Syftet med studien är att beskriva handlingsutrymmets betydelse för biståndshandläggare inom äldreomsorgen med särskilt fokus på diskrepansen mellan förväntningar på, och det praktiska handlingsutrymmet. Studien fokuserar även på förväntningar på rollen som biståndshandläggare från andra parter i samhället samt hur biståndshandläggare arbetar för att nå välbefinnande hos äldre personer. Forskningsansatsen som har tillämpats för att uppnå studiens syfte är en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att besvara studiens frågeställningar. Fem biståndshandläggare som arbetar inom äldreomsorgen har intervjuats från en mellanstor kommun i Sverige. Resultatet har tematiserats genom en tematisk analys och har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och teorier. Studiens resultat visar att handlingsutrymmet påverkas av den erfarenhet som biståndshandläggaren besitter, erfarenhet gör att biståndshandläggare vågar fatta beslut utöver de ramar som finns satta för handlingsutrymmet samt att den skapar trygghet i yrkesrollen, både för den enskilde biståndshandläggaren men även för kollegor. Resultatet visar också på att det finns en diskrepans i den förväntning som biståndshandläggaren har på sitt handlingsutrymme och på det handlingsutrymmet som den faktiskt har samt att biståndshandläggaren upplever förväntningar från samhället som inte alltid stämmer in på hur yrkesrollen är tänkt. / The aim of this study is to describe care managers discretion in elderly care with a focus on the discrepancy between expectations on the discretion and the actual discretion. The study concentrates on the expectations on the role as care managers from other parties in society and how care managers work to achieve well-being for older people. The research approach that has been applied is a qualitative research method and semi-structured interviews where used to collect data. Five care managers who work in elderly care have been interviewed from a medium-sized municipality in Sweden. The results has been thematized through a thematic analysis and has been analyzed based on previous research and theories. Results from the study show that discretion is affected by the experience that the care manager possesses, experience means that care manager dare to make decisions beyond the framework from the discretion and that it creates security in the professional role, both for colleagues and the individual care manager. Results show a discrepancy in the expectation on the discretion and the actual discretion and that the care manager experiences expectations from society that do not always match how the professional role is intended.

Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen hanterar dilemmat som uppstår när en person som har en demensdiagnos motsätter sig hjälpinsatser som biståndshandläggare, vårdpersonal och anhöriga anser är nödvändiga för att den enskilde inte ska riskera att fara illa. För att uppnå syftet med studien tillämpades kvalitativ metod i form av intervjuer. Den dataanalysmetod som användes var tematisk analys. Resultatet visade att samtliga biståndshandläggare använde sig av liknande strategier för att nå fram till den enskilde som motsatte sig hjälpen. Strategierna de använde sig av var långsiktighet, att ta hjälp från andra professioner och anhöriga samt att lirka. Majoriteten av biståndshandläggarna upplevde att de med hjälp av strategierna kunde skydda personer som har en demensdiagnos. Några av biståndshandläggarna uttryckte en önskan om större befogenheter. Flera biståndshandläggare tolkade även lagstiftningen olika. Resultatet analyserades därefter med hjälp av organisationsteori ur ett strukturellt och kulturellt perspektiv, men även med hjälp av begreppet pastoralmakt. Analysen visade att biståndshandläggarna styrdes av en struktur bestående av lagar och riktlinjer vilket begränsade deras handlingsutrymme. Däremot hade alla biståndshandläggare oberoende av varandra skapat en kultur inom respektive organisation som strävade efter att övervinna den enskildes motstånd i ett försök till att skydda den enskilde. Ur ett pastoralmaktsperspektiv, visade resultatet att samhällets sociala normer var av betydelse för hur biståndshandläggarna handlade gentemot den som motsatte sig hjälpen. Studiens slutsats var att personer med demensdiagnos kan skyddas från att fara illa, men att vissa riskerade ett sämre skydd beroende på hur lagstiftningen tolkades av den enskilde biståndshandläggaren. / The purpose of this study was to examine how case managers in elderly care deals with the dilemma that arises when a person suffering from a dementia diagnosis opposes the care case managers,  healthcare workers and relatives consider to be necessary to that person so that the individual does not risk being involved in an accident or becoming ill. To reach the purpose of the study we used a qualitative research technique in the form of interviews and the research strategy we used was thematic strategy. The result shows that all of the case managers in our study used similar strategies in their work to persuade the individual who opposed the care granted by the case managers. The strategies used were long-term, take help from other professionals and relatives and to coax. A majority of the case managers experienced that they with help of the strategies had the capability to protect the people suffering from dementia diagnoses. A few of the case managers expressed a wish for extended authority, and it was not uncommon for the case managers to have their own interpretation of the laws. The result was then analyzed by using organization theory and viewed from a structural and cultural perspective, but also with the help of pastoral power. The analysis showed that case managers were guided by a structure consisting of laws and guidelines, which limited their room for maneuver. however, all case managers had independently created a culture within each organization that strived to overcome the individual's resistance in an attempt to protect the individual. From a pastoral power perspective, the results showed that society's social norms were important for how case managers acted towards those who opposed . The study concluded that people with dementia can be protected from being harmed, but that some risked worse protection dependent on how the case manager interpreted the law.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever sitt handlingsutrymme utifrån gräsrotsbyråkratens roll samt att identifiera vilka faktorer påverkar handlingsutrymmet. Fem intervjuer med sju informanter, varav sex kvinnor och en man, har genomförts och studien har en kvalitativ ansats. Analysen av resultatet visade att handlingsutrymmet ökar eller minskar vilket beror på ett antal identifierade faktorer. Dessa faktorer är: bakgrund, stödfunktioner, påtryckningar, reglementen och arbetssätt. I studien beskrivs hur handlingsutrymmet utförs och hur det upplevs av informanterna. En konsekvens av ett litet handlingsutrymme är att biståndshandläggarnas position mellan myndighetens uppdrag och medborgarnas behov kan bidra till stress. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of how social worker in elderly care experience their discretion based on the street-level bureaucrats role and to identify the factors affecting the discretion. Five interviews with seven informants, six women and one man, have been completed and the study has a qualitative approach. The analysis of the results showed that the discretion increases or decreases due to a number of identified factors. These factors are: the background, support functions, pressure, regulations and practices. The study describes how the discretion is performed and how it is perceived by the informants. A consequence of a small discretion is that the social workers position between the authority´s  mission and the needs of citizens can contribute to stress.

