Den här uppsatsens syfte är att i Uppsala och Knivsta kommuns översiktsplaner undersöka natursyn, hållbar utveckling och uppfattning om klimatfrågan. Den valda metoden för att besvara frågeställningen är en kvalitativ textanalys i form av en diskursanalys. För att kunna analysera översiktsplanerna har tre olika huvudkategorier skapats utifrån en inläsning och en avkodning av materialet: natursyn, stark respektive svag hållbar utveckling och klimatfrågan. Dessa kategorier tenderar att integreras med varandra. En ekocentrisk syn på naturen hänger till exempel ihop med en stark hållbar utveckling och möter klimatförändringarna med begränsning av växthusgaser som strategi. Synen på naturen i översiktsplanerna är något varierad och domineras av en antropocentrisk syn på naturen. I Uppsala kommuns översiktsplan är målet att minska klimatpåverkan genom tekniska miljöinnovationer, vilket tyder på en anpassning som strategi och en svag, möjligen med ansatser till en stark hållbar utveckling. Knivsta kommuns fördjupade översiktsplan poängterar behovet av att se naturens kapacitet som gränssättande för att skapa den sociala och ekonomiska utvecklingen, vilket är en av grundpelarna för en stark hållbar utveckling. Både anpassning och begränsning används som strategier.

No description available.

This study aims to pinpoint the main rudiments of Islamic-normative environmental ethics, and also to give an overview of its similarities and/or differences from secular-normative environmental ethics, as they can be interpreted in Islamic Declaration on Global Climate Change, and in Declaration on Ethical Principles in Relation to Climate Change. As a theoretical framework, the study uses specifically selected features of Mikael Stenmark’s Miljöetik och miljövård, and of Ibrahim Özdemir’s The Ethical Dimension of Human Attitude Towards Nature: a Muslim Perspective. The material has been divided into the following four categories: Values, Humanity, Lifestyle, and Relations. The material has then been analyzed by using a qualitative content analysis. The results of the study show that the Islamic- and the secular-normative environmental ethics share many valuational standpoints, but their differences stem from what they use as the source to legitimize their ethics. The secular environmental ethics puts humanity in the center, whereas the Islamic environmental ethics places God in the center.

En litteraturvetenskaplig undersökning av tre moderna skönlitterära barnböcker för mellanåldern 9–12 år utgivna 2019–2020. Undersökningens syfte har varit att utifrån ett ekokritiskt perspektiv undersöka hur mötet mellan människa och natur gestaltas samt hur natursynen framställs. Analyserna visar starkast på en antropocentrisk natursyn där människan står i centrum och klimatförändringar samt miljöförstöring är ett resultat av människans liv på jorden. Även en metafysisk aspekt på den andliga naturen syns i litteraturen. Gemensamt är att alla tre böckerna förmedlar hopp om framtiden.

Syftet med arbetet är att klarlägga hur olika miljöetiska hållningar presenteras i läroböcker inom ämnet biologi vid högstadiet. De miljöetiska hållningarna sammanfattas som antropocentrism, intergenerationell antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Arbetet utgår ifrån att de olika miljöetiska kategorierna diskuteras och används i samhället diskursivt och att de diskurserna fått olika genomslag i läromedlarna. Metoden som används för undersökningen är därför den kritiska diskursanalysen enligt Fairclough, där diskurser undersöks i tre nivåer: en textanalys klarlägger hur diskurser är synliga på textens mikronivå, den diskursiva praktiken i texterna belysas och den sociala praktiken undersöks som en mer överordnande syn. Uppsatsen undersöker fyra läroböcker som är vanligt förkommande i undervisning i biologi vid högstadiet. Resultatet visar på att i stor utsträckning dominerar den intergenerationella antropocentriska miljöetiken i samband med hållbarhet medan de olika böcker framvisar tydliga skillnader i användningen av den antropocentriska, den biocentriska eller den ekocentriska miljöetiken.

