The aim of this study was to explore the relevance and function of Christian reli-gious belief in constructing views on climate change (sv: klimathot) and climate action (sv: klimatengagemang). To ensure a focus on religiosity and the construc-tion of personal beliefs rather than systematic theology the study used psycholo-gist Crystal L. Parks theory on religious meaning making. Fourteen articles about climate change with denominational elements from the Christian newspapers Dagen, Insidan, Kyrkans Tidning, Budbäraren and Världen Idag were analysed using a qualitative content analysis. The results showed that the articles had ex-panded the extent of religion to encompass both climate change and climate ac-tion. Through truth claims and references to the Bible the threat of climate change was incorporated in the narrative of Genesis and humanity’s fall from grace and climate change was portrayed as the result of humanity’s failure at properly stew-arding nature. The environment was assigned value through depictions of the en-vironment as a creation by God. Climate action was presented as a necessity and a duty with references to God giving humanity the responsibility of stewarding na-ture. The ascription of religious meaning to climate action also meant that the re-ligiosity of the authors functioned as a motivation in regards to climate action. The religiosity, as portrayed in the articles, also exhibited a transcendent function in the case where the authors described their stewardship as a united effort with God. The idea that God was helping humanity in their stewardship and had the power to renew the world for the better also functioned as a mitigation to climate anxiety.

I takt med tilltagen befolkningsmängd och ökad livslängd har läkemedelsanvändningen eskalerat världen över. I flera årtionden har farmaceutiska substanser hittats i miljön där de uppvisat stor skada på människor, djur och natur. En tydlig effekt är ökningen av antibiotikaresistenta patogener och ett nationellt förslag på åtgärd är att införa miljömärkning på läkemedel. Syftet är att genom en mixed method-studie granska debatten om miljömärkta läkemedel i texter hämtade från svenska medier. Genom en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys redogör resultatet för debattens omfång, geografiska spridning, dess innehåll och medverkande aktörer. Det finns två samhällsaktörer som dominerar i debatten och de använder argument som har tydliga kopplingar till ekologisk modernisering och greenwash. Etiska överväganden, ekonomiska intressen, konsumentmakt och låg tro till livsstilsförändringar utgör också diskussionen. Miljömärkning av läkemedel visar sig inte vara en åtgärd för naturens bästa och kritiker menar att kraven för miljömärkningen är för svaga för att göra någon miljömässig skillnad. Den miljömärkning som i dagsläget är aktuell på läkemedel kan riskera att vilseleda konsumenter i tro om att de köper någonting som är bra för miljön.

Förlust av biologisk mångfald är ett av de största hoten mot vår planet och våra ekosystem. Mer natur behövs skyddas och det är en viktig del i Sveriges miljöarbete. Skog är den naturform i Sverige som har lägst andel skydd och mer skog behöver skyddas för att nå miljömål och internationella åtaganden. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur kommunikation bör se ut för att få ”allmänheten” att börja engagera sig för eller vilja fortsätta engagera sig för skydd av skog. Allmänheten är en viktig faktor eftersom de väljer politiker och kan påverka. För att förstå beteenden och attityder behöver vi förstå de värden som attityder grundar sig på. I studien har jag utgått ifrån ett antropocentriskt och ett ekocentriskt perspektiv, vilka värderingar har allmänheten och är det något som går att använda i kommunikationssyfte? Jag har analyserat tre organisationers hemsidor, samt intervjuat tre kommunikatörer på respektive organisation. Organisationerna kommunicerar övervägande ekocentriskt på sina hemsidor, men organisationerna har inte tänkt i termer av antropocentriskt eller ekocentriskt tidigare. Gränsen är diffus mellan det antropocentriska och ekocentriska perspektivet, därför är det svårt att använda gränsdragningen vid kommunikation. / Loss of biodiversity is one of the biggest threats to the planet and our ecosystems. More nature needs to be protected and that is an important part of Sweden's environmental work. Forests are the kind of nature in Sweden that have the lowest proportion of protection. There is need to protect more forests in order to achieve environmental goals and international commitments. The purpose of the study was to investigate how communication should be designed to make the public want to continue or start engaging in forest protection. The public is an important factor since they choose the politicians and have the possibility to affect. In order to understand behaviors and attitudes, we need to understand the values that attitudes are based on. In the study I have assumed an anthropocentric and an ecocentric perspective, what values do the public have and is it something that can be used for communication purposes? I have analyzed three organizations' websites, and interviewed three communicators on each organization. Organizations communicate predominantly ecocentrically on their websites, but the organizations have not thought in terms of anthropocentric or ecocentric earlier. The boundary is diffuse between the anthropocentric and ecocentric perspective, so it is difficult to use this in a communication perspective.

