one location to another. There is more than one way to promote the Corncrakes existence in the province of Värmland, and one of them is to delay the mowing of the field or to mow in a different manner. / Kornknarren Crex crex är klassificerad som sårbar i Sverige enligt Rödlistan. Antalet kornknarrar håller på att minska i Sverige och liknande tendens är noterat i andra länder sedan mer än 100 år tillbaka i tiden. I landskapet Värmland är kornknarren en sällan sedd, men något oftare hörd besökare. Riksinventering av kornknarren utfördes i hela landet år 2008 och många volontärornitologer i Värmland deltog i inventeringen. Observationer av sjungande kornknarrar gjordes under nattetid på landsbygden. Totalt observerades 64 hanar från maj till juli. Studien visar att kornknarrar inte väljer någon specifik typ av habitat för att sjunga i. Individerna tycks fördela sig i relation till habitattillgång. Kornknarrar verkar inte heller föredra en viss geografisk del av landskapet. Storleken på fält verkar relevant för deras val av lokal och i genomsnitt har en hane 450 ha som sin potentiella användningsyta. Olika habitatelement karterades och det visade sig att vägar inte är ett förhinder för en kornknarr att välja ett fält att etablera sig på. Dagar när kornknarrar spelade och var tysta noterades och detta visade på sex möjliga parningar för tre individer (två vardera) samt en möjlig flytt från ett fält till ett annat. Det finns fler än ett sätt att gynna kornknarren i landskapet Värmland och några av dem är att inte slå vissa fält, att slå vissa fält senare eller att slå inifrån och ut istället för tvärtom.

The intention with this research was to examine teachers´ thoughts about how they work in pre-school with the children concerning the body and it's different in scientific concepts. If and how teachers´ emphasizes scientific concepts concerning the body in their activities, what they regard as most important and why they consider this to be important for small children to know and what do Lpfö-98 say according to the way to work with science?!     The material for the research has been collected through qualitative interviews with five teacher´s in pre-school.    The result shows that most of the teachers´ in pre-school regard education of the body and it´s concepts as a natural element in the daily activity. The criteria for teachers´ thoughts around this education are: the children's interests, the teachers´ own competence and interests and the importance of giving the children a full view about the body from the start.   The teachers´ consider knowledge about the body and its functions important because the body is one of the most important tools that the children have. Therefore they try to include both planned and spontaneous teaching in their daily activities.

Denna uppsats handlar om samband mellan barn och stress. Stressen finns överallt även bland de yngsta barnen på förskolan. Syftet med min uppsats är att undersöka vilka kunskaper och vilken uppfattningsförmåga pedagogerna i förskolan har om stress. Hur vi som pedagoger kan se att barn är stressade och vilka faktorer som leder till stress hos förskolebarnen i åldrarna 2 till 4 år. Undersökningen är kvalitativ och består av en enkät som delats ut till 40 st pedagoger varav 25 har svarat. Resultatet visar att det är svårt att se alla barnen när det är stora barngrupper och att det är för många aktiviteter under dagen, barnen får ingen tid till återkoppling. För att minska stressen på förskolan så behöver det vara färre barn i barngrupperna, så att pedagogerna hinner se att alla barnen mår bra. / This is an essay about children and stress. Stress is always present even among the youngest children in preschool. The purpose of this essay is to investigate what knowledge and apprehension of stress the educationalists in preschool have. How we as educationalist can see when a child is stressed and what factors that leads to stress for preschool children in the age 2 – 4. The investigation is qualitative and is made as a questionnaire to 40 educationalists of which 25 answered. The result of the essay shows that it is difficult to observe all children when they are in large groups; it is also difficult when the child group has a lot of activities during the day and there is no time given for feedback to the children. To reduce the stress in preschool, it’s necessary to decrease the amount of children in the groups, so the educationalists can relate to all of the children’s wellness.

Abstract This work is about children in sorrow. I have chosen to set the focus on the school and the teacher’s role in the meeting with mourning children and the difference between boys and girls reactions when mourning. The awareness and the great importance for a teachers knowledge to meet a child in mourning, is something I myself has experienced when a child in nursery school lost one parent through accident. The result of the study reflects on four teachers and two headmasters experience of children in sorrow and literature in the subject. It is important that the school and the teachers are aware of the importance about the knowledge in the subject to be able to meet a mourning child in need. Keywords: Children, reactions when mourning, sorrow, the teacher’s role

Arbetet är uppdelat i en inledande del, en resultatdel och en diskussionsdel. Den inledande delen introducerar läsaren till fokuspunkten trädgårdsodling i Bohuslän, förklarar tankegången kring valt ämne, samt beskriver syfte och metod. Resultatdelen har sin utgångspunkt i litteraturstudier och fältstudier i kombination. Texten syftar till att ge inblick i trädgårdens förutsättningar i Bohuslän genom att beskriva den bohuslänska växtvärldens villkor och överlevare. Initialt behandlas landskapet i Bohuslän och dess vilda flora. Här beskrivs naturtyper i Bohuslän och deras prägel på växtlivet - till exempel kan man läsa om växtvärlden på klippor, stränder och saltängar. Det faktum att landskapet och växtlivet i Bohuslän är rikt varierande ger också en fingervisning om hur skilda trädgårdsmiljöer det finns. I efterkommande kapitel tas klimatfaktorer och markförhållanden upp för att ge ökad förståelse för odlingsvillkoren i landskapet. Odlingsvillkoren är mer eller mindre generella. Slutsatser om en specifik trädgård kan bara dras om man känner till dess unika förutsättningar men riktlinjerna presenteras här. Arbetet går sedan över i ett kapitel om kulturlandskapet Bohuslän, där jordbruket och trädgården behandlas. Jordbrukets historia nämns som ingångspunkt till kultiveringen av det bohuslänska landskapet. Eftersom informationen om trädgård i Bohuslän är knapphändig ges sedan bara en övergripande beskrivning av dess framväxt från 1800-talets täppor till dagens villaträdgårdar. Då arbetets upplägg tillät besök i nutida bohuslänska trädgårdar ges istället en beskrivning av omständigheterna på dessa platser. Efter det har resultatet av det inventeringsarbete som utförts inom ramarna för detta arbete förts in i tabeller; växtutbudet i tolv bohuslänska trädgårdar presenteras härmed. Slutligen diskuteras metod och resultat i diskussionsdelen.

