AbstractSyftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. De metoder som används har varit en enkätundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella ungdomar i åldern 15-20 år och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det är enklare respektive svårare att vara öppen med sin läggning inom. Det är olika yrken som upplevs vara svårare respektive enklare beroende på om man är kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri. Både killar och tjejer i undersökningen var överens om att det yrke som var enklast för bisexuella män och bögar att vara öppna inom var frisör. De yrken som ansågs svåra att vara öppen inom skilde sig inte så mycket åt mellan könen, t.ex. att arbeta som lärare och inom kyrkan. Ungdomarna i undersökningen menade att det var viktigare att studie- och yrkesvägledare hade kunskap om HBT-frågor i allmänhet, snarare än om bi- och homosexuellas situation i arbetslivet i synnerhet.

Bisexualitet är ett ämne som skaver i forskningen och lider i sociala sammanhang av sin brist på definition samt svårighet att uppträdas begripligt. Det är en sexuell orientering som ständigt måste kompromissa språkligt och förklara sig enligt diskurser som inte räcker till. Denna studie är baserad på intervjuer med fyra bisexuella kvinnor som vittnar om de hinder och möjligheter de har för att kunna förklara sin bisexualitet – både för sig själva och för andra. Genomgående är diskrepansen som uppstår när deras egen förståelse av sig själva inte är möjlig att enkelt kommunicera med omvärlden. Bristen på diskurser som ger utrymme för sexualitetens simultana flytande och fasta potential skapar en verklighet dessa bisexuella kvinnor måste förhålla sig till istället för en förmåga att förmedla sin egen verklighet. Därför är denna studie baserad på empiriskt material. Det är ett försök att låta den bisexuella verkligheten förmedlas och på så sätt skapa mer utrymme för variation och förståelse av bisexualitet som fenomen.

<p>Bisexualitet är idag ett nästintill osynligt område inom det psykologiska fältet. Den forskning som finns tillgänglig om bisexualitet sker främst utifrån ett genusperspektiv med queerteoretiska antaganden som utgångspunkt. Den här uppsatsen är till skillnad mot detta ett försök att förena psykoanalytisk kunskap med queerteoretiska begrepp. Syftet var främst att explorativt utforska och därefter beskriva hur kvinnor kan uppleva sin bisexualitet. Frågeställningen inbegrep även hur man kan göra bruk av den kunskapen i ett kliniskt sammanhang. 15 kvinnor djupintervjuades och resultatet analyserades tematiskt. Kvinnorna berättade om sin bisexualitet, kön och kvinnlighet, komma-ut-process och syn på framtiden. Hur man tänker och känner omkring dessa teman uppvisar en omfattande variation av upplevelser. Detta ger slutsatsen att det ur ett kliniskt perspektiv är oerhört viktigt att låta varje kvinna själv få definiera hur hon ser på sin sexualitet och att behandlaren är beredd att ta emot hennes unika historia.</p>

<p>A research review of 46 peer-reviewed articles with bisexuals as a target group was conducted with the objective to investigate methods of finding bisexual participants in empirical Social Sciences studies. The aim was to examine occurring definitions of “bisexual”, sample types, and sources of data. Results indicated that a self-identification definition was most frequently used, that sample type was seldom reported with an even distribution between probability and non-probability sample types when occurring, and that sources of data varied with media as most frequent. Some of the conclusions drawn were that bisexuals often occur in the same studies as lesbians and gay men, and that bisexual women have a poor representation in studies.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur bisexuella personer förhåller sig till sin identitet i en binär värld. Fem personer (en med icke-binär könsidentitet, en man, två kvinnor och en queer kvinna) har intervjuats, och intervjuerna har analyserats utifrån tolkande fenomenologisk analys, även kallad IPA. I resultatet framkommer mycket som bekräftar tidigare forskning gällande identitetsutveckling där de genomgår faser av förvirring, behov av stolthet/komma ut, kulturell gemenskap och syntes. Deltagarna upplever också att det ställs vissa särskilda krav på bisexuella personer och har upplevelser av olika former av stigmatisering som riktas mot bisexualitet, såsom hypersexualitet, sexualisering och monosexism. / The aim of this thesis was to study how bisexually-identified people relate to their identity in a binary world. Five persons (one non-binary identified, one male-identified, two female-identified and one queer female-identified) have been interviewed, and the interviews were analysed using interpretative phenomenological analysis, also known as IPA. The results confirm much of earlier research concerning sexual identity development where the participants went through phases of confusion, need of pride/coming out, need of cultural immersion and synthesis. The participants also experienced that there was particular demands on bisexual-identified people and how they experienced attraction, and they had several experiences of different forms of stigmatisation aimed at bisexuality, such as prejudices about hypersexuality, sexualisation and monosexism.

