Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur ämnesinnehåll om miljöproblem och hållbar utveckling i läroböcker ämnade för geografiundervisning förhåller sig till miljöetiska ideologier. Uppsatsens metod utgår från en ideologianalys med hjälp av idealtyper av miljöetiska ideologier. Ideologianalysen utgår ifrån att undersöka läroböckernas texter om miljöproblem och hållbar utveckling utifrån kategorierna natursyn, relation mellan människa och natur samt vad som beskrivs vara moraliskt signifikant och relatera detta till idealtyper av miljöetiska ideologier. Sammanlagt har fyra läroböcker ämnade för undervisning i den nationella kursen geografi 1 analyserats. Resultatet av läroboksanalysen visar att samtliga läroböcker främst ger uttryck för en senmodern antropocentrism och i lägre grad inslag av uttryck för ekocentrism. Uttryck för biocentrism har endast återfunnits i ett textstycke i en av läroböckerna. Inga uttryck för modern antropocentrism har återfunnits. Modern antropocentrism och biocentrism bedöms därmed vara uteslutna i läroböckernas beskrivningar av miljöproblem och hållbar utveckling.

Religiös etik i miljöarbetet Uppsatsen bygger på en primär fråga och det är huruvida religion kan bidra med en etisk aspekt i miljöarbetet, jag har även försökt att besvara en sekundär frågeställning som avser hur miljön med hjälp av en religion ur miljöetiskt perspektiv kan förbättras för människor, djur och natur.           För att besvara frågeställningen har jag använt mig av en komparativ studie där jag har jämfört Larry L Rasmussens Earth community, earth ethics och Dalai Lamas Etik för ett nytt millenium. Carolyn Merchants Naturens Död utgör min bakgrund och är det perspektiv jag antagit i undersökningen, jag valde författaren för att få en feministisk historisk analys av de händelser som lett fram till det moderna vetenskapssamhället och problemställningen vi står inför idag.           Resultatet av undersökningen visar att det största ansvaret ligger på individen men att ett etiskt system baserat på världsreligionernas centrala värderingar kan vara till stor hjälp när eget ansvar och etiska överväganden ska avgöras. Kristendomen har genom dualism och mans-centrering skapat ett destruktivt förhållningssätt till naturen och kvinnor vilket bidragit till många av dagens miljöproblem, klassåtskillnader och andra orättvisor, därför måste kristendomen reformeras till att se människan som en del av naturen och ta beslut som har en helhet i åtanke då hela världen samverkar i ett enda system. Det är speciellt viktigt att kristendomen tar ett stort ansvar att förvandla den västerländska världen från en materialistisk till en ansvarstagande kultur, därefter kan den bidra ur ett miljöetiskt perspektiv.           Dalai Lamas etik utgår från invidnivå och eget ansvar som inte förutsätter en religiös övertygelse av den anledningen att religion och andlighet är skilda saker. Religion är bön, ritualer och tro på en metafysisk sfär, andlighet har med den mänskliga andens egenskaper att göra det vill säga medkänsla, tålamod och ansvar. En etik som hjälper människor att ta ansvar och hantera lidande kan vara till stor hjälp för att bidra till psykologisk och emotionell hälsa i västländerna. Resultatet av undersökningen visar att religionens centrala värderingar och etik har mycket att bidra med ur ett miljöetiskt perspektiv, det bör dock skiljas ut från en särskild trosinriktning då etik, moral och ansvar inte ska förutsätta en religiös övertygelse av något slag.

Antropogena aktiviteter har på ett avgörande sätt bidragit till den klimatförändring som idag anses vara vår tids största utmaning. Oroväckande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser kommer att följa om inte åtgärder på ett effektivt sätt reglerar utsläppen av växthusgaser. Då internationella förhandlingar på senare tid inte har lyckats få till stånd verkningsfulla bindande avtal, har uppmärksamhet riktats mot geoingenjörskonst. Geoingenjörskonst definieras som ”avsiktlig storskalig manipulering av jordens klimatsystem” och erbjuder således möjligheten att via olika tekniker nå snabba temporära lösningar för att kyla ner planeten. Geoingenjörskonst väcker dock fundamentala miljöetiska frågor om huruvida implementering bör ske eller inte. Syftet med studien är således att identifiera hur geoingenjörskonst framställs i den miljöetiska litteraturen, vilka argument som lyfts fram och dess potential att motverka klimatförändringen. Studiens metod utgörs av en pro et contraanalys, där sju utvalda artiklar analyseras och deras pro respektive contraargument gentemot spetsformuleringen ”geoingenjörskonst bör implementeras” lyfts fram. Argumenten diskuteras i förhållande till varandra och utifrån två valda teorier, konstruktivism och rationalism. Slutsatsen visar att geoingenjörskonst har stor potential att motverka klimatförändringen med ett stort spann av möjliga tekniker. Dock råder stor oenighet mellan miljöetikerna huruvida implementering bör ske, då starka argument både för och mot återfinns av etisk och samhällspolitisk karaktär. / Anthropogenic activities have made a decisive contribution to the climate change that today is considered to be our greatest challenge. Disturbingly social, economic and ecological consequences will follow unless steps effectively regulate greenhouse gas emissions. As the international negotiations in recent time have not managed to achieve effective binding agreements, attention has been directed towards geoengineering. Geoengineering is defined as the “deliberate large-scale manipulation of the Earth´s climate system”, and thus offers the possibility of using various techniques to achieve quick temporary solutions to cool the planet. Geoengineering does raise foundational environmental ethical questions about whether implementation should take place or not. The purpose of this study is therefore to identify how geoengineering is produced in the environmental ethical literature, the arguments that are highlighted and its potential to mitigate climate change. The study´s methodology consists of a pro et contra analysis, where seven selected articles were analyzed and their pro respective contra arguments against the lace formulation “geoengineering should be implemented” was highlighted. Arguments discussed in relation to each other and by the two selected theories, constructivism and rationalism. The conclusion shows that geoengineering has great potential to mitigate climate change with a wide range of possible techniques. However, considerable disagreements between environmental ethics are whether the implementation should take place, when strong arguments both for and against were found of ethical and socio-political character.

