Environmental enrichment (EE) is used to improve the wellbeing of animals in human care. One way of testing what resources an animal prefers to have access to, is to make it pay a price. The price is in the form of time or energy spent to get access to the resource. When measuring the motivation of animals it is useful to compare the resource which is to be evaluated to a resource with a known value. Food is often the comparator. The maximum price paid approach measures the highest price an animal is willing to pay for access to a resource. In this study the motivation of a grey seal (Halichoerus grypus) for getting access to artificial kelp and live fish was measured. Food was used as the comparator. A large net cage with a weighted entrance and a nonweighted exit gate was used as the test arena. The seal had to enter it by opening the entrance gate which had increasing weights every day, in 10 steps up to 65 kg. The seal was not willing to pay any price for the live fish. The maximum price paid for the food was 60kg, and for the artificial kelp 10kg, i.e. 17% of the maximum price paid for food. The results suggest that neither live fish nor artificial kelp was an attractive EE for this seal. However, the study also shows that spring (reproductive period) is not a good time to test motivation in grey seals.

<p>The research in the field of biotechnology is rapidly developing all over the world. Modern biotechnology offers unique opportunities, simultaneously as it gives rise to a number of ethical issues. Preimplantation genetic diagnosis (PGD), PGD/HLA (Human Leucocyte Antigen) and germline gene therapy (GLGT) are controversial techniques. PGD gives a possibility to identify a genetic disease prior to the embryo’s implantation in the uterus. PGD/HLA involves selecting an embryo with genes coding for a specific tissue type, so that the child to be born can act as a donor to an existing sibling who requires a stem cell transplant. GLGT seeks to eliminate or change “bad” genes.</p><p>The purpose of this study is to investigate student’s ethical attitude concerning PGD, PGD/HLA and GLGT.</p><p>The empirical study was based on focus group discussions. Four group interviews were made, with 15 participants in all. The students are taking courses in biology or religion.</p><p>The result from the interviews shows that the ethical issues are difficult to have a definite opinion in, because there are possibilities and risks involved in all these techniques, according to the students. A central part of the discussion was devoted to human dignity and the moral status of the embryo. They also see risks such as bioterrorism, designing the perfect humans, economic interests, medical risks, among many other risks.</p> / <p>Forskningen på det bioteknologiska området utvecklas snabbt över hela världen. Den moderna bioteknologin erbjuder unika möjligheter, samtidigt som den ger upphov till en rad frågor av etiskt slag. Preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD), PGD/HLA (Human Leucocyte Antigen) och zygotisk genterapi är kontroversiella tekniker. PGD ger en möjlighet att identifiera genetiska sjukdomar före embryots implantering i livmodern. Med hjälp av PGD/HLA väljs ett embryo ut vars gener kodar för en specifik vävnadstyp, vilket gör att barnet som föds kan fungera som donator till ett existerande syskon som är i behov av en stamcells transplantation. Med zygotisk genterapi kan man ta bort eller byta ut ”dåliga” gener.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka studenters etiska värderingar rörande PGD, PGD/HLA och zygotisk genterapi.</p><p>Den empiriska studien baserades på fokusgrupp diskussioner. Fyra gruppintervjuer gjordes, med sammanlagt 15 deltagare. Studenterna studerar på programutbildningar i biologi eller religion.</p><p>Resultatet från intervjuerna visar att de etiska frågeställningarna är svåra att ha en klar uppfattning om, eftersom det finns möjligheter och risker med alla dessa tekniker, enligt studenterna. En central del av diskussionen ägnades åt människovärdet och embryots moraliska status. De ser också risker som bioterrorism, designa perfekta människor, ekonomiska intressen, medicinska risker, bland många andra risker.</p>