Syftet med denna uppsats var att genom ett salutogent perspektiv få en ökad förståelse för, inom äldreomsorgen verksamma, biståndshandläggares arbetssituation samt att undersöka vad som kan bidra till att biståndshandläggares arbetssituation upplevs som lättare och mindre påfrestande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer där sex biståndshandläggare verksamma i Värmland har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom teman ur KASAM och resulterade i kategorier under varje tema. Under temat begriplighet framkom att biståndshandläggare får stöd från sina kollegor men att de också önskar att det fanns mer resurser för handledning. Biståndshandläggare utför mer än vad som ingår i arbetsbeskrivningen. Under temat hanterbarhet framgår att hög arbetsbelastning hanteras genom att biståndshandläggarna måste planera, strukturera och prioritera. Kollegornas stöd gör arbetet lättare att hantera då de genom att prata med varandra bearbetar känslomässigt påfrestande delar av arbetet. De uttryckte olika behov av att reflektera över sitt arbete. Biståndshandläggare har en stor frihet att planera sin egen arbetsdag och de samverkar med andra professioner. Under temat meningsfullhet framgår att biståndshandläggare finner mening i att göra skillnad för den enskilde. Vårt resultat visar att biståndshandläggarna är utsatta för stress i sitt arbete och att de också har förmåga att möta stressen, men förmågan att möta stressen minskar när arbetsbelastningen blir för hög. / The purpose of this paper was to, by using a salutogenic perspective, achieve a better understanding of eldercare, care managers’ work situation and to explore which factors contribute to the administrator's job situation being experienced as easier and less stressful. The method used were qualitative interviews where six care managers active in Värmland were interviewed. The interviews were analyzed by themes from the Sence Of Coherense and led to categories under each theme. Under the theme comprehensibility was found that care managers receive support from their colleagues but they wish for more resources for professional guidance counselling. Care managers perform more duties than what is included in their job description. Under the theme manageability it shows how administrators have to manage their, high workloads by planning, structurizing and prioritizing. The work is easier to handle when they recieve support from colleagues by talking to each other about strenuous parts of the work. They expressed different needs to reflect on their work. Care managers have a freedom to plan their own and they do collaborate and interact with other professionals. Under the theme meaningfulness the results show that care managers find meaning when they make a difference for their clients. Our results show that care managers are exposed to stress in their work and that they have their own resources cope with. The ability to handle stress is reduced when they feel that the work load is too high.

