The aim of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers’ thoughts and experiences of how the use of digital tools can enhance learning in biology teaching. Seven teachers who actively work with digital tools in biology teaching in preschool were interviewed using semi-structured interviews. The interviews focused on what biology teaching can look like in preschool and how digital tools can enable learning. The main results show that teachers use digital tools to mediate knowledge and meaning-making and to create engaging indoor experiences. In addition, the results show that digital tools should be used in a social context. Implications for biology teaching in preschool include that preschool teachers should use digital tools to enhance learning and that digital tools possibly can function as a more knowledgeable “person”.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa utomhuspedagogikens positiva och negativa faktorer, samt dess påverkan på elevers inlärningsförmåga. Litteraturstudien är genomförd genom en kvalitativ metod, där både svensk och internationell forskning har granskats, för att få ett bredare perspektiv på ämnet. Studien fokuserar på NO-ämnena, främst biologi, i 4–6. Flertalet studier visar att utomhuspedagogiken har en positiv inverkan på elevers inlärning, välmående samt samarbete. Dock har det visat att det krävs en växelverkan mellan olika lärmiljöer, både inomhus och utomhus, för att uppnå ett maximalt lärande. Trots denna bakgrund bedrivs det, enligt forskarna, inte tillräckligt mycket undervisning utomhus i dagens grundskola. Forskningen lyfter upp flertalet hinder med att bedriva undervisningen utomhus där lärarens osäkerhet är en av dem. Andra hinder som framkommer är tidsbristen, elevernas ovana att vistas i naturen, rädslor i samband med detta samt att eleverna inte ser utomhusundervisningen som ett lärtillfälle. Forskningen är entydig med de positiva aspekter som finns med utomhuspedagogiken. Utomhuspedagogiken ökar elevernas intresse och inlärning för biologiämnet, dessutom har begreppsförmågan och beteendet visat på positiva påföljder genom naturmöten. Sammantaget motiverar detta till varför utomhuspedagogiken behöver ta en större plats i dagens skola. Däremot, för att få en mer rättvis överblick över de möjligheter och hinder som finns behövs det mer longitudinell forskning inom utomhuspedagogiken. Lärare och skolledningar behöver uppmärksamma de positiva aspekterna av utomhuspedagogiken istället för att låta de påstådda hindren stå i vägen för elevernas kunskapsutveckling.

Denna studie undersöker hur elever upplever en hemlaboration och hur denna hemlaborations upplägg kan se ut och förbättras. Undersökningen genomfördes för att testa ett alternativt laborationssätt och ge elever praktiska färdigheter som ska ingå i biologiämnets undervisning. Detta gjordes i samband med Covid-19-pandemin när skolorna var stängda och all undervisning skedde på distans och praktiskt arbete ofta uteblev eller sköts upp i planeringen. Nio naturprogramselever från tre olika skolor och som gick från årskurs 1-3 deltog i studien och utförde hemlaborationen med experiment på jästsvamp hemma i köket. Efter deltagarna genomfört hemlaborationen undersöktes deras upplevelser genom semistrukturerade intervjuer över Skype. Intervjuernas insamlade material analyserades sedan genom metoden tematisk analys. Enligt resultatet upplevde majoriteten av deltagarna hemlaborationen positivt. Dock har deltagarna även upplevt problem som överjästa provglas, mindre bra gruppsamarbeten och en avsaknad av tillräckligt med fakta kopplad till vad som skedde i laborationen. Resultatet visar även att hemlaborationens upplägg kan förbättras till att anpassa faktadjupet, förbättra kontakten med läraren och att även förbättra stöttningen kring utförandet av elever med dålig självdisciplin. Hemlaborationen har en poäng och syfte i att ge elever en möjlighet till att arbete praktiskt på distans. Upplevelsen av hemlaborationen var positiv och problemen som har upplevts går att förbättra genom ett bättre anpassat och genomtänkt upplägg. Hemlaboration på distans har i denna studie visats ha flera fördelar och dessa fördelar skulle läraren även kunna utnyttja till att komplettera den vanliga undervisningen i skolan.

