Human activities have caused acidification of freshwater systems on a large scale resulting in reduced species diversity and ecological functioning in many lakes and streams. However, many naturally acidic freshwater systems have also been found, for instance in northern Sweden. In regions where such naturally acidic aquatic ecosystems have prevailed over evolutionary periods, species diversity and ecological functioning are not automatically impaired due to possible adaptation to the putatively adverse environmental conditions. I studied species diversity patterns and ecological functioning in anthropogenically acidified, naturally acidic, circumneutral, and limed streams to test the adaptation hypothesis and examine the ecological effects of variation in naturally acidic water chemistry. Species diversity was studied using benthic macroinvertebrates, while functioning was modelled using the decomposition rates of leaf litter. In accordance with the evolutionary species pool hypothesis, species richness was reduced more strongly in regions with anthropogenic than natural acidity when compared to circumneutral streams, supporting the adaptation hypothesis. In contrast, the patterns in ecological functioning along the pH-gradients did not differ between regions with anthropogenic and natural acidity, likely resulting from compensation: the biomass of tolerant taxa probably increased which thus rescued the loss in functioning otherwise mediated by the more sensitive taxa. Furthermore, the naturally variable acidic water chemistry clearly supported distinct macroinvertebrate assemblages, as was reflected in differing patterns of species diversity and ecological functioning. Such naturally acidic waters that were rich in dissolved organic carbon supported higher ecosystem process rates and lower species diversity than waters that contained little dissolved organic carbon. Upon liming naturally acidic streams microbial leaf decomposition increased, whereas shredding decreased along with changes in shredder abundances. The abundance of large caddisflies decreased, while the abundance of small stoneflies increased. The results suggest that various types of benthic macroinvertebrates with varying levels of adaptation and tolerance inhabited the hydrochemically variable naturally acidic streams. The distributions of macroinvertebrates in response to different pH levels and differences in acid quality and how these distributions translate into varying patterns of species diversity and ecological functioning are worthy of further investigation. This will likely improve our understanding of how such naturally acidic streams and their biota can be successfully managed.

Chitin belongs to the most abundant biopolymers on earth where it has an important role as a structural element in crustaceans, insects, fungi and some phytoplankton. Missing evidence for long-term accumulation of chitin in nature implies fast turnover and as chitin is composed of aminosugar subunits it holds central roles in both carbon and nitrogen cycles. The aim of this thesis was to contribute to a better understanding of organic matter cycling by learning more about the diversity, function and ecology of bacteria that degrade chitin. A metagenome-enabled study of the spatial distribution of chitinolytic bacteria in aquatic ecosystems identified salinity as the major environmental factor for shaping their community composition. To address the role of alternative environmental variables controlling chitinolytic communities, a temporally resolved study was completed in a dimictic freshwater lake. Pronounced seasonal change in the indigenous chitinolytic community was observed and parallel measured environmental parameters pointed to the availability and crystalline form of chitin as significant controlling factors.  The different ecological niches occupied by microbes that utilize chitin for growth were studied in an experimental study. Single-cell quantification of chitinolytic cells and cells incorporating chitin hydrolysis products suggested that commensal use of chitin hydrolysis products without simultaneous chitinase activity could be an important ecological strategy in freshwater bacterioplankton communities. Members of the ubiquitous and often quantitatively dominant group of freshwater Actinobacteria Ac1 were identified as particularly active in this “cheater” lifestyle. Further experiments based on artificially created gradients in bacterial diversity demonstrated the importance of specific bacterial populations and community composition rather than overall community richness in controlling more specific functions such as chitin and cellulose degradation. To conclude, results of this thesis provide insight into the biogeography, niche-separation and species interactions of the functional community of chitin degraders and the influence of general bacterial diversity to the respective system functioning. / Felaktigt tryckt som Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology 700

