<p>Dvärgflodhästen (<em>Hexaprotondon liberiensis</em>) lever i Västafrika där den upptäcktes på 1800-talet, men det var inte förrän på 1900- talen som de introducerades första gången i djurpark. Studier på vilda dvärgflodhästen har visat sig vara svåra att genomföra, därför har de flesta studier gjorts på dvärgflodhästar i fångenskap. Dvärgflodhästen är ett mycket skyggt djur som lever i regnskogarna runt floder, träsk och sumpmarker. Den är ett nattlevande djur som ofta lever solitärt.</p><p> </p><p>I den här studien studeras tre utvalda dvärgflodhästar på parken zoo i Eskilstuna, vad de har för nattaktivitet och hur de använder sig utav miljöberikningen. Leah, Anton och Krakunia var de tre observerade dvärgflodhästarna.</p><p>   </p><p>Videokameror sattes upp för att filma fyra nätter för varje individ från kl. 16.00- 03.00. Ett protokoll fördes vart tionde minut och deras aktivitet antecknades. Dessa resultat sammanställdes i beskrivande text och jämfördes sedan med varandra i diagram. Diagram visade bland annat att Leah använde sin pool mest av alla, Anton var den mest aktiva och nyfikna medan Krakunia knappt rörde sin miljöberikning.</p><p> </p><p>Varför finns dessa skillnader? Har deras ålder, kön eller utseende på rummet någon betydelse? Hur skulle man kunna förbättra miljöberikningen i dvärgflodhästarnas rum? Eftersom de är utrotningshotade är det viktigt att man gör några åtgärder och försöker bevara deras naturliga miljö i den mån det är möjligt. Kan man med hjälp av djurparken återinföra dvärgflodhästar i naturen? Enligt en artikel skulle det kunna vara möjligt.</p><p> </p>

On October 17, 2012, TV4 broadcasted an episode of the documentary series Kalla fakta. The episode received a lot of attention when it revealed that Parken Zoo, a very popular destination for families, was not as well maintained beneath the surface as it gave the impression of being. The case attracted attention in all possible media for a long time, which led to a beginning of an extensive investigation of the Zoo. The purpose of this study is to examine how Parken Zoo handled the media after the examination of TV4’s Kalla fakta, and how it affected people’s confidence in the Zoo. This paper consists of an overall case study of Parken Zoo that can be divided into two different methods. One qualitative content analysis where the outcome has been developed by analyzing articles and television clips in four news media in Sweden and one quantitative survey in the form of a questionnaire study to investigate the confidence of the Zoo. Our main theories are the agenda setting theory, the principle of symmetry and Thompson theory of what a scandal is. Our theses are: How did Parken Zoo manage media after the examination of TV4’s Kalla fakta? How did this affect people’s confidence in the Zoo? The revelation by Kalla fakta and Parken Zoo's media management both created a temporary loss of confidence for the Zoo in the public opinion. This loss of confidence may be rebuilt in the next few years on condition that Parken Zoo play their cards right.

Dvärgflodhästen (Hexaprotondon liberiensis) lever i Västafrika där den upptäcktes på 1800-talet, men det var inte förrän på 1900- talen som de introducerades första gången i djurpark. Studier på vilda dvärgflodhästen har visat sig vara svåra att genomföra, därför har de flesta studier gjorts på dvärgflodhästar i fångenskap. Dvärgflodhästen är ett mycket skyggt djur som lever i regnskogarna runt floder, träsk och sumpmarker. Den är ett nattlevande djur som ofta lever solitärt.   I den här studien studeras tre utvalda dvärgflodhästar på parken zoo i Eskilstuna, vad de har för nattaktivitet och hur de använder sig utav miljöberikningen. Leah, Anton och Krakunia var de tre observerade dvärgflodhästarna.     Videokameror sattes upp för att filma fyra nätter för varje individ från kl. 16.00- 03.00. Ett protokoll fördes vart tionde minut och deras aktivitet antecknades. Dessa resultat sammanställdes i beskrivande text och jämfördes sedan med varandra i diagram. Diagram visade bland annat att Leah använde sin pool mest av alla, Anton var den mest aktiva och nyfikna medan Krakunia knappt rörde sin miljöberikning.   Varför finns dessa skillnader? Har deras ålder, kön eller utseende på rummet någon betydelse? Hur skulle man kunna förbättra miljöberikningen i dvärgflodhästarnas rum? Eftersom de är utrotningshotade är det viktigt att man gör några åtgärder och försöker bevara deras naturliga miljö i den mån det är möjligt. Kan man med hjälp av djurparken återinföra dvärgflodhästar i naturen? Enligt en artikel skulle det kunna vara möjligt.