<p> </p><p>We are aware of the fact that elderly people suffering from alcoholism doesn’t stop their be-haviour the day they turn 65. But when they do turn 65, they might become a case for social workers who only handle cases regarding people over 65, and we wanted to find out if they have any experience of working with elderly who have problems related to alcohol. We de-cided that a group interview, a focus group, would be the best method when our purpose was to try discovering their own experiences, so we interviewed seven social workers in the Stockholm area. The interview was based on four main questions: the social workers experi-ences, difficulties in the cases, how to handle the difficulties and how the social workers talk about these cases among themselves. These questions were analysed with the theory of social construction, Bourdieu´s theory of doxa and Goffman´s theory of stigma. The analyse showed that the social workers had experience but that they didn’t want more recourses, they wanted a cooperation with social workers who specializes on clients with alcohol related problems. They currently focus on the individual, not the alcohol issue which we believe might be a problem in the future.</p>

<p>Abstract</p><p>Title:                                                                                                                  The individual elder care?Author:                                                                                                              Dennis JonssonSupervisor:                                                                                                        Kerstin GynnerstedtExaminator:                                                                                                       Course:                                                                                                             2SA46E,  Programme for social workDate:                                                                                                                 20100526Key words:                                                                                                       public assistance, need assessments                                                                                                                                                              methods, individual public help service</p><p>Summary</p><p>The purpose of this paper is to describe and analyze the practices of needs assessment, and put them in relation to municipal policies and the autonomy of the elderly. Development managers are characterized as grassroots bureaucrats, then they are officers who are in the organization, but also has a direct contact with the elderly applicants for municipal assistance. I wanted to explore how these policies relate to the older people's autonomy and their implications for officer assistance in their daily work. As a theoretical starting point I have used out of a närbyråkratiskt perspective, and a negotiation perspective. Study was conducted using a qualitative approach. The material for analysis were collected from six interviews with the assistance officer from six different municipalities, and an analysis of these municipalities' municipal guidelines for needs assessments. For the result shows that there are three main methods used for needs assessment. These are needs assessment calls, home visits and care planning. Something else that govern aid administrators needs assessment is the investigation finished templates available in the various municipalities. The results also showed that aid administrators are faced with a number of considerations in its work. This could depend on how the local guidelines were formulated and the elderly did not receive municipal assistance. Aid managers agreed that the autonomy of the elderly, it is applicable to a needs assessment, yet there are only a certain range of actions which they transformed into mature through negotiations and "coaxes".</p>

The purpose of our study was to shad a light on case makers possibilities to apply the remain living principle based on its origin purpose and what they experience this lead to. We performed our study through qualitative approach and conducted six semi structured interviews with case makers who worked at least five years as case makers for older people according to Socialtjänstlagen. The result shows that the remain living principle is applied in a different way today than before, because of the organisations and the municipality´s guidelines and directives based on the municipality´s economy and resources are increasingly restricting the case makers discretion. Which according to the case makers leads to their professional judgment being disregarded and that the elderly does not always have a choice if they want to stay at home or not. / Syftet med vår studie var att belysa om biståndshandläggarnas förutsättningar att tillämpa kvarboendeprincipen utifrån dess ursprungssyfte har förändrats samt vad de upplever att det leder till. Vi genomförde vår studie genom en kvalitativ ansats och genomförde sex stycken semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare som arbetat minst fem år med biståndshandläggning för äldre inom Socialtjänstlagen. Resultatet visar på att kvarboendeprincipen tillämpas på ett annat sätt idag än tidigare eftersom organisationens och kommunens riktlinjer samt direktiv med utgångspunkt i kommunens ekonomi och resurser allt mer inskränker på biståndshandläggarnas handlingsutrymme. Enligt biståndshandläggarna leder detta till att deras professionella bedömning åsidosätts samt att de äldre inte alltid har ett val om de ska bo kvar hemma eller inte.

