The aim of this studie centers on how lgbt (lesbian, gay, bisexual, transgender) are portrayed in women’s magazines. The magazines we have chosen to analyze are FRIDA, VeckoRevyn and amelia, which all three have different target groups. We have, with the assistance of the rhetorical and semiotic analysis methods, assessed 18 articles with their associated photographs. These methods are part of the qualitative analysis model and are used in order to study less empirical data with more depth. With the qualitative analysis we were able to see potential patterns among our empirical data. Lgbt is known as a minority group and has often been described in a stereotypical way. We wanted to see if and how the portraying of lgbt has changed within the last 16 years and if the different target groups affect the portrayal. Our studie shows that stereotypes, according to the magazines, are still a part of the preconceptions in our society. In the middle of 1990’s the magazines wrote about stereotypes such as the lonely lizzie and the sparkling faggot. Nowadays they focus on what is seen as feminine and/or masculine. Heteronormativity is still the prescribed values of today.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur kvinnors sexualiteter konstrueras i TV-serien Orange Is the New Black i förhållande till begrepp som behandlar heteronormativitet. Det största fokus läggs på hur bisexualitet kan förstås och ges betydelse inom ramen för en heteronormativ samhällsordning, då det är en sexualitet som inte ges eget utrymme att skapa en egen subjektsposition – utan ses som något ”mitt i mellan” homo- och heterosexualitet. I uppsatsen görs en närläsning på fem utvalda scener ur Orange Is the New Blacks första säsong. Med en diskursanalytisk förståelseram och dekonstruktion som metod söks spänningar mellan olika sexualiteter för att se hur olika subjektspositioner förhandlar med varandra om utrymme för existens. Av resultatet framkom att bisexualitet som subjektsposition omöjliggörs, medan homo- och heterosexualitet får en självklar plats, även om heterosexualitet är det mest önskvärda, inom ramen för heteronormativitet.

This essay is about conflicts between feminist theory and lived male sexuality. By interviewing four male feminist identified young activists this studie examines how these men solve potential conflicts between sexual desires and feminist ideals and how their identitiesare created with regards to feminist theory. A qualitative poststructuralist approach is used where feminst discourses set outs different ways for the men to interpret themselves as feminist subjects. The study concludes that these men distance themselves from what they find as different kinds of hegemonic masculinities, such as: activity, dominance and heterosexual masculinities. The possibilities of identification for the men in the study are: ”afemale position”, ”a non male position”, ”a refllexive or searching position” or ”a nonheterosexual position”. / Denna uppsats handlar om konflikter mellan feministiska ställningstaganden och levd manlig sexualitet hos fyra feministidentifierade män samt vilka betydelser dessa konflikter har för hur männen i studien kan identifiera sin manliga sexualitet. Genom kvalitativ postrukturalistiskt influerad metod används feministiska diskurser som fondvägg för min empiri. Studien visar hur respondenterna tar avstånd från hegemoniska maskulinitetsuttryck, exempelvis aktivitet, dominans och heterosexualitet och de vill förändra sig själva i en feministisk riktning. Deras feministiska sexuella identitet har fyra olika uttryck: ”Att beskriva sig själv som kvinnlig och uppvärdera traditionellt kvinnliga sexuella egenskaper”, ”att vara ickemanlig i sängen”, ”att reflektera över sin sexualitet” och ”att vara öppen för samkönat sexuellt umgänge”.

Bisexualitet och pansexualitet har osynliggjorts både inom HBTQ-rörelsen och inom forskningen. Syftet med min uppsats är att undersöka hur kvinnor som har förmågan att attraheras sexuellt och/eller romantiskt av fler än ett kön upplever olika rum och temporaliteter för att förstå osynliggörandet av bi/pansexualitet. Denna undersökning utgår från ett fenomenologiskt perspektiv. För att undersöka detta har jag gjort en intervjustudie med tre kvinnor som orienterar sig som bisexuella och pansexuella. Analysen har visat på att informanterna använder sig av begreppen bisexualitet och pansexualitet som ett verktyg som hjälper dem att navigera mellan rä(t)ta och queera livslinjer. Osynliggörandet av bisexualitet och pansexualitet är ett resultat av att nuet innehar en hegemonisk position i förståelsen av sexuella orienteringar. Det innebär att informanternas sexuella orienteringar förstås av omvärlden utifrån ifall de är i en monogam relation eller ej och vilket kön partnern isåfall har. Jag har även undersökt informanternas rörelse mellan heteronormativa och queera temporaliteter och kommit fram till att det finns möjlighet att följa båda. De bisexuella och pansexuella orienteringarna tillgängliggör till viss del queer temporalitet för informanterna. Vilken temporalitet informanterna följer begränsas även det av det hegemoniska nueteftersom en följer olika livslinjer beroende på om en har partner och vilket kön partnern har. Slutligen har jag kommit fram till att det hegemoniska nuet även påverkar informanternas upplevelser av att röra sig i olika heteronormativa och queera rum. Det är inte helt självklart att de har möjlighet att ta plats i varken heteronormativa eller queera rum eftersom de sällan är formade efter bisexuella och pansexuella kroppar. Det finns olika sorters queera rum, varav några fåtal är formade efter bi/pansexuella kroppar och i de rummen uttryckte informanterna att de kunde känna sig trygga. Således var de hemmavarande där.