Internationella studier visar att elever i alla stadier har stora brister i evolutionskunskap ochhar svårigheter att lära sig evolution. Denna uppsats ger en översikt överevolutionsundervisningen i den svenska skolan och försöker klarlägga varför evolution är såsvårt att förstå och lära ut.Styrdokumenten för den svenska skolan betonar inte övergripande evolutionskunskaper,och i de flesta läroböcker har evolution litet utrymme. Svenska elevers kunskaper i evolutionär svaga, och även många svenska biologilärare verkar ha bristande förståelse.Evolutionsprocessen är svår att förstå, den kräver ett helt annat tänkande änvardagstänkandet. De flesta elever tillämpar vardagstänkande i sina förklaringar av evolution,och har därmed ingen verklig förståelse av processen. Denna insikt måste finnas med iutformningen av evolutionsundervisningen, och läraren måste få eleverna att tänka på ett nyttsätt för att de verkligen skall förstå evolution.

Syftet med denna undersökning har varit att kartlägga vilka delkonstruktioner av kön och sexualitet som elever i årskurs 7-9 har mött i läromedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att undersöka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av kön och sexualitet har förändrats historiskt, med start 1958 för att avslutas år 2013. De frågeställningar undersökningen haft för avsikt att besvara är: • Hur har beskrivningarna av kön och sexualitet konstruerats i ämnet sex och samlevnad? • Hur har beskrivningar av konstruktioner om kön och sexualitet förändrats mellan 1958 och 2013 i läroböckerna? Med hjälp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologiböcker för grundskolans högstadium studerats. För att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori använts. Detta för att kartlägga socialt konstruerade föreställningar om kön, men även för att belysa heteronormativa ordningar som upprätthålls i samhället. Resultatet av studien har visat att läroböckerna i biologi reproducerar föreställningar om hierarkier och dikotomier mellan könen, samt hur kvinnans sexualitet har kontrollerats och begränsats inom dessa strukturer. Vidare betraktas icke-heterosexualitet som någonting avvikande i samtliga läroböcker, även om författare idag har som ambition att använda ett mer inkluderande språkbruk. Detta inom ramen för de heteronormativa ordningar som upprätthåller heterosexualitet som överordnad annan sexualitet.

Förskollärare måste utforska, iaktta och ställa frågor tillsammans med barnen i ett naturvetenskapligt arbetssätt för så lär sig barn att söka ny kunskap om omvärlden. Pedagogerna i förskolan ska vara goda förebilder och försöka skapa positiva attityder till naturkunskap. Det gäller att de har ett uppmuntrande, utforskande, undersökande och positivt förhållningssätt gentemot naturkunskap. Syftet med undersökningen var att se hur förskollärarna arbetar i skogen med barngruppen och hur de på olika sätt knyter samman detta med verksamheten. Undersökningen har gjorts på två förskolor, kvalitativa förskollärarintervjuer har utförts, samt observationer i skogsmiljö. Resultatet visar att förskollärarna i förskolan använder sig och av det undersökande och utforskande arbetssättet i barngruppen under hela vistelsen i skogen genom att följa barnen. Vidare visar detta att förskollärarna måste genom detta arbetssätt ha goda förkunskaper om skogen för att kunna besvara barnens frågor. Resultatet från intervjuerna visar även att verksamheten i skogen ses som en del av den bästa motoriska träning barn kan få. / In a science way of working, pre-school teachers must explore, observe and ask questions together with the children beacause that is how children learn to search new knowledge about the outside world. The teachers in pre-school must be good role models and try to create a positive attitude towards science. It is important the teachers have an encouraging, exploratory, investigative and a positive approach to science. The purpose of the investigation was to see how pre-school teachers worked with children in the forest and how this coinsides with general pre-school activities. Qualitative interviews were conducted on two pre-schools as well as observations in the forest. The results show the pre-school teachers have undertaken investigative and exploratory methods with the children, by following their interests. This shows pre-school teachers should have a basic knowledge along with understanding of the forest to be able to answer any of the childrens questions. Results from the observations and interviews show the children develop important motor skills from learning in the forest