The urgency of sustanible development is world-over issue. This essay focuses on the relations of enviromental ethics in the context of the Swedish upper secondary school and the subject of geography, by analysing different educational texts. The purpose of this essay is to reveal and identify discourses of enviromental ethics in curriculum documents; Lgr 11 and the plan- and the coursedocuments for the subject of geography, in educational publisher’s textbooks and in sponsored texts related to the subject of geography and finally to discuss potential consequences this might implicate for education. For this have the methodology of Norman Fairclough´s critical discourse theory, CDA, as well as a matrix of environmental ethics, based upon Mikael Stenmarks classifications of enviromental ethics, been used. In the Cirriculum, Lgr 11 and documents for the subject of Geography, and in the educational textbooks from “Liber” and “Gleerups”, are the environmental ethics of intergenerational anthropocentrism the dominant. The analysis of the sponsored texts and the educational textbook from “Natur och Kultur” indicated a mixture of anthropocentric traditionell environmental and anthropocentric intergenerational enviromental ethics. None of the analysed texts shows any clear non-anthropocentric features. And to conclude; we have seen that the consequences of uncritically select and follow, independent “type” of educational texts, is not a garant for fulfilling the intentions of curriculum. / Föreliggande uppsats syfte är att identifiera och därmed åskådliggöra miljöetiska diskurser i styrdokument, förlagsläroböcker och sponsrade läromedel i en gymnasie- och ämnesgeogra­fisk kontext, och diskutera dess eventuella pedagogiska konsekvenser. Uppsatsens frågeställ­ningar är: Vilka miljöetiker kan synliggöras i läroplanen Lgr 11 och i ämnesplans- liksom kursbeskrivningarna för geografi? Vilka miljöetiker kan synliggöras i dels förlagsproduce­rade läroböcker och dels i sponsrade läromedel med geografianknytning, och vilka eventuella pedagogiska konsekvenser kan detta ge upphov till? Analysen utgår från Norman Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys, CDA, och Mikael Stenmarks miljöetiska kategoriserar. I arbetet likställs Mikael Stenmarks kategoriseringar av olika miljöetiker som motsvarande miljöetiska diskurser. Styrdokumenten uppvisar kopplingar till en ämnesakademisk tradition och till det intergene­rationellt miljöetiskt färgade begreppet hållbar utveckling. De tre förlagsproducerade geogra­filäroböckerna tycks följa samma intergenerationella antropocentriska grundhållning. Detta är dock mer tydligt hos de två nyare Lgr 11-anpassade läroböckerna från Liber och Gleerups än den från Natur och kultur. För samtliga analyserade texter på styrdokumentsnivån och de förlags­producerade läroböckerna kan biocentriska och ekocentriska tendenser sägas vara uteslutna med några enstaka undantag. Sammantaget följer detta resultaten från tidigare studier inom samma ämnesområde väl. I de sponsrade texterna från Utbudet framträder en mer heterogen miljöetik, där både en traditionell miljöetik och intergenerationell gör sig närvarande. Här tycks även någon form av miljövänlighetsdiskurs skymta fram, vilken eventuellt kan knytas till en större reklam- och försäljningsdiskurs. De pedagogiska konsekvenserna rör främst de risker som hör till ett ensidigt och okritiskt för­hållningssätt till och användande av läromedel, vilka kan leda till att läroplaners intentioner går förlorade. I föreliggande arbete kan detta ses i frånvaron av de icke-människocentrerade miljöetikerna i de undersökta läromedelstexterna. Vikten av olika etiska perspektiv är något som både Lgr 11 och geografiämnets styrdokument påtalar vikten av. Dessa och liknade frågor torde bli allt viktigare i utbildningssammanhang inte minst i takt med att allt fler producerar numera genom Internet lättåtkomliga läromedel. Sedan kan ju alltid frågor kring om det i dagsläget alls existerar läromedel som verkligen lyfter etiska perspektiv utanför den antropocentriska, och vilka konsekvenser detta kan innebära ställas?

In this paper I argue that aesthetic appreciation of nature should be reflective and based on respect for nature. I believe first-hand experience is crucial and that nature can be aesthetically experienced freely in a multi-sensory way. Aesthetic experience will bring attention to features of the environment which the subject needs to reflect on and make sense of. My main argument is how Yuriko Saito’s metaphorical notion of “lending your ears to nature’s own story” and “recognize its reality as apart from your own” can manifest the moral obligation of reflecting on what is given in experience. Some implications of this notion will be looked at. First, the perplexity that nature has its own reality and story apart from us while nature is also what encompasses our own life and grounds the experience of judging it. Contemplation on this issue may bring with it a strong sense of self- and environmental awareness that potentially can result in a sublime response. Second, to lend your ears to a story of a landscape leads to considerations about authenticity and true wilderness. I argue that one can think of wildness and authenticity to acquire a better understanding and one should not see those terms as a basis for value judgments. I will then take a closer look at the links between the moral considerations and the aesthetic experience itself. To preserve the autonomy of taste I separate the perceptive and reflective parts of aesthetic experience, saying that although both levels can inform one another, knowledge or moral considerations don’t necessarily determine aesthetic judgment. Departing from other cognitivists, I don’t think the wild is per definition beautiful, it is even sometimes difficult to aesthetically appreciate at all. In the last chapter I consider the significance of the sublime affect in establishing aesthetic relationships with more diverse environments.

