<p>This work is a study of subject teachers in social studies and science understand the concept of sustainable development. The work uses a qualitative and a quantitative approach. Teachers in various schools and stages have been answering questions about how they perceive sustainability, how they implement it in teaching and if they feel that school is important for the future of sustainable development at large.</p><p>The theoretical background is based on environmental ethics as well as the different meanings and definitions of the concept of sustainable development. These theories and definitions are coupled with the empirical results.</p><p>The study concludes that all teachers throughout the study perceive the concept of sustainable development as something ecological, something that has to do with nature. A few teachers also state economic and social dimensions.</p><p>Questions about how the teachers in the study implement the concept in their teaching can be seen as three different approaches. The first one focuses on the role of education in the form of democracy and values. Teachers who promote this way do not view sustainable development as a clear course in science teaching, but advocate a form of respect for nature and our shared society. The second way is more about classic education with lectures and books and testing of how much the students learned. This teaching focuses more on pure factual knowledge. The third and final way of teaching is to have "theme days" on environmental and sustainable development. It was not so common among teachers in science, but more common among teachers in social studies</p>

<p>The purpose of this investigation is to examine the extent to which Swedish compulsory school tends to rely upon, and to further reinforce, ideologies that from a theoretical platform of deep ecology can be identified as “ecologically unsustainable conceptions of reality”. Mainly, this will purport to an examination of the (explicit as well as implicit) prevalence of anthropocenthrism, individualism, ethnocenthrism and rationalism in a) the Swedish National Curriculum; and in b) biology text books. Methodologically, the study makes use of Fairclough´s approach to, and method for, critical discourse analysis (CDA). The main results are that the National Curriculum indeed expresses a high level of individualism, as well as (although to a lesser extent) traces of rationalism and ethnocenthrism. Also, the environmental ethics that are supported in biology text books are interpreted to be heavily influenced by an anthropocentric world view.</p> / <p>Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning det svenska obligatoriska skolväsendet bygger på, och i förlängningen reproducerar, vad man utifrån ekofilosofisk analys kan identifiera som en ”ekologiskt ohållbar verklighetsuppfattning” – vilket i första hand innebär en närvaro av ideologier som antropocentrism, individualism, etnocentrism samt rationalism. Den centrala problemställningen syftar därmed till att undersöka i vilken grad dessa ideologier är implicit och/eller explicit närvarande i a) grundskolans lagstadgade värdegrund (som den uttrycks i läroplanen Lpo 94) samt i b) grundskolans läromedel i ämnet biologi. För att analysera dessa auktoritativa texter använder undersökningen sig av Faircloughs metod för kritisk diskursanalys (CDA). Resultatet av analysen anses ge stöd för tolkningen att a) grundskolans värdegrund, som den formuleras diskursivt i läroplanen Lpo 94, i hög grad genomsyras av en individualistisk ideologi; och i mindre grad även ger uttryck för rationalism och etnocentrism; samt b) att den miljöetik som läromedlen i biologi ger uttryck för huvudsakligen domineras av en antropocentrisk världsbild.</p>

Eftersom det inte finns något universellt rätt eller fel sätt att hantera jordens resurser så håller etiska frågor på att bli en allt viktigare del av diskussionen kring våra gemensamma tillgångar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring människans förhållande till naturen. För analysen används två perspektiv som står i konflikt med varandra, nämligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken. Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angående sin syn på människans förhållande till naturen. Resultatet pekar på att elevernas miljöetik är mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrättsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv. I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till de två synsätten och kopplingar görs till den svenska samhällsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen är att omsorgsdimensionen bör stärkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag är en outnyttjad resurs i fråga om att skapa engagemang för miljöfrågorna, men att man samtidigt inte får glömma bort att fakta utgör en viktig del av välgrundade beslut. / Solving environmental issues is not only a matter of good knowledge but also of ethics, since there is no absolute right or wrong in man’s way of handling nature. To be able to design a science education that meets governmental requirements and enables the students to participate in future environmental discussions it is important to be aware of their own ethic reflections. The over all aim of this study is to describe and survey the environmental ethics of students in the age of 16-19 years. Six students at the age of 16-19 was interviewed concerning their opinion on man’s relationship to nature. The result shows that the environmental ethics of these students is mostly anthropocentric with a certain amount of animal rights biocentrism and that they consider care to be a moral reason. The result is discussed in relation to the two different perspectives and the author makes connections to social debate, media and cartoons. The conclusion is that the perspective of care should receive more attention in science education. Care is today an unused resource of involvement to environmental issues. Finally the author pinpoints the fact that also good knowledge is absolutely necessary when making sensible decisions.