<p>Environmental enrichment (EE) is used to improve the wellbeing of animals in human care. One way of testing what resources an animal prefers to have access to, is to make it pay a price. The price is in the form of time or energy spent to get access to the resource. When measuring the motivation of animals it is useful to compare the resource which is to be evaluated to a resource with a known value. Food is often the comparator. The maximum price paid approach measures the highest price an animal is willing to pay for access to a</p><p>resource. In this study the motivation of a grey seal (Halichoerus grypus) for getting access to artificial kelp and live fish was measured. Food was used as the comparator. A large net cage with a weighted entrance and a nonweighted exit gate was used as the test arena. The seal had to enter it by opening the entrance gate which had increasing weights every day, in 10 steps up to 65 kg. The seal was not willing to pay any price for the live fish. The maximum price paid for the food was 60kg, and for the artificial kelp 10kg, i.e. 17% of the maximum price paid for food. The results suggest that neither</p><p>live fish nor artificial kelp was an attractive EE for this seal. However, the study also shows that spring (reproductive period) is not a good time to test motivation in grey seals.</p>

<p>The lake Spexhultasjön is a moderate humic mesotrophic lake that is not acidified. The fish fauna was investigated by using a standard method for sampling freshwater fish with multi mesh gill nets. The fish fauna was diverse with perch, pike, tench, common whitefish, and roach. Perch and roach dominated. There were few pikes. The tench were few but big. The common whitefish was caught in deep water. The lake has condition class 2 according to the national environment protection board. The perch has a reproduction disorder. The roach has probably forced the perch into the benthoseating stage to early. A proposal intended to the county administrative board is to increase the production of a predator like pike or pike-pirch. The county administrative board ought to investigate why the share of pike is low and the roaches reproduction disorder.</p>

<p>Environmental enrichment (EE) is used to improve the life of captive animals by giving them more opportunities to express species-specific behaviours. Zoo elephants are one of the species that is in great need of EE because their environment is often barren. Before making EE permanent, however, it is wise to test first if it works as intended, to save time and money. Maximum price paid is one measure that can be used to assess if an animal has any interest in a resource at all. Food is often used as a comparator against EEs in these kinds of studies. The aim was to investigate if the maximum price paid concept could be used to measure the value of EEs for the two female Asian elephants at Kolmården and to find an operant test suitable for them for the experimental trials. Three series of food trials were done with each elephant, where they had to lift weights by pulling a rope with their mouth to get access to 5kg hay. The elephants paid a maximum price of 372 and 227kg, respectively. However, the maximum price the elephants paid for access to the hay was not stable across the three series of trials. Hence it is recommended that the comparator trials are repeated close in time to the EEs to be tested. The readiness by which these elephants performed the task makes it worthwhile to further pursue this approach as one of the means to improve the well-being of zoo elephants.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ämnesområdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke på de mål som finns uppsatta i dessa ämnen? Då jag varit ute på praktik, fältstudier, vikarierat eller mött elever på annat sätt, har jag fått uppfattningen av att många elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella årskursen, och det är då tankarna till detta arbete har väckts. Genom en enkät- studie har jag fått ta del av ca 100 elevers syn på sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie där jag lyft fram de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Jag kopplar även resultatet till de kursplaner som finns i berörda ämnen. Då vi är inne på både ett nytt årtusende och nytt århundrade är det även dags att se på hur de pedagogiska tankarna kan komma att se ut i framtiden och jag presenterar några tankar som är aktuella. Detta arbete väcker många tankar till liv vad gäller undervisning inom NO- ämnena och genom dessa tankar har jag utvecklat mig själv i min yrkesroll.</p>

<p>Redan innan barn börjar skolan har de föreställningar inom matematik och naturvetenskap.</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att jämföra lärares arbetssätt gällande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sätt att integrera dessa ämnen– i förhållande till målen och valda teorier. De mål jag avser är de som berör begreppsutveckling i läroplanen Lpo94, läroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade ämnen. Jag har använt mig av kvalitativa lärarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se är att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen är hög både bland förskolelärarna och lärarna i undersökningen. Gällande den naturvetenskapliga begreppsbildningen däremot, är medvetenheten låg gällande det process- och målinriktade arbetssättet för naturvetenskaplig begreppsbildning. Lärarna fokuserar på läs, skriv- och räkneutveckling framför naturvetenskaplig begreppsbildning, varför så kallad ”utematte” ibland ersätter en möjligt integration av de båda ämnena. Utematte definierar jag som matematik, där naturmaterial användes som redskap för den matematiska begreppsbildningen</p>

Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt läromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika läromedel i biologi för årskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrån begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar, begrepp som ska täckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell läroplan, LGR11. Analysen görs utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhållningssätt. Forskningsfrågorna för studien är - Hur har läromedelsförfattarna avgränsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar?  - Går det att identifiera tydliga mönster i hur innehållet presenteras mellan läromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 4-6? - Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i läromedlen?   Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jämställdhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprätthålls föreställningar om två tydligt separerade och motsatta kön, heteronormen och cis-normen i läromedlen.

