Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa och undersöka hur ensamhetskänslor hos äldre kommer till uttryck i äldreomsorgen från biståndshandläggarnas och hemtjänstpersonalens perspektiv. I studien redogörs det för olika bakomliggande orsaker och konsekvenser av känslor av ensamhet bland äldre. Det redogörs även för relevanta begrepp och aktuell statistik över de äldres situation och hälsa i samhället. Uppsatsens empiriska material bygger på en kvalitativ ansats i form av åtta semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare och hemtjänstpersonal inom Skåne län. Efter en djup bearbetning och analys av vårt insamlade material framkom det relevanta teoretiska perspektiv och synsätt. Vi fördjupade oss i bemötandets etik, empati/sympati samt aktivitetsteorin som är centrala delar i vår studies ämne och som har hjälpt oss att förstå vårt forskningsmaterial. Några av studiens slutsatser är: 1) att känslor av ensamhet hos äldre uppfattas som en subjektiv och mångfacetterad känsla av både biståndshandläggare och hemtjänstpersonal. 2) att ensamhetskänslor hos äldre är, enligt professionerna, ett välkänt fenomen och något som beaktas i arbetet med de äldre. 3) att enligt professionerna är bemötandet gentemot den äldre av stor betydelse för att den äldre ska uppleva sig som värdefull och därmed också öka sitt välbefinnande. 4) att professionerna för många äldre är den enda sociala kontakten vissa äldre har. 5) att aktiviteter som har sociala inslag och som fångar upp varje individs behov och intressen också bidrar till hälsofrämjande faktorer. 6) ensamheten kan både vara en orsak till och en konsekvens av depression eller psykisk ohälsa vilket kan få allvarliga konsekvenser för de äldre. / This qualitative study aims to enlighten and review how feelings of loneliness among our elderly are being expressed from the perspective of social workers in authority and home help caregivers. The study portrays various underlying causes and consequences of feelings of loneliness among the elderly. It also describes relevant concepts and current statistics on the situation and health of the elderly in society.The material was built on a qualitative approach of eight semi-structured interviews with social workers in authority and home help caregivers within Skåne county. After a methodological process and an analysis of our material, particular theoretical perspectives emerged. The theoretical perspectives are: ethics in personal treatment, empathy/sympathy and activity theory. These theories are central for the analysis and the theories have helped us to understand the research material.Some of our conclusions are: 1) feelings of loneliness among elderly was by the social workers in authority and home help caregivers seen as a multifaceted and subjective feeling. 2) feelings of loneliness among elderly according to the social workers in authority and home help caregivers are a well-known phenomenon and something they take into consideration in their work with the elderly. 3) according to the social workers in authority and home help caregiver’s, personal treatment towards the elderly is of importance to make the elderly feel worthful and thereby is personal treatment increasing their wellbeing. 4) for many elderlies the social workers in authority and home help caregivers, especially the home help caregivers, are the only social contact they have. 5) activity with social influences can catch the elderlies needs and interests and also contribute to factors that improve the elderlies health in a positive direction. 6) loneliness can be either a causal factor or a consequence of depression or mental illness which can lead to serious concequenses for the elderlies.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare förhåller sig till ansökningar i trygghetsfrämjande syfte för att därigenom öka förståelsen för deras situation i beslutsfattningsprocesssen. Åtta intervjuer med åtta informanter, varav 7 kvinnor och en man, har genomförts med en kvalitativ ansats. Resultatet visade att biståndshandläggarens arbetssituation påverkas av olika faktorer som leder till ett ökat eller minskat handlingsutrymme. Faktorer är: organisationens struktur, riktlinjer och handlingsstrategier. Resultatet visade även att begreppet trygghet uppfattas olika mellan biståndshandläggarna på grund av att Sociatjänstlagen är en målinriktad ramlag. Vidare visade resultatet att trygghet är en del i arbetet fast det benämns inte alltid med ordet trygghet. / The aim of this study was researching social workers’ attitudes towards applications having the purpose of safety promotion in order to increase the understanding of their position within the decision making process. Eight interviews with eight informers, whereof seven women and one man, were conducted using a qualitative approach. The result showed that the work situation of the social worker are affected by different aspects which leads to either an increased or a decreased discretion. The following factors are evident: the structure of the organization, guidelines and action strategies. The result also showed that the concept of safety is perceived differently between the social workers because the Social Services Act is a goal-oriented frame law. Furthermore, the result showed that safety is a part of the work even though the word safety is not always used.