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex. exkursioner, diskussioner, laborationer, källkritisk granskning, argumentation för och emot mm. Undersökning visar att eleverna gärna vill ha en varierad undervisning. Vidare anser de att det är viktigt att läraren finns som stöd och uppmuntrare, att lärarens presentation av ämnet är stimulerande och att bemötandet av eleverna är personligt och positivt.-Elevernas tidigare intresse kan påverka deras helhetsbild av biologi. Om deras tidigare intressen tillvaratas och vidareutvecklas kan det medföra att motivationen blir större i ämnet under högstadietiden.I undersökningen deltog elever från årskurs 7 och 9 som fick svara på frågor angående hur deras intresse för biologi ser ut. Undersökning visar att motivationen att lära sig mer om biologi verkar öka under högstadietiden och antalet elever som har biologi som favoritämne har ökat markant.

Biodiversity in the tropics is disproportionately high compared to other habitats, and also under disproportionate threat from human impact. It is necessary to understand how this diversity evolved and how it is partitioned across space in order to preserve it. In this thesis I construct phylogenies of tropical forest dependent vertebrates from Southeast Asia and the islands of the Sunda shelf, a region referred to as Sundaland. I focus on the tree squirrels (genus Sundasciurus) and Asian barbets (Aves: Family Megalaimidae), two taxa with similar ecological characteristics. I use these phylogenies to test hypotheses that have been put forward to explain high levels of tropical diversity including the Pleistocene pump and museum hypotheses. I also use phylogenies to elucidate phylogeographic patterns within the region. I find no evidence for an increase in speciation in the Pleistocene, but I do find within species structure that dates to this period. Common phylogeographic patterns were identified between many forest dependent vertebrates that suggest that populations on the island of Sumatra are generally more closely related to Malay Peninsula populations than to populations on Borneo. From a methodological viewpoint we propose careful usage of universal primers in ancient DNA studies because of our finding of increased risk of amplifying pseudogenes of the mtDNA.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009. / Härtill 5 uppsatser.

Titel: Är blod tjockare än vatten? En kvalitativ studie om familjen och den biologiska betydelsen. Författare: Lotta Didanovic Nilsson   Syftet med denna studie har varit att ta reda på om och i så fall varför det är så viktigt för individen att känna till sina biologiska föräldrar. Utgångspunkten har varit personer som vuxit upp med den ena av sina biologiska föräldrar och träffat den andre biologiske föräldern först som vuxen. Jag har valt att titta på vad som händer i detta möte och hur olika inblandade reagerat och påverkats av detta. Vad som styr och formar individen/gruppen, såsom media, familjepolitik, sociala konstruktioner med mera och vad som anses ”rätt” förfarande i en viss kontext, samt på olika nivåer lyfts och diskuteras. Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer av sex stycken informanter varav jag själv ingår. Därför blir uppsatsen en autoetnografi då min egen historia och mina erfarenheter lyfts in och analyseras tillsammans med mina informanters. Resultaten visar på en mångfacetterad bild där slutsatsen jag drar är att det biologiska spelar en viktig roll för förälder och barn-relationen men kanske av andra orsaker än vi hittills trott. Det krävs vidare ett socialt sammanhang med en vardag för att denna relation ska växa samman och bli till något betydelsefullt. / Titel: Is blood thicker than water? A qualitative study of the family and the biological significance. Author: Lotta Didanovic Nilsson   The purpose of this study has been to investigate whether, and if so, why it is so important for individuals to get to know their biological parents. The point of departure has been people who have grown up with one of their biological parents and met the other biological parent only as an adult. I have chosen to look at what happens in this meeting and how the people involved reacted and were affected by this. What controls and shapes the individual/group, such as the media, family-policy, social structures and what is considered proper procedure in a certain context and at different levels will also be discussed. The study is qualitative with semi-structured interviews with six informants, myself included. Therefore, this thesis will be an auto-ethnography as my own history and my experience is lifted and analysed together with my informants’. The results show a multi-faceted picture where the conclusion I draw is that the biological plays an important role for the parent- and child-relationship but perhaps for other reasons than we have previously thought. It further requires a social context on a day to day-basis for this relationship to become something significant and deep.