<p> </p><p>Bakgrund: I ett samhälle där heteronormativiteten är en norm kan homosexuella personer vara mer eller mindre öppna med sin sexuella läggning och negativa erfarenheter av tidigare vård kan leda till att vård söks i mindre utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa attityder i sjukvården gentemot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och fem subkategorier identifierades. Kategorier: Bemötande, Kommunikation samt Kunskap. SubKategorier: Vårdpersonalens attityder, Vårdstudenternas attityder, Patienternas attityder, Att våga berätta om sin sexualitet samt Utbildning. Resultatet visar att god kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner inverkar positivt på vårdpersonalens attityder gentemot dessa personer. Resultatet belyser även vikten av god, icke-heteronormativ kommunikation i vården. Diskussion: Att ge vårdpersonal och vårdstudenter utbildning om hur homosexuella, bisexuella och transpersoner lever sina liv samt att ge dem erfarenhet av möten med dessa patienter kan leda till ett bättre bemötande, minskade negativa attityder samt en mer holistisk vård. Slutsats: Negativa attityder gentemot homosexuella, bisexuella samt transpersoner hos vårdpersonal leder till att de riskerar att få en sämre vård än heterosexuella patienter.</p>

Bakgrund: I ett samhälle där heteronormativiteten är en norm kan homosexuella personer vara mer eller mindre öppna med sin sexuella läggning och negativa erfarenheter av tidigare vård kan leda till att vård söks i mindre utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa attityder i sjukvården gentemot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och fem subkategorier identifierades. Kategorier: Bemötande, Kommunikation samt Kunskap. SubKategorier: Vårdpersonalens attityder, Vårdstudenternas attityder, Patienternas attityder, Att våga berätta om sin sexualitet samt Utbildning. Resultatet visar att god kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner inverkar positivt på vårdpersonalens attityder gentemot dessa personer. Resultatet belyser även vikten av god, icke-heteronormativ kommunikation i vården. Diskussion: Att ge vårdpersonal och vårdstudenter utbildning om hur homosexuella, bisexuella och transpersoner lever sina liv samt att ge dem erfarenhet av möten med dessa patienter kan leda till ett bättre bemötande, minskade negativa attityder samt en mer holistisk vård. Slutsats: Negativa attityder gentemot homosexuella, bisexuella samt transpersoner hos vårdpersonal leder till att de riskerar att få en sämre vård än heterosexuella patienter.

Bakgrund: Lesbiska och bisexuella kvinnor har sämre fysisk och psykisk hälsa än heterosexuella kvinnor. De är en osynliggjord grupp inom vården. Inom kvinnosjukvården (gynekologi och obstetrik) finns en tradition av heterosexualitet i och med dess fokus på reproduktion. Tidigare studier har visat att lesbiska och bisexuella undviker gynekologisk vård på grund av dåligt bemötande. Obstetriken kommer framöver att få ta emot alltfler samkönade par. Det blir därför viktigt att förstå hur kvinnosjukvården upplevs av lesbiska och bisexuella kvinnor. Syftet är att belysa lesbiska och bisexuella kvinnors upplevelser av kvinnosjukvården. Metod: Litteraturöversikt av 13 forskningsstudier. Textanalys med beskrivande sammanställning av inkluderade studiers resultat. Teoretiska referensramar är vårdrelation och heteronormativitet. Resultat: Det finns heteronormativitet och homofobi inom kvinnosjukvården på både individuell och strukturell nivå. Brister i bemötandet handlade om att bli exkluderad, samt att mötas av fientlighet, omedvetenhet eller okunskap. Detta fick negativa konsekvenser för studiernas deltagare, och ledde till olika strategier för att hantera och förebygga negativa vårdsituationer. Positiva upplevelser av vården relaterades till medvetenhet och kunskap kring sexuell läggning i form av öppenhet och kommunikation, samt när vårdpersonal signalerade acceptans och positiva attityder. Små förändringar i bemötandet kunde göra stor skillnad i mötet. Diskussion: Förutsättningarna för en god vårdrelation försvåras av heteronormativitet, och vårdpersonal behöver bli medvetna om på vilka särskilda sätt som lesbiska och bisexuella kvinnor behöver bekräftelse i form av acceptans och inkluderande. Enskild vårdpersonal kan göra stor skillnad i upplevelsen av bemötandet, och på så sätt också vara del av en större förändring kring minskad heteronormativitet inom kvinnosjukvården. / Background. Lesbian and bisexual women have worse physical and mental health than heterosexual women. They are an invisible group in health care. Within women's health care, (gynecology and obstetrics) there is a tradition of heterosexuality due to the focus on reproduction. Previous studies have shown that lesbians and bisexuals avoid gynecological care due to the way they are received. Obstetrics will now be receiving more and more same-sex couples. That makes it important to understand how lesbian and bisexual women experience women’s health care. The aim is to highlight lesbian and bisexual women's experiences of women's health care. Method. Literature review of 13 research studies. Text analysis with descriptive summary of included studies' results. The theoretical frameworks are the nurse-patient relationship and heteronormativity. Results. Heteronormativity and homophobia exist within women's health care. Deficiencies in the the ways lesbians and bisexual women were received involved being excluded and encountering hostility, unawareness or ignorance. This led to the need for various strategies to manage and prevent adverse health situations. Positive experiences of care related to awareness and knowledge of sexual orientation in terms of openness and communication, as well as health professionals signaling acceptance and positive attitudes. Marginal changes in health professionals’ response could make a big difference for the lesbian and bisexual women. Discussions. The prospects of a good caring relationship is complicated by heteronormativity. Health professionals need to be aware of the specific ways in which lesbian and bisexual women may need confirmation. Individual health professionals can make a big difference to the way lesbian and bisexual women experience health care, and thereby also contribute to a wider improvement related to reduced heteronormativity in women’s healthcare.

