There are a lot of different sounds in our sound saturated time. Noise is an unwishable sound and a high sound level can give short- or lingering problems for both children and adults. The purpose was to find out if and in that case why children and the activity at the pre-school affects by a high soundlevel. Another purpose was to examine what the effects would be if the pedagogues set about the work to get a good sound environment at pre-school. The investigation was accomplished in shape of qualitative interwievs where six pedagogues from different pre-schools answered questions about a high soundlevel. All of them have been educated to hearing pilotes. The result of this investigation shows that some pre-schools have a high sound levels but not all of them. In those cases where there is a high soundlevel are there often too many children at the same place on the same time. That makes the soundlevel even higher and both children and adults are getting tired. By improving the sound environment at the pre-school both children and adults often gets a better activity. Keywords: high soundlevel, hearingpilot, noise, affects on children.

Förekomsten av migration är vida känt i djurvärlden och fåglars flyttning är kanske den mest uppenbara typen. I vissa populationer flyttar alla fåglar, i andra flyttar ingen. Blåmesen tillämpar partiell migration, dvs. en del individer i populationen flyttar medan andra stannar. Vissa år lämnar partiellt flyttande fåglar fortplantningsområdet i stora antal och invaderar andra områden – dålig födotillgång och höga populationstätheter är två viktiga, utlösande faktorer. I den här studien undersöktes successionen av flyttande blåmesar vid Hammarö fågelstation i norra delen av Vänern (HBO) med avseende på ålders- och könsfördelning. Under höstarna 1977-2005 fångades och ringmärktes totalt 13 944 blåmesar vid HBO. Den största delen av de fångade blåmesarna var ungfåglar, av vilka honor och obestämda fåglar dominerade. Juvenila hanar utgjorde den tredje största gruppen, medan de adulta fåglarna var få. Den period då de flesta fåglarna fångades var 28 september till 2 oktober. Mediandatum för fångst var 2 oktober, medan medeldatumet var 30 september. Tvärtemot förutsägelserna anlände inte juvenila honor signifikant tidigare än andra kategorier. Det finns en trend att fåglarna fångas allt tidigare på hösten, vilket kan vara ett resultat av ett varmare vårklimat med tidigarelagd häckning som följd. Regressioner visade att proportionen juvenila fåglar ökade signifikant med medelankomstdatum och med det totala antalet fångade fåglar. En jämförelse mellan HBO, Falsterbo och Ottenby visade att fåglarna anlände signifikant tidigare till HBO. 1990 och 2003 var de enda år då HBO, Falsterbo, Ottenby och Jomfruland fångade fler fåglar än respektive stations medelvärde. Åren 1995, 1998 och 2002 fångades färre fåglar än medelvärdet på samtliga stationer. / Animal migration is a well known natural phenomenon and bird migration is perhaps the most obvious type. In some bird populations all individuals migrate, while in others only a fraction of the population migrates. The blue tit is a partial migrant; i.e. some individuals in the population migrate while others are sedentary. Some years, large numbers of partial migrants leave their breeding grounds and appear as invasion species in other areas. Shortage of food and high population densities are suggested as two important releasing factors. Theory predicts that juvenile birds, especially females, should arrive earlier since they are smaller and therefore are forced to leave their birth areas first. In this study, the migration of blue tits at Hammarö Bird Observatory in northern lake Vänern (HBO) was examined with respect to age and sex distribution. During the autumns of 1977-2005, a total number of 13 944 blue tits were caught and ringed at HBO. A large fraction of the caught blue tits were juveniles, of which female and non-sexed birds dominated. Juvenile males were the third largest group, whereas adults were only caught in small numbers. The period when most birds arrived was between 28th of September and 2nd of October, but juvenile females did not arrived significantly earlier. The median arrival date was the 2nd of October, and the mean arrival date was 30th of September. There was a trend of earlier arrival dates, which may be due to warmer spring climate leading to an earlier breeding start. Analyses showed that the proportion of juveniles increased significantly with mean arrival date and total number of birds caught. Comparison between HBO, Falsterbo and Ottenby showed that birds arrived significantly earlier at HBO. In 1990 and 2003 all bird observatories (HBO, Falsterbo, Ottenby and Jomfruland) captured more birds than respectively stations average and in 1995, 1998 and 2002 fewer birds than average were captured at all sites.