Den här uppsatsen behandlar Holmes Rolston IIIs bok ”Environmental Ethics” och den teori som författaren där för fram angående naturens värde. Syftet är att klargöra hur naturen är värdefull enligt Rolston samt att kritiskt granska de argument som förs fram. Uppsatsen har tre delar. En introduktion som i korthet presenterar teorier om etisk naturalism, antropocentrisk etik, det naturalistiska misstaget, intrinsikala värden samt distinktionen mellan kultur och natur. Detta syftar till att placera den kommande diskussionen i en tydlig kontext. Efter introduktionen följer del ett, som behandlar Rolstons teori. Där tas upp Rolstons syn på naturhistoria, värdeteori samt hur han menar att naturen är moraliskt normativ. Den sista delen tar upp kritik mot Rolstons teori. Där ifrågasätts Rolstons syn på objektiva värden, liksom synen på naturen som moraliskt normativ. Slutsatsen är att Rolstons teori har många problematiska punkter och att han bör betraktas i första hand som en visionär.

The purpose of this investigation is to examine the extent to which Swedish compulsory school tends to rely upon, and to further reinforce, ideologies that from a theoretical platform of deep ecology can be identified as “ecologically unsustainable conceptions of reality”. Mainly, this will purport to an examination of the (explicit as well as implicit) prevalence of anthropocenthrism, individualism, ethnocenthrism and rationalism in a) the Swedish National Curriculum; and in b) biology text books. Methodologically, the study makes use of Fairclough´s approach to, and method for, critical discourse analysis (CDA). The main results are that the National Curriculum indeed expresses a high level of individualism, as well as (although to a lesser extent) traces of rationalism and ethnocenthrism. Also, the environmental ethics that are supported in biology text books are interpreted to be heavily influenced by an anthropocentric world view. / Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning det svenska obligatoriska skolväsendet bygger på, och i förlängningen reproducerar, vad man utifrån ekofilosofisk analys kan identifiera som en ”ekologiskt ohållbar verklighetsuppfattning” – vilket i första hand innebär en närvaro av ideologier som antropocentrism, individualism, etnocentrism samt rationalism. Den centrala problemställningen syftar därmed till att undersöka i vilken grad dessa ideologier är implicit och/eller explicit närvarande i a) grundskolans lagstadgade värdegrund (som den uttrycks i läroplanen Lpo 94) samt i b) grundskolans läromedel i ämnet biologi. För att analysera dessa auktoritativa texter använder undersökningen sig av Faircloughs metod för kritisk diskursanalys (CDA). Resultatet av analysen anses ge stöd för tolkningen att a) grundskolans värdegrund, som den formuleras diskursivt i läroplanen Lpo 94, i hög grad genomsyras av en individualistisk ideologi; och i mindre grad även ger uttryck för rationalism och etnocentrism; samt b) att den miljöetik som läromedlen i biologi ger uttryck för huvudsakligen domineras av en antropocentrisk världsbild.

This work is a study of subject teachers in social studies and science understand the concept of sustainable development. The work uses a qualitative and a quantitative approach. Teachers in various schools and stages have been answering questions about how they perceive sustainability, how they implement it in teaching and if they feel that school is important for the future of sustainable development at large. The theoretical background is based on environmental ethics as well as the different meanings and definitions of the concept of sustainable development. These theories and definitions are coupled with the empirical results. The study concludes that all teachers throughout the study perceive the concept of sustainable development as something ecological, something that has to do with nature. A few teachers also state economic and social dimensions. Questions about how the teachers in the study implement the concept in their teaching can be seen as three different approaches. The first one focuses on the role of education in the form of democracy and values. Teachers who promote this way do not view sustainable development as a clear course in science teaching, but advocate a form of respect for nature and our shared society. The second way is more about classic education with lectures and books and testing of how much the students learned. This teaching focuses more on pure factual knowledge. The third and final way of teaching is to have "theme days" on environmental and sustainable development. It was not so common among teachers in science, but more common among teachers in social studies

I denna studie har utveckling av sportfisket i Motala ström, den del som rinner genom Norrköpings centralort, studerats. Det finns i dag hinder för fisken som gör att den inte kommer upp till sina forna lek- och uppväxtplatser. Motala ström avvattnar Vättern vid utloppet i Motala och fortsätter sedan österut mot Bråviken. Strömfårans fall genom Norrköping är betydande och i naturligt tillstånd består av den av strömmande vatten. De nedre delarna av Motala ström och anslutande delar av Bråviken lämnar en särskilt gynnsam miljö för laxartade fiskar. Fisket i Motala ström har pågått i flera hundra år men i början av 1900-talet försvann den vilda populationen på grund av föroreningar och en hård reglering av strömmen. I dag finns det två kraftverk som har större kapacitet än någon av de tidigare. Kraftverken producerar varje år 122 GWh eller lika mycket ström som går åt för att förse Norrköping med hushållsel. När man talar om tvister mellan olika intressen och när denna konflikt handlar om en naturresurs, kommer man lätt in på etiska och moraliska frågor. Det finns en gren av etiken som hanterar miljöetiska frågor. Denna gren har två olika huvudinriktningar kopplade till hur de ser på förhållandet mellan människan och naturen. Det gäller antropocentrism, som hävdar att bara människor har ett inneboende värde. Medan icke- antropocentrister anser att det finns varelser förutom människan som har ett instrumentellt värde. I fallet med Motala ström och dess flöde genom Norrköping är det framförallt tre olika intressen som agerar mot varandra. Jag har koncentrerat mig på att göra intervjuer med representanter från dessa intressegrupper och försöka få en uppfattning om hur de ser på saken. Intervjuerna har varit öppna och de inledande frågor har varit samma för alla informanterna. Jag har även tagit del av de vattenhushållningsbestämmelser som gäller för Motala ström och den del som rinner genom Norrköping samt andra dokument för att få en uppfattning om de tvister som finns kring Motala ströms passage genom Norrköping. Resultaten från studien visar att vattenkraften i Motala ström kommer att brukas som elproducent under lång tid. Det skulle kosta för mycket pengar att ändra vattenflöden så att en självreproduktion av fisk kan ske, och det har varken kommunen eller kraftbolaget råd med. Det ökade vattenflödena som en planerad självreproduktion skulle innebära, kan även påverka kulturmiljön och de estetiska värdena på ett oönskat sätt. I denna studie har jag kommit fram till att det inte går att både ha en vacker och en levande stad. I alla fall inte om man ska följa de lagar som är uppsatta. Det finns vattenflödesbestämmelser och det finns miniminivåer för vattnet. Dessa är reglerade av lagar och de är svåra att ändra på.