Biståndshandläggare inom äldreomsorgen har i uppgift att efter ansökan utreda äldre personers behov och rätt till bistånd för att sedan besluta om insatser vilka enligt lag tillförsäkrar äldre personer en skälig levnadsnivå. De behovsbedömningar som görs tenderar dock att utelämna områden som psykisk ohälsa till följd av faktorer som begränsade insatser, tid och bristande kunskap på området. Behovsbedömningar tenderar även att påverkas av den äldres könstillhörighet trots en strävan mot att bortse från kön under handläggningsprocessen. Förhållandet mellan att utföra jämställda behovsbedömningar för äldre personer baserade på individuella behov och viljan att bortse från kön under handläggningsprocessen kan därför anses som smått problematiskt då det kan påverka biståndshandläggares möjligheter och förmågor att upptäcka och beakta psykisk ohälsa bland äldre. Studien syftade således till att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen beaktar psykisk ohälsa bland äldre kvinnor i handläggningsprocessen då kvinnor utgör en sårbar grupp vad gäller exempelvis ensamhet. Detta till följd av att de bland annat idag generellt sett lever längre än män. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en mellanstor kommun i Västerbotten. Av studien framgår det att ett aktivt avståndstagande från betydelsen av äldre personers kön kan medföra att könsspecifika behov eller upplevelser inte får gehör under utredningen. Exempelvis riskeras kvinnors oro att negligeras till följd av stereotypiska uppfattning om hur äldre kvinnor uttrycker sig eller har för behov. Det stora handlingsutrymme biståndshandläggare har lägger även stor press på varje specifik handläggare att upptäcka och beakta psykisk ohälsa bland äldre kvinnor. Det uppfattas av biståndshandläggare själv som ett komplext problem som är svårt att avgöra i förhållande till lagens bestämmelser om skälig levnadsnivå. Det visar sig alltså finnas behov av utökad kunskap bland biståndshandläggare vad gäller psykisk ohälsa bland äldre personer generellt, samt ökad medvetenhet om hur tidigare och nuvarande könsstereotyper kan påverka beslut om insatser. Det pekar sammanfattningsvis på att ett medvetet förhållningssätt till kön i vissa fall kan hjälpa snarare än stjälpa när det kommer till att beakta psykisk ohälsa bland äldre kvinnor.

<p>Studien handlar om att utveckla en förståelse för ”Lagen om valfrihet” ur biståndshandläggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare där samtliga har serviceinsatser från olika utförare. Utförarna är de företag som har en verksamhet inom hemtjänst för äldre. De äldre väljer utifrån beslut från biståndshandläggaren vilket företag de vill använda sig av. Resultaten i studien redovisade vi efter teman. Vi använde oss av Habermas teori om kommunikativt handlande samt av rollteorin som bidragit till en ökad förståelse kring lagens betydelse för biståndshandläggarna respektive brukarna. Resultatet visar att biståndshandläggarna ger den information som brukaren behöver för att kunna göra ett lämpligt val efter de behov som brukaren har. Biståndshandläggaren förhåller sig neutralt och påverkar inte brukaren i sitt val. Från brukarnas synvinkel visade det sig att de såg lagen som något positivt men att det inte var alla som tagit sig an lagen av olika anledningar.</p><p><em>Nyckelord: Biståndshandläggare, brukare, valfrihet, lagstiftning, kvalitativ metod. </em></p>

Abstract Title:                                                                                                                  The individual elder care?Author:                                                                                                              Dennis JonssonSupervisor:                                                                                                        Kerstin GynnerstedtExaminator:                                                                                                       Course:                                                                                                             2SA46E,  Programme for social workDate:                                                                                                                 20100526Key words:                                                                                                       public assistance, need assessments                                                                                                                                                              methods, individual public help service Summary The purpose of this paper is to describe and analyze the practices of needs assessment, and put them in relation to municipal policies and the autonomy of the elderly. Development managers are characterized as grassroots bureaucrats, then they are officers who are in the organization, but also has a direct contact with the elderly applicants for municipal assistance. I wanted to explore how these policies relate to the older people's autonomy and their implications for officer assistance in their daily work. As a theoretical starting point I have used out of a närbyråkratiskt perspective, and a negotiation perspective. Study was conducted using a qualitative approach. The material for analysis were collected from six interviews with the assistance officer from six different municipalities, and an analysis of these municipalities' municipal guidelines for needs assessments. For the result shows that there are three main methods used for needs assessment. These are needs assessment calls, home visits and care planning. Something else that govern aid administrators needs assessment is the investigation finished templates available in the various municipalities. The results also showed that aid administrators are faced with a number of considerations in its work. This could depend on how the local guidelines were formulated and the elderly did not receive municipal assistance. Aid managers agreed that the autonomy of the elderly, it is applicable to a needs assessment, yet there are only a certain range of actions which they transformed into mature through negotiations and "coaxes".