Hans Küngs arbete Weltethos presenterar en global etisk grund med målet att gemensamt lösa olika globala utmaningar. Syftet med denna uppsats är att, med Küngs teoribildning som utgångspunkt, utforska och analysera hur denna kan appliceras på en samtida global utmaning: miljökrisen. Genom en kombination av kvalitativa analytiska metoder undersöks hur Küngs fem universella värden kan bidra till den etiska diskussionen om lösningar på det globala miljöproblemet. Dessutom utvärderas fördelar och utmaningar med att tillämpa teorin på globala miljöproblem. Resultatet visar att Küngs universella värden kan hjälpa till att förstå och resonera kring den globala miljöetiska utmaningen, men att teorin även kräver komplettering med andra teoretiska perspektiv för att konkret adressera olika lösningar. Slutsatsen är att en gemensam etisk grund är viktig i dessa frågor, men att det också behövs mer konkreta förslag och riktlinjer för att nå fram till hållbara lösningar på global nivå. / Hans Küng’s work Weltethos presents a global ethical framework aimed at collectively addressing various global challenges. The purpose of this thesis is to expose and analyze how Küng’s theoretical framework can be applied to contemporary global challenge: the environmental crisis. Through a combination of qualitative analytical methods, the study examines how Küng’s five universal values can contribute to the ethical discussion on solutions to the global environmental problem. Additionally, the advantages and challenges of applying the theory to global environmental issue are evaluated. The results show that Küng’s universal values can help understand and discuss the global environmental ethical challenge, but the theory also requires supplementation with other theoretical perspectives to concretely address different solutions. The conclusion is that a common ethical foundation is important in these matters, but that more concrete proposals and guidelines are needed to achieve sustainable solutions on a global level.

There are directives for how public procurement should be conducted, in terms of quality,price, non-discrimination, transparency, equal treatment, reasonable requirements and how environmental, social and labor law considerations should be taken into account. Public procurement must also solve societal problems with the aim of achieving the global goals, but despite these guidelines, environmental ethical problems still remain for how a purchaser should prioritize and evaluate between the social, ecological and economic responsibility in public procurement. The purpose was to investigate whether environmental ethics could make a significant contribution in highlighting and understanding the environmental ethical challenges, conflicts, gaps and considerations that public procurement faces and provide answers to how public procurement should ethically value different tenders in order to be able to choose the supplier that makes the greatest social, ecological and economic benefit to society with the aim of achieving the global goals. The conclusion is that doctor Olle Torpman's environmental ethical sub-issues make the ethical challenges, as conflicts, gaps and considerations that public procurement faces visible and comprehensible. The application of the ethics of sustainable development, specified by professor Mikael Stenmark, solves the environmental ethics problems and shows that an environmental ethics theory makes a significant contribution when it comes to providing answers to how public procurement should ethically value the social, ecological and economic responsibility in public procurement. The procurement authority has been commissioned by the government to amend the law on public procurement so that it is in line with the new climate law. I hope that this thesis can provide an environmental ethical perspective on public procurement. Keywords: sustainable purchases, sustainable public procurement, environmental ethics, evaluate sustainability in purchasing, sustainable development goals, public procurement shall solve societal problems.

Syftet med följande litteraturstudie är att belysa hur elever i förskolan till årskurs sex förhåller sig till hållbar utveckling. Litteraturstudien ger en presentation kring elevers synsätt på de tre dimensionerna inom hållbar utveckling. Härtill framförs det hur begreppet hållbar utveckling har vuxit fram samt en sammanställning av nationella och internationella diskussioner om hur världen kan arbeta mot en hållbar framtid. Vidare presenteras det hur hållbar utveckling framträder i den svenska läroplanen. Det resultat som framkom inkluderar undersökningar från Sverige, Turkiet och USA, där elever under intervju eller med hjälp av illustrationer fick visualisera sin uppfattning på vad som väntar människan och planeten. I undersökningarna indikerade elever en generell oro gällande miljön och framtiden. Majoriteten av eleverna kunde ge uttryck för en koppling mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Härtill visade eleverna i en annan studie en generell rädsla för miljöproblem vilket återges som ”ekofobiska” idéer. I litteraturstudien förs slutligen en diskussion om införandet av ett nytt ämne i läroplanen, vikten av ett paradigmskifte samt hur undervisning kring hållbar utveckling kan exemplifieras i klassrummet. / The purpose of this study is to clarify how pupils in pre-school and the grades one to six relate to sustainable development. The literature study presents pupils´ perspectives on the three dimensions in sustainable development. Furthermore, it is presented how the concept sustainable development has expanded. The study also presents a summary of national and international discussions about how the world can work towards a sustainable future. Additionally it is presented how sustainable development stands in the Swedish curriculum. The study includes surveys from Sweden, Turkey and USA, where pupils during interviews or through illustrations visualized their view on what awaits the human kind and the planet. The result indicates a general concern regarding the environment and the future. A majority of the pupils could not refer to a connection between the three dimensions of sustainable development. Pupils indicated an overall anxiety for environmental problems, which can be redirected as “ecophobic” ideas. Finally, there is a discussion about an imposition of Sustainable development as an individual subject in the curriculum, the importance of a paradigm shift and how teaching about sustainable development can be exemplified in the classroom.