Slåtterängen är en av Sveriges mest artrika marker. Artrikedomen uppstår genom att näringen i marken minskas. Detta sker genom att ängen årligen slås med lie eller slåtterbalk och sedan eventuellt efterbetas. På en slåtteräng finns värdväxter för mängder av insekter. Med tanke på den drastiska minskningen av ängsmarker som skett under 1900-talet, finns det risk för att många av dessa insekter dör ut i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på om och i så fall på vilket sätt riktade åtgärder för skötsel av ängar skulle kunna gynna den biologiska mångfalden. Jag har genom litteraturstudier tagit reda på vilka ängs- och betesmarksväxter som är värdväxter och / eller nektarresurser för fjärilar och vilken geografisk utbredning dessa växter har. Jag har även undersökt och beskriver hur en äng restaureras, hävdas samt hur den kan hävdas för att gynna insekter, specifikt fjärilar. Av litteraturstudien framgår att många av fjärilarnas värdväxter kräver en näringsfattig miljö och därför gynnas av hävd. De traditionella slåttermetoderna räcker dock inte när det gäller fjärilar utan det krävs en anpassad skötsel av ängen. Detta inkluderar bland annat att noga välja tidpunkt under säsongen för slåttern, baserat på värdväxternas och fjärilarnas livscykler samt att ta hänsyn till de speciella krav på omgivningens variation och utformning som fjärilar har.

Animal migration is a well known natural phenomenon and bird migration is perhaps the most obvious type. In some bird populations all individuals migrate, while in others only a fraction of the population migrates. The blue tit is a partial migrant; i.e. some individuals in the population migrate while others are sedentary. Some years, large numbers of partial migrants leave their breeding grounds and appear as invasion species in other areas. Shortage of food and high population densities are suggested as two important releasing factors. Theory predicts that juvenile birds, especially females, should arrive earlier since they are smaller and therefore are forced to leave their birth areas first. In this study, the migration of blue tits at Hammarö Bird Observatory in northern lake Vänern (HBO) was examined with respect to age and sex distribution. During the autumns of 1977-2005, a total number of 13 944 blue tits were caught and ringed at HBO. A large fraction of the caught blue tits were juveniles, of which female and non-sexed birds dominated. Juvenile males were the third largest group, whereas adults were only caught in small numbers. The period when most birds arrived was between 28th of September and 2nd of October, but juvenile females did not arrived significantly earlier. The median arrival date was the 2nd of October, and the mean arrival date was 30th of September. There was a trend of earlier arrival dates, which may be due to warmer spring climate leading to an earlier breeding start. Analyses showed that the proportion of juveniles increased significantly with mean arrival date and total number of birds caught. Comparison between HBO, Falsterbo and Ottenby showed that birds arrived significantly earlier at HBO. In 1990 and 2003 all bird observatories (HBO, Falsterbo, Ottenby and Jomfruland) captured more birds than respectively stations average and in 1995, 1998 and 2002 fewer birds than average were captured at all sites. / Förekomsten av migration är vida känt i djurvärlden och fåglars flyttning är kanske den mest uppenbara typen. I vissa populationer flyttar alla fåglar, i andra flyttar ingen. Blåmesen tillämpar partiell migration, dvs. en del individer i populationen flyttar medan andra stannar. Vissa år lämnar partiellt flyttande fåglar fortplantningsområdet i stora antal och invaderar andra områden – dålig födotillgång och höga populationstätheter är två viktiga, utlösande faktorer. I den här studien undersöktes successionen av flyttande blåmesar vid Hammarö fågelstation i norra delen av Vänern (HBO) med avseende på ålders- och könsfördelning. Under höstarna 1977-2005 fångades och ringmärktes totalt 13 944 blåmesar vid HBO. Den största delen av de fångade blåmesarna var ungfåglar, av vilka honor och obestämda fåglar dominerade. Juvenila hanar utgjorde den tredje största gruppen, medan de adulta fåglarna var få. Den period då de flesta fåglarna fångades var 28 september till 2 oktober. Mediandatum för fångst var 2 oktober, medan medeldatumet var 30 september. Tvärtemot förutsägelserna anlände inte juvenila honor signifikant tidigare än andra kategorier. Det finns en trend att fåglarna fångas allt tidigare på hösten, vilket kan vara ett resultat av ett varmare vårklimat med tidigarelagd häckning som följd. Regressioner visade att proportionen juvenila fåglar ökade signifikant med medelankomstdatum och med det totala antalet fångade fåglar. En jämförelse mellan HBO, Falsterbo och Ottenby visade att fåglarna anlände signifikant tidigare till HBO. 1990 och 2003 var de enda år då HBO, Falsterbo, Ottenby och Jomfruland fångade fler fåglar än respektive stations medelvärde. Åren 1995, 1998 och 2002 fångades färre fåglar än medelvärdet på samtliga stationer.