<p>Eftersom det inte finns något universellt rätt eller fel sätt att hantera jordens resurser så håller etiska frågor på att bli en allt viktigare del av diskussionen kring våra gemensamma tillgångar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring människans förhållande till naturen. För analysen används två perspektiv som står i konflikt med varandra, nämligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken.</p><p>Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angående sin syn på människans förhållande till naturen. Resultatet pekar på att elevernas miljöetik är mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrättsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv.</p><p>I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till de två synsätten och kopplingar görs till den svenska samhällsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen är att omsorgsdimensionen bör stärkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag är en outnyttjad resurs i fråga om att skapa engagemang för miljöfrågorna, men att man samtidigt inte får glömma bort att fakta utgör en viktig del av välgrundade beslut.</p> / <p>Solving environmental issues is not only a matter of good knowledge but also of ethics, since there is no absolute right or wrong in man’s way of handling nature. To be able to design a science education that meets governmental requirements and enables the students to participate in future environmental discussions it is important to be aware of their own ethic reflections. The over all aim of this study is to describe and survey the environmental ethics of students in the age of 16-19 years.</p><p>Six students at the age of 16-19 was interviewed concerning their opinion on man’s relationship to nature. The result shows that the environmental ethics of these students is mostly anthropocentric with a certain amount of animal rights biocentrism and that they consider care to be a moral reason.</p><p>The result is discussed in relation to the two different perspectives and the author makes connections to social debate, media and cartoons. The conclusion is that the perspective of care should receive more attention in science education. Care is today an unused resource of involvement to environmental issues. Finally the author pinpoints the fact that also good knowledge is absolutely necessary when making sensible decisions.</p>

Bakgrund: Sedan mitten av 1900-talet har antalet internationella turister ökat kontinuerligt över hela världen. Samtidigt har flertalet nischade turismformer vuxit sig starka, en av dem är ekoturismen med dess miljöetiska förhållningssätt. Dock har tidigare forskning visat att turismindustrin är en bidragande faktor till den oacceptabla globala förändring vi står inför idag. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att identifiera ekoturismens effekter på miljön i relation till konceptet för jordens nio planetära gränser. Studien riktar sig till aktörer inom turismbranschen för att tillhandahålla kunskap om hur ekoturismen påverkar miljön. Med detta syfte i åtanke formulerades följande frågeställning: - Hur förhåller sig ekoturismens effekter på miljön till jordens nio planetära gränser? Metod: Genom en kvalitativ innehållsanalys, som presenteras i form av en kartläggning, ger studien en översiktlig bild av vad för typ av effekter ekoturismen har samt hur de förhåller sig till jordens nio planetära gränser. Uppsatsen har en deduktiv ansats, då den tar avstamp i teori rörande ekoturismens miljöetiska förhållningssätt. Detta testas sedan gentemot ett aktuellt och nyintroducerat koncept inom miljövetenskapen, för att identifiera eventuella effekter på miljön. Resultat och slutsats: Resultatet av vår studie visade att ekoturismens effekter på miljön både bidrog till en ökning och minskning av en eller flera planetära gränsers processer. Den slutsats vi kom fram till var således att ekoturismen har effekter som påverkar miljön. Dessutom upptäckte vi att den större delen av dem kan anses vara hållbara i förhållande till konceptet för jordens nio planetära gränser.