Sammanfattning Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad elever har för kunskaper om hållbar utveckling, då främst inom ämnet återvinning. Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, där fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale. I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hållet vad återvinning betyder. Ytterligare två hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad återvinning är. Undersökningen visar att eleverna behöver få grundläggande kunskap inom området för att klara de kunskapsmål som läroplanerna inom de naturorienterade ämnena för årskurs fem omfattar. Nyckelord: elever i årskurs två, hållbar utveckling, undersökning, återvinning / Abstract The purpose of this survey has been to find out what the pupils know about sustainable development, foremost recycling. The survey has been done in a second grade class where I conducted interviews with twelve pupils, seven boys and five girls. The method of the interviews was done according to Kvale. The results of the interviews revealed that only one pupil knew the purpose with recycling. Two more had guesses but didn’t know for sure and the remaining nine pupils didn’t have any ideas of what recycling meant. To conclude this means that the pupils need basic knowledge about recycling and sustainable development to accomplish the course plans that pupils have to achieve in the end of the fifth school year. Keywords: recycling, second grade pupils, survey, sustainable development

Studies in tropical regions have shown that trees and grasses respond differently to fire, grazing and browsing. In African savannas, the responses to fire, grazing and browsing are different, determined by negative or positive correlations. Browsing may have other consequences than grazing because instead of increasing woody biomass it reduces it, causing increase in grass growth, leading to increase in fuel that results in more intense fires and decrease in woody biomass. Fire and herbivory are an important interactive disturbance factors affecting vegetation succession and the tree-grass dynamics in savanna environment. Several of the fire-herbivory interactions are landscape level effects, which is shown in 2 models. My hypothesis is that the tree-grass balances are determined by interactions of both grazing and fire. There have come new scientific data about fire and herbivory and the interaction effects on tree-grass dynamic and succession in the savanna. By analyzing my hypothesis through a comparison between hypotheses, Intermediate disturbance hypothesis, Janzen-Connell hypothesis and the Huston hypothesis, I propose several scenarios of the savanna tree-grass dynamics in East Africa, as a result of this comparison.

Ett generellt problem i dagens svenska gymnasieskola är att elever ofta använder vardagliga förklaringar istället för vetenskapliga när de ska förklara naturvetenskapliga teorier och begrepp. När elever ska förklara orsaken till att biologisk evolution sker, uppkommer olika alternativa idéer, idéer som inte är förenliga med vetenskapliga förklaringar. Denna studie beskriver vilka alternativa idéer som elever ger när de skriftligt besvarar en uppgift innehållande ett evolutionsbiologiskt fenomen. De förklaringar eleverna ger på uppgiften diskuteras och utvecklas i intervjuer, för att öka kunskapen och förståelsen för vilka uppfattningar gymnasieelever har om biologisk evolution. Den vanligaste alternativa idén som framkommer när den skriftliga uppgiften löses är att evolution drivs för att ett behov finns(giraffen behöver utvecklas för att klara sig). Andra förekommande alternativa idéer är inlärning (giraffen sträcker på sig och därför blir halsen längre) och anpassning (giraffen anpassar sig till en ny omgivning). Fem begrepp är centrala för att förstå helheten i evolutionsteorin; variation, överlevnad, ärftlighet, reproduktion och anpassning. Variation visar sig vara ett nyckelbegrepp för elevens förmåga att frångå en alternativ idé om evolution och uppnå en högre grad av vetenskaplighet i sin förklaring.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lärande för hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anläggas i all undervisning. Lärande för hållbar utveckling karaktäriseras av att komplexa hålbarhetsfrågor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas på ett pluralistiskt sätt, vilket syftar till att ge eleverna förmåga till övervägda etiska ställningstaganden. Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lärande hållbar utveckling behandlas i läroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lärande för hållbar utveckling får i läroböckerna, men också vilka innehållsliga aspekter av hållbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida läroböckerna verkade främjande för pluralistiska arbetsformer. Tre nya biologiläroböcker, anpassade till den senaste läroplanen, jämfördes med motsvarande äldre upplagor i dessa avseenden. Lärande för hållbar utveckling visade sig ges ett varierat men genomgående lågt utrymme i läroböckerna, och det var då framförallt ekologiska aspekter som lyftes fram. Vidare konstaterades läroböckerna genom sin framställningsform och sina arbetsuppgifter huvudsakligen hindra möjligheten till pluralistiska arbetsformer. Ingen utveckling i de nyare upplagorna kunde ses förutom i ett enskilt fall. Studien konstaterade alltså en diskrepans mellan styrdokument och biologiläroböcker vad gäller lärande för hållbar utveckling. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning på området. En slutsats av studien är att läraren inte i första hand kan söka stöd i läroböckerna för att åstadkomma en undervisning för hållbar utveckling, en annan att det finns ett behov av vidareutveckling av biologiläroböckerna i dessa avseenden.