I århundranden har djurparker använts för att tillfredsställa människors nyfikenhet, men har på senare tid blivit centrum för bevarande, utbildning, forskning samt rekreation. En hel del studier om djurparker har täckt det ekologiska inom hållbarhetsarbetet och väldigt få inom den sociala aspekten som innefattar det etiska hänseendet. Organisationer har idag ett stort inflytande på samhället och påverkar därmed samhällsutvecklingen. I dagens samhälle har konsumenter dessutom blivit alltmer medvetna och engagerade i hållbarhetsfrågan och ställer därmed högre krav på företag när det kommer till deras ansvarstagande gentemot samhället. Denna uppsats syftar till att studera hur Parken Zoo i Eskilstuna arbetar med social hållbarhet samt hur det uppfattas av besökarna. För att kunna uppfylla syftet samt besvara frågeställningarna utgår studien från en flermetodsundersökning som består av semistrukturerade intervjuer med två nyckelpersoner med beslutsomfattande roll, Parken Zoos VD och kommunikatör. Parallellt med detta publicerades en enkätundersökning i utvalda Facebookgrupper för att nå besökarnas uppfattning om sociala hållbarhetsarbetet på parken. De teorier som denna studie kommer att behandla är bland annat hållbar utveckling fokus på sociala aspekten och CSR (Corporate Social Responsibility). I resultatavsnittet ger studenterna resultatet en kontext genom att påminna läsaren om hur syftet, frågeställningarna och metod hänger ihop med resultatet som samlats in. / For many centuries, zoos have been used to satisfy human curiosity but have recently become a center for conservation, education, research and recreation. A lot of studies on zoos have covered the ecological in the sustainability work and very few in the social aspect that includes the ethical aspect. Organizations today have a great influence on society and influence the development of society. Today, consumers have also become increasingly aware and engaged in the issue of sustainability and thus place higher demands on companies when it comes to their responsibility towards society. This essay aims to study how Parken Zoo in Eskilstuna works with social sustainability and how it is perceived by their visitors. To fulfill the purpose and answer our questions, the study is based on a mix-method that consists of semi-structured interviews with two important participants with a decision-making role at the park, the CEO and the communicator. In parallel with this, a survey was published in selected Facebook groups to reach the visitors' perception of the social sustainability work at the park. The theories that this study will address include sustainable development focusing on the social aspect and CSR (Corporate Social Responsibility). In the results section, the students give the result a context by reminding the reader how the purpose, the question at issue and method are related to the result that has been collected.

Abstract Title: It’s not just a comment – a study about Crisis Management on Social Media Author: Malin Pettersson 910624 and Amanda White 920310 Year: Spring 2014 Level: Bachelor degree Department: School of Business and Economics Supervisor: Carina Holmgren Examiner: Frederic Bill   Purpose: The purpose of this paper is to develop and test a theoretical model for Crisis Management on social media.   Method: The overall literature that was found consisted of traditional Crisis Management and the communication that goes with it, and it was mainly written for traditional channels such as newspapers. The theories could not concretely describe how organizations should handle crisis in Social Media. Therefore, this study focuses on if and how organizations can use the traditional theories when working with crisis management in social media. Through a qualitative method the study has examined and tested the model on three crises, and subsequently improved the model based on the empirical material and  the analysis that was made.   Conclusion: The conclusion found that organizations need to adjust their crisis management after following guidelines for it to work on social media: -    Strategies should be limited to only one, and be either a rebuilding strategy or a bolstering strategy. -    The focus should be on emotional communication, and regarding the rational aspects the focus should be on actual actions and plans for the future. -    Clear guidelines for what type of questions and critics that should be answered should be set. Due to time restrictions questions and critics that communicate direct attacks and/or has playful undertones should be filtered out. -    Spokespersons can be many, which amplifies the need of clear guidelines and a coherent choice of strategy. Further, the messages should all be signed the same regardless of its creator. A good choice is therefore to sign it with the organizations name. -    Social media demands constant presence as the organizations must answer comments quickly, preferably within the hour of their publication. They must also quickly share information to make sure they are first with defining the crisis events. Furthermore, organizations should be active on all the social media channels where they have an account to avoid creating a forum for only speculations, rumors and discussions between stakeholders. -    Authorities should not stand alone in the spotlight, and they should not act alone on the organizations social media channels. Keywords: Crisis Management, Crisis Communication, Crisis Response, Response stage, Social Media, Preventable Crisis, Findus, Max, Parken Zoo.