Kunskapsöversikten undersöker olika aspekter av utomhuspedagogik. Frågeställningen utgår från ett lärarperspektiv och hur man kan arbeta med utomhuspedagogik för att öka elevers intresse och motivation i ämnet bbiologi. Vi ville ta reda på vad utomhuspedagogik kan innebära för inlärning och bibehållandet av kunskap. För att besvara de frågor har vi samlat forskningsartiklar från databaserna LibSearch, Lubsearch och ERIC. sökord som är kopplade till frågorna om utomhuspedagogik och dess effekter och mökligheter används för att hitta relevanta artiklar. Sammanlagt valdes 11 källor som underlag. De källor sammanställer vad forskning säger om strukturer och arbetssätt kring utomhuspedagogik samt om hur elevers motivation, intresse, inlärning och minne påverkas av undervisning utomhus.  Resultatet visar att lärare använder sig av mycket lek i naturen och att det är viktigt med struktur och tydliga lärandemål för att inte leken ska ta över från inlärningen. Positiva upplevelser av att vara i naturen bidrar till att elevers intresse för biologiämnet ökar oh motivationen att vilja klara uppgifter. Flera av studierna visade att utomhuspedagogik, om det lades upp på rätt sätt, ökade elevers förmåga att komma ihåg både hela upplevelsen och kunskapen som hörde där till.

Syftet med arbetet är att klarlägga hur olika miljöetiska hållningar presenteras i läroböcker inom ämnet biologi vid högstadiet. De miljöetiska hållningarna sammanfattas som antropocentrism, intergenerationell antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Arbetet utgår ifrån att de olika miljöetiska kategorierna diskuteras och används i samhället diskursivt och att de diskurserna fått olika genomslag i läromedlarna. Metoden som används för undersökningen är därför den kritiska diskursanalysen enligt Fairclough, där diskurser undersöks i tre nivåer: en textanalys klarlägger hur diskurser är synliga på textens mikronivå, den diskursiva praktiken i texterna belysas och den sociala praktiken undersöks som en mer överordnande syn. Uppsatsen undersöker fyra läroböcker som är vanligt förkommande i undervisning i biologi vid högstadiet. Resultatet visar på att i stor utsträckning dominerar den intergenerationella antropocentriska miljöetiken i samband med hållbarhet medan de olika böcker framvisar tydliga skillnader i användningen av den antropocentriska, den biocentriska eller den ekocentriska miljöetiken.

Forskning visar att intresset för NO som skolämne är lågt bland högstadieelever, vilket är oroande dels på grund av att intresse är ett av målen i den svenska läroplanen, dels på grund av det förutspås en brist på naturvetare i framtiden. Att kartlägga elevers intressen kan därför vara ett verktyg för att bättre förstå varför intresset för NO i skolan är lågt. Syftet med denna rapport är därför att undersöka intressen hos elever i årskurs 9 i Sverige och sedan jämföra resultatet med det som ingår i läroplanen. Detta gjordes med ROSES-studien som skickades ut till elever i årskurs 9 över hela Sverige. Enkäten omfattade ämnesområden inom NO-ämnen och svaren på frågor angående ämnesområdena med koppling till biologi ligger till grundför denna studie. De punkter som berörde specifikt biologi plockades ut och svaren analyserades utifrån hur väl representerade dessa var i det centrala innehållet  i kursplanen. Färre än hälften av de svarande eleverna ansåg NO-ämnena vara intressanta, och få punkter angavs vara särskilt intressanta men vissa av de som var mer intressanta är ändå väl representerade i det centrala innehållet. Resultatet diskuteras i relationen till intresse, lärande och motivation, ämnesdidaktiska implikationer och förslag på vidare forskning diskuteras. Slutsatsen i arbetet är att NO-ämnena är måttligt intressanta och att en del av vad som intresserar elever specifikt inom biologi är ändå representerat i det centrala innehållet.