I detta examensarbete görs en praktisk undersökning av några utvalda faktorer i habitatet som antas påverka yngel av öring under deras första månader. Studien har genomförts i anslutning till en utsättning av ca 30 000 yngel i Gysingeforsarna vid Nedre Dalälven som Länsstyrelsen i Gävleborg utförde under sommaren 2014 och som sedan under hösten följdes upp med hjälp av elfiske. Fältdata har samlats in från fem lokaler under perioden 29 oktober 2014 till 9 januari 2015. Resultatet från denna kartering och litteraturstudier i ämnet visar på goda förutsättningar i habitatet vid två av lokalerna, vilka även är de två platser där flest yngel återfångades. Vid två andra lokaler återfångades inga yngel. Detta kan för det ena fallet (Sevedskvarn, södra) förklaras med för litet djup under sommarens lågvattenflöde och alltför höga vattenhastigheter vid normalflöde. Den andra platsen där yngel saknades (Granön, ovan bron) erbjuder bättre förutsättningar för predatorer (både fisk och fågel) samt har en bottenstruktur som vid en jämförelse erbjuder färre skyddade platser. En föreslagen hypotes utifrån studiens resultat är att bottensubstrat i storleksintervallet 60-200 mm har stor betydelse i öringynglens habitat vid närvaro av predatorer då där skapas skydd (hålor/springor) i lämplig storlek för öringyngel. / The purpose of this project was to examine important parameters for juvenile brown trout habitat selection in their first months after hatching. The study was carried out after approximately 30 000 fry had been released by the County Administrative Board of Gävleborg. Data on habitat selection was collected from five different localities at the river Dalälven, near Gysinge, Sweden. The method of estimating preferred habitat was to determine remaining fry after a period of seven weeks by electrofishing. This study confirms that the optimal local habitat choice for juvenile trout is where the substrate size 60- 200 mm is present and a hypothesis is proposed that this substrate is of importance for juvenile trout survival as it gives shelter in the presence of predators. Based on previous research the study gives some suggestions to which important habitat characteristics that were missing where no trout were recaptured.

Jamtli, friluftsmuseet i Östersund ska utveckla ett nytt område som ska spegla det moderna samhället, i form av ett 70-talsområde. Mitt intresse för historiska trädgårdar gjorde att jag för mitt examensarbete har valt att göra ett förslag till Jamtlis 70-talsområdes villaträdgård. Mitt syfte med arbetet är att utforma ett förslag som ska passa ihop med huset, den tänkta familjen samt återge och förmedla den historiska känslan till museets besökare. Jag har för att kunna utforma detta förslag studerat vad som kännetecknar 70-talsträdgårdar både genom litteratur och fältstudier. Jag har tagit hänsyn till platsens förutsättningar och beställarens önskemål. 70-talets trädgård kännetecknades bl. a. av att det skulle vara lättskött. Detta gjorde att barrväxter, och buskplanteringar var populära då det var mer lättskötta än perenner. Gräsmattan hade en central roll. Avgränsningar mot grannar skulle vara låga och man använde sig av lågvuxna friväxande buskar. Det var viktigt med kontakt mellan ute och inne och uteplatsen låg i markplan. Barnen tilläts ta plats. Man tyckte om klara färger som orange och ansåg att brunt stod sig bra mot grönska. Asfalt och betongplattor var populära markbeläggningar. Jag har beskrivit hur jag gått tillväga för att komma fram till mitt förslag som presenteras genom ritningar som steg för steg beskriver processen. Detta har till slut resulterat i en illustrationsplan och planteringsplan med växtförteckning.