Bullying is a quite common problem. “You can’t play with us” or “we can only be two in this game” are examples on how bullying can present itself in a preschool environment. Bullying in preschools is a fairly new research field and the majority of the research done around interventions related to bullying is done on children over the age of six. Therefore the aim with this study was to identify interventions that are used or recommended in preschools to support children in need of special support in relation to bullying. Ten articles were identified through a systematic literature review. The result show that both the child who is being bullied and the child who bullies are seen as children in need of special support, both of these children need help with interactions. The identified interventions proved that bullying is created by a situation in a specific context; no specific child is the problem and therefore interventions can be directed at different levels. Furthermore, the teacher and the environment were seen as two key factors when it comes to interventions.

<p>Abstract</p><p>This work is about children in sorrow. I have chosen to set the focus on the school and the</p><p>teacher’s role in the meeting with mourning children and the difference between boys and</p><p>girls reactions when mourning.</p><p>The awareness and the great importance for a teachers knowledge to meet a child in mourning,</p><p>is something I myself has experienced when a child in nursery school lost one parent</p><p>through accident.</p><p>The result of the study reflects on four teachers and two headmasters experience of children in</p><p>sorrow and literature in the subject. It is important that the school and the teachers are aware</p><p>of the importance about the knowledge in the subject to be able to meet a mourning child in</p><p>need.</p><p>Keywords: Children, reactions when mourning, sorrow, the teacher’s role</p>

Abstract This work is about children in sorrow. I have chosen to set the focus on the school and the teacher’s role in the meeting with mourning children and the difference between boys and girls reactions when mourning. The awareness and the great importance for a teachers knowledge to meet a child in mourning, is something I myself has experienced when a child in nursery school lost one parent through accident. The result of the study reflects on four teachers and two headmasters experience of children in sorrow and literature in the subject. It is important that the school and the teachers are aware of the importance about the knowledge in the subject to be able to meet a mourning child in need. Keywords: Children, reactions when mourning, sorrow, the teacher’s role

Bakgrund och syfte I dagens samhälle går mycket ut på att alla människor ska ta för sig, vara utåtriktade och sociala. Så även i skolan. Detta drabbar de blyga och tysta eleverna som inte kan, vill eller orkar leva upp till dessa förväntningar. Den här studien syftar till att ta reda på hur lärare i årskurserna 4-5 arbetar med och bemöter blyga och tysta barn i skolan, samt hur det kan vara för ett barn att växa upp som blyg.    Innehåll I litteraturgenomgången går jag igenom fakta som redan finns, dels i böcker, artiklar och avhandlingar men även i ett radioprogram. I resultatdelen beskriver jag vad jag själv kommit fram till genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare och en person som var mycket blyg i skolan. I diskussionsdelen kopplas tidigare forskning och intervjuresultaten ihop med mina egna åsikter och reflektioner.   Resultat För att kort sammanfatta resultatet av detta arbete, så fann jag bland annat att lärare i årskurserna 4-5 har funderat en hel del över hur de ska arbeta med blyga elever i skolan. Från intervjuerna kan det utläsas att om blygheten upplevs som ett hinder för elevens utveckling så bör läraren sätta in åtgärder för att stötta eleven i fråga, efter att ha diskuterat med eleven samt vårdnadshavarna. Om blygheten inte är ett hinder för elevens utveckling så bör skolan endast acceptera att vi alla är olika och att eleverna har rätt att vara som de vill vara.