Dvärgflodhästen (Hexaprotondon liberiensis) lever i Västafrika där den upptäcktes på 1800-talet, men det var inte förrän på 1900- talen som de introducerades första gången i djurpark. Studier på vilda dvärgflodhästen har visat sig vara svåra att genomföra, därför har de flesta studier gjorts på dvärgflodhästar i fångenskap. Dvärgflodhästen är ett mycket skyggt djur som lever i regnskogarna runt floder, träsk och sumpmarker. Den är ett nattlevande djur som ofta lever solitärt.   I den här studien studeras tre utvalda dvärgflodhästar på parken zoo i Eskilstuna, vad de har för nattaktivitet och hur de använder sig utav miljöberikningen. Leah, Anton och Krakunia var de tre observerade dvärgflodhästarna.     Videokameror sattes upp för att filma fyra nätter för varje individ från kl. 16.00- 03.00. Ett protokoll fördes vart tionde minut och deras aktivitet antecknades. Dessa resultat sammanställdes i beskrivande text och jämfördes sedan med varandra i diagram. Diagram visade bland annat att Leah använde sin pool mest av alla, Anton var den mest aktiva och nyfikna medan Krakunia knappt rörde sin miljöberikning.   Varför finns dessa skillnader? Har deras ålder, kön eller utseende på rummet någon betydelse? Hur skulle man kunna förbättra miljöberikningen i dvärgflodhästarnas rum? Eftersom de är utrotningshotade är det viktigt att man gör några åtgärder och försöker bevara deras naturliga miljö i den mån det är möjligt. Kan man med hjälp av djurparken återinföra dvärgflodhästar i naturen? Enligt en artikel skulle det kunna vara möjligt.