Syftet med studien var att undersöka hur Parken Zoo använde sig av Facebook för att kommunicera med sina intressenter under en kris som drabbade organisationen hösten 2012. Med hjälp av en kvalitativ textanalys studerade vi de Facebookinlägg som Parken Zoo hade publicerat under krisen. Därefter genomförde vi en kvalitativ intervju med marknadschefen på Parken Zoo, som var ansvarig för kommunikationen på Facebook under krisen. Med hjälp av ett analysverktyg baserat på situational crisis communication theory och image restoration theory kunde vi avgöra vilka försvarsstrategier Parken Zoo hade använt i Facebookinläggen. Resultatet visade att Parken Zoo omedvetet hade använt många olika försvarsstrategier, men att tre tydliga budskap förmedlades i Facebookinläggen. Resultatet visade också att Parken Zoos syfte var att använda Facebook som ett dialogverktyg, men att de i själva verket använde Facebook för att sprida enkelriktad kommunikation. En slutsats vi kunde dra från studen var att det är viktigt för organisationer att vårda sina kundrelationer genom att bemöta intressenternas frågor och kommentarer på sin Facebooksida under en kris. En annan slutsats var att det är viktigt för organisationer att ha en god krisberedskap och att inkludera Facebook i den. / The purpose of this study was to examine how Parken Zoo used Facebook to communicatate with their stakeholders during a crisis 2012. Using a qualitative textual analysis, we examined Parken Zoo’s Face- book posts during the crisis. Next, we conducted a qualitative interview with the marketing manager at Parken Zoo, who was responsible for the organization’s communication on Facebook during the crisis. Using an analysis tool based on situational crisis communication theory and image restoration theory, we assessed which crisis response strategies Parken Zoo had used in their Facebook posts. The results showed that Parken Zoo subconsciously had used many different crisis response strategies, but that three clear messages were conveyed in the Facebook posts. The results also showed that Parken Zoo’s aim was to use Facebook as a dialogue tool, but in fact they used it for one-way communication. One conclusion from this study was that it is important for organizations to care for their relationship with the stakeholders by responding to their questions and comments on their Facebook page during a crisis. Another conclusion was that it is important for organizations to develop a proactive crisis management portfolio and to include Facebook in it.

The purpose of this study was to investigate how media has followed the Parken Zoo incident and analyse how media convey the issue about the Parken Zoo incident. The different results have been compared. To answer the purpose of the study three issues has been formulated:  how do the different media relate to the ideal of objectivity? Who come across and get to speak in the different media? What differences and similarities are in the media?    The theories that have been used in this study are mainly McCombs theory of agenda setting, Strömbäck’s theory of framing and theory of media logic, Kovach &amp; Rosenstiel theories of journalism and Manning’s theory of objectivity. The methods that have been used are a combination of a quantitative content analysis and a qualitative semiotic analysis. The material that has been observed in this study is newspaper articles, television news reports and television programs.   The results of the quantitative analysis showed that articles of Eskiltuna Kuriren, news reports of SVT1 and the program Debatt had most objectivity in there reporting. The news reports of TV4 and program Kalla Fakta had most biased reporting of the incident. The qualitative analysis showed that SVT1 news broadcast was more objective and TV4 news broadcast was more biased. The mainly sources in the media that has been used was the other media, the president to Parken Zoo and veterinaries. The newspapers used sources from other media, like the program Kalla Fakta, then also former employees from Parken Zoo and veterinaries. SVT1 and program Debatt used more other sources, more sources from Parken Zoo. In the qualitative analysis the result showed that the news broadcast from TV4 had the focus on how the Parken Zoo takes care of the animals, that they have put to death pumas and that Helena Olsson had lied to TV4. The broadcast from SVT1 focused on the mistakes Parken Zoo had done but also how they are going to fix the problems that they have. The news broadcasts gave different kind of framing effects to the viewers.