The aim of this study is to identify and analyse how different communicative acts are used in the teaching of reading comprehension in grade 3. The study is based on five video recordings of the teaching of reading comprehension with a teacher using the common Swedish teaching model known as “läsfixare”. The empirical data have been analysed through systematic studies and interpreted on the basis of six different speech acts with the aid of a recording schema in the form of a checklist. The theory that is the premise for this study is chiefly based on Searle’s research (1979) on different communicative speech acts, but also on Vargas’s research (2013) on the use of speech acts in the classroom. The study shows that the teacher uses all six speech acts: instruct, request, confirm, exemplify, apply and explain. These are chiefly used in combination with each other and reinforced with the aid of body language. The study also shows the relationship between the function of the speech acts in teaching and the choice of “läsfixare” figures. Through increased awareness of the use of speech acts, teachers can be more effective in their teaching of reading comprehension and develop pupils’ reading comprehension.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare kan hantera konflikter som sker mellan elever i skolan, men även att undersöka lärares syn på konflikthantering och hur eleverna kan lära sig att förebygga och lösa konflikter utan att ta hjälp av lärare. Det är viktigt att eleverna får ett bra skolklimat för att kunna gå vidare med sina studier. Konflikter är vanliga i skolan därför är konflikthantering en förutsättning för en bra skola. Lärarens hantering av konflikter spelar en stor roll för att det ska ge positiva konsekvenser och konstruktiva resultat. Metoden som användes i denna undersökning var semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. En av dem hade inte lärarlegitimation men har erfarenhet, och andra lärare hade lärarlegitimation. Metodansatsen var fenomenologisk. I delar av analysen användes Cohens konfliktpyramid. Resultatet visar att alla lärare har samma innebörd av sin beskrivning av begreppet konflikt. Lärarna upplever att konflikter som en naturlig sak och vanliga förekommande under vardagen, vilka bör hanteras och inte undvikas. Modeller som lärarna använder är TORA, Lågeffektivt bemötande och lika behandlingsplanen för att hantera konflikter. Även om ingen av lärarna nämner Cohens konfliktpyramid använder de sig av liknande struktur.

The purpose of my study is to study pre-school teacher’s conceptions of free play. This study focuses teacher’s view of free play, its possibilities and obstacles as well as the environmental effects and a teacher’s views of their own effects, on free play. My study was done with the help of qualitative semi-structured interviews. This method was chosen as ameans to achieve a deeper and more elaborated response from the interviewee and to create space to pose follow-up questions during the interviews. The paper is split up into different sections to reflect that structure as well as to keep the paper cohesive and clear (Dysthe, Hertzberg &amp; Løkensgard Hoel, 2014).   The results showed that while free play is in fact something which is given a high priority within the organization, it is not always as free as one would think. This is due in part to the fact that free play is rarely problematized or discussed. The consensus among teachers is that there are obstacles which block genuine free play and that free play is an important factor for development, learning and cooperation. A conclusion reached was that teacher’s would like to create an environment which encourages the development of a child’s play skills and to find the balance between freedom and rules. / Syftet med min undersökning är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för tankar om den fria leken. Min studie handlar om hur pedagogerna ser på fri lek, vad de ser för möjligheter och hinder samt hur deras egen roll och miljön påverkar. Undersökning genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Metoden användes för att få djupare svar och för att ge utrymme till att ställa följdfrågor under intervjuerna. Arbetet indelas i olika rubriker för att ge det struktur samt att det blir mer överskådligt och entydigt (Dysthe, Hertzberg &amp; Løkensgard Hoel, 2014). Resultatet av studien blev att den fria leken är något som ges stor plats i verksamheten men att den inte alltid är så fri som man tänker sig då den sällan diskuteras eller problematiseras. Samtliga pedagoger menar att det finns hinder för att leken ska bli just fri, som till exempel miljön men de var enade om den fria lekens betydelse för både utveckling, lärande och samspel. En slutsats blev att pedagogerna gärna vill skapa lekskickliga barn men att det är svårt att finna balansen mellan frihet och regler.