Syftet med studien var att ta reda på vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har även berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten när det gäller miljö. Vi använde oss av en kvalitativ metod, där observation, intervju och dokumentanalys användes som teknik. Tiden var en begränsande faktor i undersökningen vilket medförde en svårighet att dra generella slutsatser om miljöundervisningen på Flodafors skola. Däremot kom vi fram till att skolan uppfyller läroplanens krav. Miljöundervisningen integreras på olika sätt i skolans undervisning. Lärarna är själva miljömedvetna och använde sig av utomhuspedagogik och friluftspedagogik för att ge eleverna positiva naturupplevelser, som förhoppningsvis ska leda till miljömedvetna elever. I undervisningen identifierade vi de olika miljöundervisningstraditioner som definierats i teorin; Faktabaserad undervisning, Normerande undervisning och Undervisning om hållbar utveckling. Den sistnämnda är den som skolverket förespråkar idag.

No description available.

Hållbar utveckling utgör utgångspunkten för den fysiska planeringen i dag. För att garantera att miljöinnehåll inkluderas i den fysiska planeringen genomförs miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Miljöetiska ställningstaganden och natursyner ligger till grund för vad som beaktas i miljöbedömningarna och i dokumentet Agenda 21, som togs fram i och med Riodeklarationen år 1992, förklaras att medvetande kring etik skapar bättre förutsättningar för att främja hållbar samhällsutveckling, vilket motiverar en undersökning om hur natursyner föreligger i svenska MKB:er idag. Natursynerna kan delas in i två kategorier: människocentrerade respektive icke-människocentrerade natursyner. I den förstnämnda ingår den antropocentriska natursynen som innebär att naturen enbart tillskrivs ett instrumentellt värde. Detta innebär att djur och växter endast är värdefulla om de förser människan med resurser. Utgångspunkten i den icke-människocentrerade världsbilden är att naturen och dess ingående delar tillhandahåller ett egenvärde som övergår dess instrumentella värde. Denna världsbild inrymmer två natursyner: biocentrism och ekocentrism. Biocentrismen innebär att samtliga individer och objekt av djur och växter tillhandahåller ett egenvärde medan ekocentrismen utgår från att ekologiska helheter och strukturer, såsom biologisk mångfald och ekosystem, har ett egenvärde som föregår de enskilda individernas egenvärde. Det empiriska materialet består av sju MKB:er för järnvägsplaner. Analysen fokuserar på två delar av dokumenten; dels de avsnitt av MKB:erna som behandlar naturmiljön och dels de avsnitt som hanterar mark och vatten. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys går det att urskilja att de ekocentriska och svagt ekocentriska samt antropocentriska natursynerna är företrädande i miljökonsekvensbeskrivningarna. I delen för Naturmiljö är den ekocentriska och den svagt ekocentriska natursynen dominerande medan antropocentriska utgångspunkter, tillsammans med svagt ekocentriska sådana, får större utrymme i delen för Mark och vatten. Till stor del utgör lagstiftning, förordningar och intressen på högre nivåer utgångspunkter för MKB:er, vilket gör att de miljöetiska ställningstaganden som görs i underlaget reproduceras i miljökonsekvensbeskrivningarna. I många fall motiveras aldrig de olika ställningstagandena; det blir tydligt att visa strukturer eller objekt är värda att bevara men varför dessa är viktiga förklaras aldrig. Detta, tillsammans med att indikationer på flertalet natursyner återfinns i det empiriska materialet, bidrar till en uppfattning om att självmedvetenheten om de miljöetiska ställningstagandena är relativt låg. Genom att på ett teoretiskt plan belysa natursyner är förhoppningen att medvetenheten hos planerare, utredare och beslutsfattare ska öka så att beslutsprocesserna ska bli bättre underbyggda vilket i förlängningen kan bidra till att hållbar utveckling kan främjas.