Undersökningens syfte är att öka kunskapen om samband och samspel mellan skriven text och bilder utifrån multimodala resurser i svenska NO-böcker avsedda för årskurs 1-3. Utifrån syftet formuleras tre forskningsfrågor, “vilka relationer har skriven text och bild till varandra?”, “Vilka sambandsskapande resurser används för att skapa samband mellan skriven text och bild?” samt “Vilka relationer har bild- och textelement som sammanförs med hjälp av samabandsskapande resurser?”. Materialet som granskas är två olika NO-böcker avsedda för årskurs 1-3. En kvalitativ multimodal textanalys med kvantitativa inslag används som forskningsmetod. Analysen genomförs utifrån en sociosemiotisk utgångspunkt med hjälp av Hallidays tre metafunktioner som texter kan uppfylla vid kommunikation, Unsworths (2006) kategorier om relationer mellan bild och text, Björkvalls (2009) beskrivning av sambandsskapande och avgränsning, samt teori om koherens mellan text och bild. Resultatet visar att flera olika relationer mellan skriven text och bild förekommer i olika hög grad där vissa kan anses stärka lärandet, andra engagemanget och ytterligare någon försvåra lärandet. Fem olika sorters sambandsskapande och avgränsande resurser används i olika frekvenser för att vägleda läsaren genom texten. De flesta textelement och bilder som sammanförs av sambandsskapande resurser har också en samstämmig relation med varandra, vilket kan bidra till bättre koherens i texten. Dessa tyder på att läraren måste granska, komplettera och tydliggöra böckernas innehåll och inte bara anta att det är optimalt eller anpassat för alla elever.

<p>P.g.a COVID-19 gjordes presentationen på distans över zoom.</p>

Tidigare forskning har visat att elevers förväntningar på hur de ska prestera i studier till stor del leder till att de presterar på den ungefärliga nivån som de förutspått sig att prestera. Det saknas dock studier kring hur elevers uppfattning kring syftet i ämnesplanen och det centrala innehållet i kursplanen påverkar elevernas betyg. Det är dessa faktorer (det centrala innehållet och syftet) som kunskapskraven baseras på och elevernas förmåga att arbeta efter dessa är därför av stor vikt. I denna studie har det via en enkät undersökts hur lätt/svårt gymnasieelever i Stockholmsområdet uppfattar syftet i ämnesplanen för Biologi på gymnasienivå. Det undersöks även hur intressant de tycker att de olika ämnesområdena i det centrala innehållet för kursen Biologi 1 är. Utifrån dessa data har det analyserats ifall att det finns några signifikanta samband mellan dessa variabler samt elevernas förväntade betyg och elevernas slutbetyg i kursen Biologi 1. Studien visar att elever som har lätt att uppfatta syfte nr 1: Kunskaper om biologinsbegrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas och syfte nr3: Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa fältstudier, experiment och observationer samt förmåga att hantera material och utrustning i kursplanen har ett signifikant högre slutbetyg. Det centrala innehåll som hade ett signifikant samband med slutbetyget var ”Evolution”. Elever som visade högre intresse för ”Evolution” hade också ett högreslutbetyg. För de elever som deltog i denna studie var medelvärdet för elevernas slutbetyg högre än medelvärdet för slutbetyg i hela Sverige. Resultaten i denna studie bör därför endast ses som en indikator på vilka delar i syftet och det centrala innehållet som elevernas förväntningar på kan ha betydelse för högpresterande elevers slutbetyg.

Att börja arbeta för ekologisk hållbarhet är något som är brådskande. Frågan om biologisk mångfald har blivit en av de vanligaste globala miljöfrågorna. Miljömedvetna ungdomar är potentiellt de största förändringsagenterna för långsiktigt skydd och hantering av miljön. Således är det intressant att undersöka vilka kunskaper och attityder eleverna har i högstadiet. Därför genomfördes denna studie för att bedöma eleverna kunskapsnivå och attityd till miljön samt för att se om det finns samband mellan elevens kunskaper om ekologi och attityder till miljö. Undersökningen genomfördes på ett högstadium i en mindre kommun i norra Sverige. Studien har en metodologi av kvantitativ karaktär. Studien har utförts med hjälp av enenkätundersökning. Enkäten skickades ut digitalt via e-post till elever, där respondenterna själva besvarade en uppsättning frågor. Enkäten besvarades av 80 respondenter i årskurs 9. Resultaten avslöjade att en majoritet av eleverna besvarar de grundläggande ekologi kunskaps frågor på ett tillfredställande sätt samt att eleverna har en positiv attityd och stark miljöhänsyn. Det finns ett samband mellan kunskap och elevernas attityd till miljön, detta innebär kunskap som eleverna besitter om ekologi även påverkar deras attityd till miljön i den här studien. Sambandet mellan kunskap och attityd till miljön är starkt positiv. Eleverna har positiv attityd till miljöfrågor och uppvisar tillräckligt ekologikunskap nivå.