In this study we aimed to investigate preschool teachers' perceptions of mathematics in relation to play. And what pre-school teachers have to say about their active presence about children's mathematical learning. In addition, we also want to investigate how they describe that mathematics in both planned and spontaneous play is implemented. We used these issues to get close to our aim; What approaches do pre-school teachers have to play and learning in relation to mathematics? How do preschool teachers describe the implementation of mathematics in relation to play? In this study we used qualitative research and we interviewed six active preschool teachers and summarized their answers. We found out that a phenomenological research approach suits this study. The theories we have based our study on are Lev. S Vygotskij, Alan Bishop and Friedrich Fröbel. Our result: In this study, we have studied pre-school teachers' perceptions of how mathematics can be applied through play. According to preschool teachers, play leads to mathematics learning. Furthermore, they believe that play and learning go hand in hand, so it can be difficult to define what play is and what learning is, according to most of them. The study shows that learning takes place in preschool daily and in all activities the children participate in or observe. According to the teachers, learning in mathematics can take place when the child plays by himself, or in interaction with other peers, and with a teacher present. This teachers’ presence depends on the situation in the game. According to the teachers, they can sometimes observe the game and only participate to implement a clarification in the game, be a co-researching teacher with empathy. Our conclusions may be that learning in mathematics takes place all the time, but it is clarified by the active role of preschool teachers and awareness of their approach.

Denna studies syfte är att sammanställa vad aktuell forskning säger om hur givande diskussioner kan skapas i matematikundervisningen. Under arbetet har en systematisk litteraturstudie genomförts för att sammanställa och analysera aktuell forskning inom området. Resultatet visar att givande diskussioner till stor del påverkar elevernas kunskapsutveckling i matematik positivt. Givande matematiska diskussioner grundar sig i en lärares kunskaper i att skapa och orkestrera dessa diskussioner. Dessa diskussioner kan antingen genomföras i helklass eller i grupp. Dessa diskussioner ter sig olika baserat på om diskussionerna har ett lärarcentrerat fokus eller elevcentrerat fokus. Resultatet visar att diskussioner i matematikundervisningen kan se väldigt olika ut och på så vis har olika förutsättningar för elevers deltagande och lärande / The purpose of this study is to compile what current research says about how rich discussions can be created in mathematics education. During the research, a systematic literature study was carried out to compile and analyze current research in the field. The results show that rich discussions largely affect students' knowledge development in mathematics in a positive way.Effective mathematical discussions are based on a teacher's skills in creating and orchestrating these discussions. These discussions can either be carried out as a whole class or in groups. These discussions look different based on whether the discussions have a teacher-centered focus or a student-centered focus. The results show that discussions in mathematics education can look very different and thus can have different conditions for students' participation and learning

Syftet med studien är att undersöka lärares arbete med laborativt arbetssätt i matematikundervisningen i årskurs 1–3. Hur de definierar begreppet laborativ matematik och vad som påverkat valet av arbetssätt.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju lärare som arbetar efter ett laborativt arbetssätt, de är verksamma på olika skolor och har olika lång yrkeserfarenhet. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide för att säkerställa att alla lärare fick svara på samma frågor och att de ställdes i samma ordningsföljd. Frågorna var konstruerad så att lärarna själva fick formulera svaren så att deras tankar och erfarenheter skulle framträda tydligare.   Resultatet av studien visar att samtliga lärare arbetar efter ett laborativt arbetssätt men frekvensen i användandet skiftar något. De definierar laborativ matematik som ett sätt att synliggöra matematiken för eleverna genom konkret material och matematiska strategier som möjliggör progression i kunskapsutvecklingen. Variationen i undervisningen med ett laborativt arbetssätt ökar elevernas nyfikenhet och lust att lära på samma gång som det ger kunskaper som kan användas även i vardagen. / The purpose of the study is to investigate teachers' teaching with hands-on mathematics in grades 1-3. How they define the concept of manipulative mathematics and what influences the choice of working methods.   The study is based on qualitative interviews with seven teachers working with a hands-on approach, working at different schools and having different long-term professional experience. The interviews were conducted using an interview guide to ensure that all teachers answered the same questions asked in the same order. The questions were designed so that the teachers themselves had to formulate the answers so that their thoughts and experiences would appear more clearly.   The result of the study shows that all teachers work according to a hands-on approach, but the frequency of use slightly vary. They define manipulative mathematics to visualize mathematics for students through concrete material and mathematical strategies that enable progression in knowledge development. The variation in teaching mathematics with a hands-on approach increases the curiosity of the students and the desire to learn at the same time as it provides knowledge that can be used in everyday life as well.