The public libraries in Sweden has an obligation to serve all of its citizens, but despite of this they often fail to include their LGBTQ-patrons. Since the year of 2008 RFSL (the Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights) have arranged a specially designed certification-process based on normcritical criterias that a chosen institution should fulfill to make their work more inclusive for LGBTQ-people. Sollentuna is the first municipal in Sweden to certificate all of their libraries. This study aims to examine what the certification have meant for the public library in Sollentuna and how a normcritical view can contribute to include LGBTQ-patrons at the library. As a method we used a qualitative interview-study to get a full picture of the certification-process and its influence on the public library of Sollentuna. Our main source of information has been through interviews with four individuals who have been involved in or has experience of the certification-process. As a theoretical framework we used queer-theory to understand how a normcritical perspective can influence the daily work in the library. The results showed that the certification has made the library staff aware of the social norms they have been replicate. We have come to the conclusion that the certification is a good entrance for public libraries to start implementing a normcritical view in their daily work for inclusion of a wide range of minority groups.

The 1980s was a decade when homosexuality was frequently debated because of the contemporary incoming of aids. Since aids first affected homo- and bisexual men they became stigmatized as the risk group. The Swedish authorities started to act with epidemical methods at 1985/86, which restricted the sexual minority. This study, unlike others made before, contextualizes the lawmaking of Bastuklubbslagen, a prohibition concerning gaysaunas, by analyzing it with queer theoretic perspectives. Through an investigation of Bastuklubbslagen and contemporary sexual norms, this survey shows that the making of distinctions between hetero- and homosexuality were central to the context of the lawmaking. The outcome primarily shows that sexual norms were linked to a heteronormative point of view when Bastuklubbslagen was motivated by the authorities. Heteronormative ideals about monogamy and twosomeness made impact on the founding of the law. Sex between men was pointed out as harmful and gaysaunas as the explicit locations for the spreading of aids. My survey is contextualizing behaviors as the authorities described meant a risk of being infected by aids, or to spread it. My study has shown that homo- and bisexuals were regarded as the active actors of aids increasing, while the heterosexual majority was passivated. In the field of historical queer studies this study enhances the greatness of heterosexual normativity within the stigmatization and sanctions made by the authorities’, as Bastuklubbslagen became an aids prevention strategy.

Studien har syftat till att skapa förståelse för hur verkligheten kan upplevas för personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner och/eller queer (H/B/T/Q), idag i Sverige. Vi hade en explorativ ansats utifrån detta syfte och använde oss av Grounded theory som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 11 H/B/T/Q-personer i Örebro, och vi fann ett antal centrala teman som var återkommande i intervjuberättelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen påverkade den egna processen mot ett öppet liv som H/B/T/Q-person eller ett mer dolt. Det framkom också att det fanns en koppling mellan öppenhet i detta avseende och psykiskt välbefinnande. Utifrån dataanalysen drog vi en slutsats om påverkansfaktorer för den sociala interaktionens riktning gällande öppenhet/slutenhet och belyste relationerna mellan dessa i teoretiska modeller, där olika uttryck hos en heteronormativ omgivning beskrevs som centrala i detta avseende, men även den enskilda H/B/T/Q-personens interaktionsstrategier och tillgången till socialt stöd. / The aim of this study was to create an understanding of the life-views of persons identifying themselves as homosexual, bisexual, transpersons and/or queer (H/B/T/Q) in Sweden today. We had an explorative approach to this aim and used Grounded theory as a research method. We interviewed 11 H/B/T/Q-persons living in Örebro, and we found some central themes wich were frequently described, generally about how the social interaction with others had an effect on their own processes to living an open H/B/T/Q-life or having a restrictive approach. We also found that living openly as an H/B/T/Q-person seemed to be a salutogene factor. Those factors that we found to be central in the interactional processes to openly or restrictive ways of living as a H/B/T/Q-person, were illustrated in theoretical models, where the relationships between heteronormativity, individual interactional strategies and social support were focused.