This master thesis aims to examine the process of indexing fiction when it comes to area of sexuality and gender identity. The empiric work that forms the basis of the thesis are three investigations:(a) examining the current status of indexing fiction within the catalogues of six Swedish medium-sized libraries;(b) interviewing librarians who allocate the subject headings; and(c) an analysis of the Swedish subject heading system Att indexera skönlitteratur.This will be concluded with an analysis of the gathered material through queer theoretic standpoint with the help of critical classification and its inclusion through separation, and marginalization where subjects that differs from the norm is included but only by being separated from the norm, or ignored totally. This will show that there are similarities with how different groups get treated within the classification systems and how they are treated in subject heading indexing. An example of this in Att indexera skönlitteratur is that heterosexuality never is mentioned in the subject heading but is always present as the silent norm, while gender identity is marginalized through exclusion of the subject heading, and related words are instead being included under sexual identity. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine the information needs of gay, lesbian and bisexual adolescents’ when they are coming out. I also examine what kind of information they seek and where they might find this information. The purpose is also to examine what role the public or school library plays. The study is conducted through qualitative interviews with gay, lesbian and bisexual adolescents’. The theoretical framework includes studies about information needs and information use. The results indicate that there is evident information needs at the coming-out-stadium. The information sought is of many different kinds, including gay fiction and also webpage’s containing gay information. Gay fiction is, among other things, used for finding an identity, which can be hard to find in a society where the heterosexual identity is the norm. The questions I am working with are: How do homo- or bisexual adolescents’ information needs look like during the coming-out-process? What information sources have been used and how were they used? What purpose has the public library in seeking for information? and What problems has the informants come across in their seeking for information? The results that were found indicate that there is in evident need for information for the adolescents’, the sources that were used was mostly Internet but also books and the library. Among the problems that the informants came across were the lack of information and also the age of the information. / Uppsatsnivå: D

Bisexualitet är idag ett nästintill osynligt område inom det psykologiska fältet. Den forskning som finns tillgänglig om bisexualitet sker främst utifrån ett genusperspektiv med queerteoretiska antaganden som utgångspunkt. Den här uppsatsen är till skillnad mot detta ett försök att förena psykoanalytisk kunskap med queerteoretiska begrepp. Syftet var främst att explorativt utforska och därefter beskriva hur kvinnor kan uppleva sin bisexualitet. Frågeställningen inbegrep även hur man kan göra bruk av den kunskapen i ett kliniskt sammanhang. 15 kvinnor djupintervjuades och resultatet analyserades tematiskt. Kvinnorna berättade om sin bisexualitet, kön och kvinnlighet, komma-ut-process och syn på framtiden. Hur man tänker och känner omkring dessa teman uppvisar en omfattande variation av upplevelser. Detta ger slutsatsen att det ur ett kliniskt perspektiv är oerhört viktigt att låta varje kvinna själv få definiera hur hon ser på sin sexualitet och att behandlaren är beredd att ta emot hennes unika historia.

A research review of 46 peer-reviewed articles with bisexuals as a target group was conducted with the objective to investigate methods of finding bisexual participants in empirical Social Sciences studies. The aim was to examine occurring definitions of “bisexual”, sample types, and sources of data. Results indicated that a self-identification definition was most frequently used, that sample type was seldom reported with an even distribution between probability and non-probability sample types when occurring, and that sources of data varied with media as most frequent. Some of the conclusions drawn were that bisexuals often occur in the same studies as lesbians and gay men, and that bisexual women have a poor representation in studies.

Heterosexual individuals who live in a culture of honor are exposed to honor oppression in today’s Swedish society is well known. However, it is not equally recognized that LGBT-people from a culture of honor are exposed to honor oppression. The study aims to investigate how eight individuals belonging to the LGBT-group and the culture of honor feel about their ability to develop their true identity and live out their sexual orientation. The study is qualitative and the collected empirical material constitutes of chat interviews with young LGBT-people. The results are analyzed from theoretical concepts such as culture of honor, honor oppression and also shame and pride. The result shows that there are risks such as being excluded from the family community, physical and mental abuse and in one case there is risk of honor killing. The study also reveals that the parents who support their children themselves are afraid of being excluded or harassed if the collective becomes aware of the child´s sexual orientation. The respondents say in the study that they have received lack of assistance from social services. A discussion has been made on whether social services are competent enough to support and help LGBT-people who comes from a culture of honor.