Detta är ett examensarbete i ämnet Miljövetenskap 120 poäng på Malmö högskola. Examensarbetets syfte är att undersöka barns förhållande till naturen hos en klass elever på en miljöskola i Malmö. Författaren har också haft som syfte att ta reda på vad barnen tycker om att gå på en miljöskola. Metoden för arbetet har varit kvalitativa gruppintervjuer med 12 elever på miljöskolan. För att ge läsaren helt ska tillgodogöra sig innehållet har en bakgrund till skolans styrdokument, miljöskola, naturskola och miljöundervisning presenterats. Samtidigt har begrepp som natursyn och miljöetik förklarats. Resultatet av intervjuerna med barnen har analyserats, tolkats och om möjligt kategoriserat i modeller av natursyn och miljöetik för att få en bild av barnens uppfattningar av naturen. Författaren har kunnat dra vissa slutsatser bland annat om vad barn tycker om att gå i en miljöskola och hur samma barn uppfattar naturen. / This is an examination of Bachelor of Social Science in Environmental Science 120 credits at Malmö University. The purpose of the examination is to investigate children's relationship with nature among a class of pupils at a school in Malmö with environmental studies. The author has also the purpose to find out what the children thinks about their school. The method of examination has been qualitative interviews with twelve pupils at the school with environmental studies. In order to give the reader profit from the contents have a background material of conceptions concerning this matter introduced. The result from the interviews with the children have been analysed, interpreted och if possible been categorized in models of view of nature and ethics of environment in order to describe the childrens' idea of the nature. The author has come to a certain conclusions what children have thoughts about their school and their relationship with nature.

Denna studie handlar om att beskriva, diskutera och jämföra de olika argumenten som de två teocentriska filosoferna Michael Northcott och James Gustafson har om miljöfrågan. Studien fokuserar på vad de har för tankar om ursprunget till miljökrisen, vilken position mannen har i skapelsen, vad naturen har för värde och vilka konsekvenser deras ställningstagande har för lösningen till miljökrisen. Till sist undersöker studien vad de har för kritik mot samhället, vilken lösning de har för en fortsatt utveckling av samhället utan att ytterligare skada naturen. / This study descirbes, discusses & compares the different arguments that the two theocentric philosophers Michael Northcott and James Gustafson have about the environmental issue. The study looks at their thoughts about the origin of the environmental crisis, humans position in creation, the value of nature and the consequences their environmental ethics have for solving the environmental crisis. FInaly the study examines their critique on society and their solutions for development of society without causing further harm to nature.

Till följd av både naturliga processer och antropogen påverkan växer Upplands största sjö, Tämnaren, igen, till lokalbefolkningens förfäran. Denna fallstudie kartlägger med hjälp av intervjuer och den miljöetiska kartmetoden de inblandade aktörerna och deras förhållningssätt i arbetet för sjöns bevarande. Detta för att få en förståelse för hur deras natursyn påverkar förutsättningarna för Tämnarens framtid. Studien baseras på tidigare studentarbeten och avser att vara ett komplement till dessa. Resultatet visar att ett samarbete mellan aktörerna är under utveckling men att de samtidigt har mer förväntningar på varandra än på sig själva. Aktörerna har spridda inställningar till nyttorna med Tämnaren och är heller inte helt överens om hur man bör gå tillväga, om något alls bör göras eller vem som ska göra vad. Slutsatsen är att för ett bevarande av Tämnaren bör samtliga aktörer identifiera sin egen nytta med Tämnarens existens för att på så vis hitta motivation till ett arbete mot ett gemensamt mål.

<p>Det som undersökts i denna studie är lärares sätt att se på miljöetiska frågor. Studien syftar till att utreda om detta är bundet till någon ämnesgrupp, någon bakgrund eller deras personliga ställningstaganden. Undersökningen har utförts bland lärare som undervisar på grundskolans senare år. Metoden som använts är en kvantitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av 76 enkäter som har insamlats från fem skolor i en mellansvensk kommun. Studien visade att lärare tycker att miljöetiska frågor är viktiga men att de i praktiken har ett begränsat utrymme. Sociala faktorer, värderingar och intressen tycks vara viktiga för förekomsten av miljöinslag i undervisningen. Det som också framkom i resultatet av studien är att ma/no-lärares åsikter skiljer sig från de andra lärarnas, detta inte nödvändigtvis för att de är ma/no-lärare utan möjligen för att det finns ett intresse i grunden.</p>

No description available.

No description available.

Det som undersökts i denna studie är lärares sätt att se på miljöetiska frågor. Studien syftar till att utreda om detta är bundet till någon ämnesgrupp, någon bakgrund eller deras personliga ställningstaganden. Undersökningen har utförts bland lärare som undervisar på grundskolans senare år. Metoden som använts är en kvantitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av 76 enkäter som har insamlats från fem skolor i en mellansvensk kommun. Studien visade att lärare tycker att miljöetiska frågor är viktiga men att de i praktiken har ett begränsat utrymme. Sociala faktorer, värderingar och intressen tycks vara viktiga för förekomsten av miljöinslag i undervisningen. Det som också framkom i resultatet av studien är att ma/no-lärares åsikter skiljer sig från de andra lärarnas, detta inte nödvändigtvis för att de är ma/no-lärare utan möjligen för att det finns ett intresse i grunden.