Att som organisation existera på sociala medier är inte alltid lätt. Enorma möjligheter finns att interagera med sina publics och intressenter, men vad händer dagen när något går snett? Människor rasar över en händelse och skriver tusentals inlägg på organisationens sida som helt förlorat kontrollen över innehållet. Mordhot haglar i takt med ironiseringar och förtvivlan från människor. En organisation som vet hur det känns är Parken Zoo. 17 oktober 2012 sände tv-programmet Kalla Fakta en granskning av Parken Zoos hantering av djur som fick stora konsekvenser för parken. Enligt Kalla Fakta avlivades utrotningshotade djur utan tecken på sjukdom. Djurparkschefen hävdade att djuren flyttats till andra djurparker eller dött av ålder, något som Kalla Fakta motbevisade genom en lång filmfrekvens av döda djur i en frys. Studiens huvudsakliga syfte är att beskriva de publics som skrev inlägg på Parken Zoos Facebooksida, hur de tog sig i uttryck och varför de skrev inlägg efter Kalla Faktas avslöjande. För att kunna besvara syftet användes innehållsanalys av Facebookinlägg med en kompletterande frågeundersökning till utvalda personer.

Crisis communication can make a crisis turn into a double crisis. The purpose of the thesis is to analyze by which rhetorical means a double crisis can occur. With the Swedish zoo Parken Zoo as a specific example, this essay examines the crisis communication during the crises that started with the tv-show Kalla fakta. The tv-show revealed that Parken Zoo killed and slaughtered endangered and sacred animals. When asked about the specific animals, the head of the zoo gave different answers – which contrasted with former employees testimony. The essay aim to find how the chosed strategies could affect the company’s ethos. The episode of Kalla fakta is studied. Also a press release from Parken Zoo and a letter posted on Facebook from the head of the Zoo is examined. To find which rhetorical strategies that are communicated the paper uses the theory of status, Benoits apologia theory and Bitzers theory about the rhetorical situation. The method used is rhetorical criticism. The results include the crisis communications accusations and answers. The conclusions of the thesis is that the contrast between evidence and Parken Zoo:s statements results in a loss of trust for the company. Parken Zoo also, in some cases, fortify the accusations with their answers. The local authorities owns the zoo, but they are absent in the crisis communication. This leads to a confusion regarding who is responsible.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Parken Zoo försökte rädda sin image och påverkabilden av krisen parken befann sig i under hösten 2012. Uppsatsen har även som avsikt att undersökahur kriskommunikationen utvecklas under krisförloppet och hur den skiljer sig mellan två texttyper,samt belysa vilka språkliga resurser som används för att realisera strategierna inom image repair theory,som i denna uppsats benämns som Benoits teori om imagereparation. Materialet består av trepressmeddelanden och tre uttalanden publicerade på Facebook från Parken Zoo. Dessa har analyseratsutifrån Benoits (1997) teori om imagereparation samt systemisk-funktionell textanalys. Resultatetindikerar att Parken Zoo har försökt rädda sin image genom att ifrågasätta uppgifterna som framkommit,framhäva goda egenskaper och värderingar samt redogöra för åtgärder som vidtagits och ska vidtas.Jämförelsen av kriskommunikationen i pressmeddelandena och Facebook-uttalandena tyder på attkommunikationen på Facebook kännetecknas av en mer personlig och närhetsskapande strategi medankommunikationen i pressmeddelandena är mer auktoritär. Resultatet visade också att val av strategi ochhur många strategier som används förändras under krisens förlopp, troligen beroende på vilken krisfasparken befinner sig i. Under akutfasen använde Parken Zoo samtliga strategier, i jämförelse med krisensförstadium då endast en strategi användes. Analysen har även synliggjort mönster för vilka språkligaresurser som verkar bidra till realiseringen av respektive strategi ur Benoits teori om imagereparation.Transitivitetsanalysen visade bland annat att den förnekande strategin i första hand realiseras genomattributiva relationella processer medan den tillrättaläggande strategin karakteriseras av materiellaprocesser. Avslutningsvis diskuteras även delar av materialet som inte har kunnat kategoriseras som enstrategi på ett tydligt sätt men som ändå kan ses som försök att rädda Parken Zoo:s image, exempelvissynliggörs möjligheten till en ny strategi som går ut på att visa förståelse.