Sötvattensmusslor har en viktig roll i akvatiska ekosystem och de anses vara en av de mest sårbara och hotade organismgrupperna i sötvatten. Sverige har nio arter stormusslor, varav fyra är upptagna på den svenska rödlistan. Flest studier har gjorts på flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera) och hoten som den står inför. Undersökningar av de vanligare förekommande arterna i Västra Götalands län, har visat att även allmän dammussla (Anodonta anatina) och spetsig målarmussla (Unio tumidus) har problem med livskraftiga bestånd och föryngring. Stormusslor anses vara som mest sårbara när de som juvenila ligger nedgrävda i sedimenten. Den här studien har mätt kvaliteten av sedimenten i tolv mussellokaler i Västra Götalands län. Mätningar har gjorts av den centralt viktiga variabeln redoxpotentialen, för att se om den kan vara kopplad till den dåliga föryngringen. Även sammansättningen av vattendragens kantzoner inom mussellokalernas delavrinningsområden har studerats, då de är nära länkade till ekosystemen i sedimenten och även har en fundamental roll för hur vattendragens ekosystem fungerar. Analyser med hjälp av regressionsträd visade att den variabel med störst påverkan på musslornas täthet, var differensen i redoxpotentialer mellan 0 cm och 5 cm djup. Störst påverkan på föryngringen hade andelen sjöareal i delavrinningsområdet. Ett icke-parametriskt test som utfördes visade att andelen myrmark i kantzonen var positivt korrelerad till föryngringen av allmän dammussla (A. anatina). Andelen ungskog i kantzonen var negativt korrelerad till föryngringen av spetsig målarmussla (U. tumidus). Mer omfattande mätningar av redoxpotentialer än som varit möjliga i den här studien, skulle kunna ge värdefull kunskap om hur situationen verkligen förhåller sig i de juvenilas habitat. Vidare studier av stormusslornas populationer skulle underlätta bedömningen om livskraftiga bestånd. / Freshwater mussels, who have a central role in aquatic ecosystems, are considered one of the most vulnerable and threatened freshwater organism groups. Sweden has nine species of large freshwater mussels, which of four are listed in the national Red List. Most studies and research have been focused on the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) and its possible threats. Studies of more common species like the duck mussel (Anodonta anatina) and swollen river mussel (Unio tumidus) in Västra Götaland district, indicates severe difficulties of recruitment and viable populations. The most vulnerable phase in the life of freshwater mussels is considered to be the juvenile phase, when they are embedded in the sediment. The aim of this study has been to measure the quality of sediments at 12 of the earlier studied sites in Västra Götaland district. Redox potentials, which is a master variable in aquatic ecosystems and control parts of the chemistry in sediments, have been measured to analyze a possible correlation to the poor recruitment. The structure of the riparian buffer zones of the mussel’s unique catchment areas, have also been analyzed. The buffer zones are closely linked to the sediment ecosystems and have a fundamental role in the function of the ecosystems of streams. Analysis of regression trees indicated the most impacting factor on the mussel density, to be the difference of the mean redox value between the sediment surface and the depth of five centimeters. The variable with most impact on the recruitment was the proportion of area between catchment and lake. A none-parametric test showed a positive correlation between the proportion of marshes in the riparian buffer zone and the recruitment of A. anatina. A negative correlation existed between the proportion of young forests in the buffer zone and the recruitment of U. tumidus. More extended studies of redox potentials than was possible in this thesis, could contribute with valuable information of the quality of juvenile habitat. Further studies of the freshwater mussels could facilitate the evaluation of viable populations.

Stress is often an important consideration for animal welfare. A number of factors can contribute to stress in domestic animals, most notably thoseused in food production. We investigated the effects and heritability of stress in domestic chickens (Gallus gallus). Using a spatial learning paradigm, we tested an early social isolation-stressed group and their offspring against unstressed controls, to determine if this cognitive function was negatively affected by stress. In the parental generation, we found that across sessions control birds improved in performance, indicating a learning trend. Stressed birds showed no difference across sessions, indicating a lack of learning. No effects of the parental treatment were found in the offspring of stress and control birds. Social isolation stress was found to affect spatial memory learning, however, we did not find evidence that the parental stress influenced the spatial abilities of the next generation despite changes in other behaviours.

Stereotypes in captive elephants is a widespread issue. Ways to tackle this is with social and feedenrichment among others. The aim of this study was to investigate if extra feed supply wouldaffect stereotypic behaviour in Asian elephants held in captivity. Three elephant cows wereprovided with extra feed and recorded during the night and morning. The results showed asignificant decrease in stereotypic behavior for one of the elephants, from 31% to 9,5% (P =0,003). While the second elephant did not engage in stereotypic behaviour, the third elephantshowed the same frequency of stereotypic behavior, 9%, during both baseline and treatment. Thethird elephant did increase her foraging significantly, from 31% to 54% (P = 0,02). Waken timespent foraging increased for all three elephants to 64-80% which is in the same range as in wildAsian elephants. Additional enrichment in the form of extra feed supply can be used both todecrease stereotypic behaviours and to increase foraging.