<p>I denna studie har utveckling av sportfisket i Motala ström, den del som rinner genom Norrköpings centralort, studerats. Det finns i dag hinder för fisken som gör att den inte kommer upp till sina forna lek- och uppväxtplatser. Motala ström avvattnar Vättern vid utloppet i Motala och fortsätter sedan österut mot Bråviken. Strömfårans fall genom Norrköping är betydande och i naturligt tillstånd består av den av strömmande vatten. De nedre delarna av Motala ström och anslutande delar av Bråviken lämnar en särskilt gynnsam miljö för laxartade fiskar. </p><p>Fisket i Motala ström har pågått i flera hundra år men i början av 1900-talet försvann den vilda populationen på grund av föroreningar och en hård reglering av strömmen. I dag finns det två kraftverk som har större kapacitet än någon av de tidigare. Kraftverken producerar varje år 122 GWh eller lika mycket ström som går åt för att förse Norrköping med hushållsel. </p><p>När man talar om tvister mellan olika intressen och när denna konflikt handlar om en naturresurs, kommer man lätt in på etiska och moraliska frågor. Det finns en gren av etiken som hanterar miljöetiska frågor. Denna gren har två olika huvudinriktningar kopplade till hur de ser på förhållandet mellan människan och naturen. Det gäller antropocentrism, som hävdar att bara människor har ett inneboende värde. Medan icke- antropocentrister anser att det finns varelser förutom människan som har ett instrumentellt värde. </p><p>I fallet med Motala ström och dess flöde genom Norrköping är det framförallt tre olika intressen som agerar mot varandra. Jag har koncentrerat mig på att göra intervjuer med representanter från dessa intressegrupper och försöka få en uppfattning om hur de ser på saken. Intervjuerna har varit öppna och de inledande frågor har varit samma för alla informanterna. </p><p>Jag har även tagit del av de vattenhushållningsbestämmelser som gäller för Motala ström och den del som rinner genom Norrköping samt andra dokument för att få en uppfattning om de tvister som finns kring Motala ströms passage genom Norrköping. </p><p>Resultaten från studien visar att vattenkraften i Motala ström kommer att brukas som elproducent under lång tid. Det skulle kosta för mycket pengar att ändra vattenflöden så att en självreproduktion av fisk kan ske, och det har varken kommunen eller kraftbolaget råd med. Det ökade vattenflödena som en planerad självreproduktion skulle innebära, kan även påverka kulturmiljön och de estetiska värdena på ett oönskat sätt. </p><p>I denna studie har jag kommit fram till att det inte går att både ha en vacker och en levande stad. I alla fall inte om man ska följa de lagar som är uppsatta. Det finns vattenflödesbestämmelser och det finns miniminivåer för vattnet. Dessa är reglerade av lagar och de är svåra att ändra på.</p>

<p>Syftet med studien var att ta reda på vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har även berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten när det gäller miljö. </p><p>Vi använde oss av en kvalitativ metod, där observation, intervju och dokumentanalys användes som teknik. Tiden var en begränsande faktor i undersökningen vilket medförde en svårighet att dra generella slutsatser om miljöundervisningen på Flodafors skola. Däremot kom vi fram till att skolan uppfyller läroplanens krav. Miljöundervisningen integreras på olika sätt i skolans undervisning. Lärarna är själva miljömedvetna och använde sig av utomhuspedagogik och friluftspedagogik för att ge eleverna positiva naturupplevelser, som förhoppningsvis ska leda till miljömedvetna elever. I undervisningen identifierade vi de olika miljöundervisningstraditioner som definierats i teorin; Faktabaserad undervisning, Normerande undervisning och Undervisning om hållbar utveckling. Den sistnämnda är den som skolverket förespråkar idag.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar Holmes Rolston IIIs bok ”Environmental Ethics” och den teori som författaren där för fram angående naturens värde. Syftet är att klargöra hur naturen är värdefull enligt Rolston samt att kritiskt granska de argument som förs fram.</p><p>Uppsatsen har tre delar. En introduktion som i korthet presenterar teorier om etisk naturalism, antropocentrisk etik, det naturalistiska misstaget, intrinsikala värden samt distinktionen mellan kultur och natur. Detta syftar till att placera den kommande diskussionen i en tydlig kontext.</p><p>Efter introduktionen följer del ett, som behandlar Rolstons teori. Där tas upp Rolstons syn på naturhistoria, värdeteori samt hur han menar att naturen är moraliskt normativ.</p><p>Den sista delen tar upp kritik mot Rolstons teori. Där ifrågasätts Rolstons syn på objektiva värden, liksom synen på naturen som moraliskt normativ. Slutsatsen är att Rolstons teori har många problematiska punkter och att han bör betraktas i första hand som en visionär.</p>