Syftet med studien är att förstå biståndshandläggares upplevelser i deras yrkesprofession när det kommer till personer med en demenssjukdom. För att få en djupgående bild om ämnet var kvalitativ metod bäst lämpad med en hermeneutistiskt vetenskaplig ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes med sex biståndshandläggare med en erfarenhet på minst två år, i tre olika kommuner i Stockholms län. Vi analyserade vår insamlade empiri med hjälp av en latent innehållsanalys vilket resulterade i två huvudteman och sex underteman. I resultatet har vi jämfört vår insamlade empiri med tidigare forskning samt mot teoretiska perspektiv och begrepp som organisationsteori, gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme samt klientrelationen. Vi har kommit fram till att biståndshandläggare upplever en viss problematik med att bedöma omsorgsinsatser till personer med demenssjukdom. Biståndshandläggare känner ofta en maktlöshet i sin yrkesprofession då det saknas riktlinjer och utbildning inom området demens. Biståndshandläggare måste även vidga sitt handlingsutrymme för att påverka brukarinflytandet hos den demenssjuke. / <p>2019-01-15</p>

<p>Som blivande socionom kan man känna att det här med makt och myndighetsutövning är något stort och ansvarsfullt. Detta är det något som många av oss kommer att ha som framtida arbetsuppgifter. I vårt arbete har vi försökt lyfta fram hur biståndshandläggare upplever och hanterar makten och myndighetsutövningen i sitt arbete. För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat fyra biståndshandläggare om deras tankar och upplevelser inom detta ämne. Våra informanter har arbetat som biståndshandläggare mellan tre och tjugo år. Deras arbetsuppgifter är att utifrån Socialtjänstlagen bevilja bistånd till personer över 65 år. Vi har analyserat vårt intervjumaterial utifrån Foucaults relationella maktbegrepp, och här fann vi både likheter och olikheter. Intervjuerna gjordes i olika kommuner i Stockholmtrakten och spelades in på band, som vi därefter transkriberade. I vårt resultat kom vi fram till att våra informanter reflekterade över makten och hanterade den på ett föredömligt sätt. Vår slutsats blir att oroskänslan inför detta ansvarsfulla arbete mattas av med tiden och man blir säkrare i sin yrkesroll.</p>

<p>En studie av biståndshandläggarens dilemma vid ansökan om särskilt boende</p><p>Syftet med denna C-uppsats har varit att få en ökad kunskap om hur biståndshandläggare utreder, bedömer och fattar beslut om särskilt boende. Mer specifikt syftar den även till att belysa den problematik som finns runt bedömningen av det sociala behovet respektive det tydligare medicinska behovet. Metodvalet har varit en kvalitativ ansats. Intervjuer har gjorts av fem biståndshandläggare. Jag har även försökt belysa de krav och förväntningar som ställs från samhällets sida på en biståndshandläggare genom att beskriva hur de kommunala riktlinjerna i förhållande till den mer generösa Socialtjänstlagen skiljer sig och att utifrån detta få förståelse för hur en del handläggare kan känna en viss ambivalens. Detta är något jag försöker beskriva i min uppsats och som även har stöd i tidigare forskning.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare upplever att förhålla sig till både stadgade lagar och den enskilda individens behov. Biståndshandläggarna kännetecknas som gräsrotsbyråkrater, då de är tjänstemän som befinner sig i daglig interaktion med samhällsmedborgarna. Deras yrkesroll skapades under 1990-talet och det har påvisats i tidigare studier att de har många olika krav och förväntningar riktade gentemot sig. Vi ämnade därmed öka förståelsen för deras upplevelse av sitt yrkesutövande genom att studera deras upplevelse av makt och rollkonflikter. De teoretiska utgångspunkterna var sociologisk rollteori utifrån Aubert, Allardt och Parsons. Vi har även utgått från Lipsky, Johansson samt Berglinds teorier om makt och handlingsutrymme. Vi använde oss av den kvalitativa forskningsmetoden interpretativ fenomenologi. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med tio kvinnliga biståndshandläggare i två mellanstora kommuner i Sverige. Resultatet påvisade att biståndshandläggarna fann det problematiskt att befinna sig i sin tudelade position då de upplevde en hög grad av rollkonflikt. De upplevde även en hög grad av makt samtidigt som de dock upplevde sig maktbegränsade av olika aktörer. En anledning till att de upplevde rollkonflikter samt både makt och maktbegränsningar kan bero på deras position inom organisationen, vilken medför att de delar både organisationens och klienternas perspektiv.</p>

Som blivande socionom kan man känna att det här med makt och myndighetsutövning är något stort och ansvarsfullt. Detta är det något som många av oss kommer att ha som framtida arbetsuppgifter. I vårt arbete har vi försökt lyfta fram hur biståndshandläggare upplever och hanterar makten och myndighetsutövningen i sitt arbete. För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat fyra biståndshandläggare om deras tankar och upplevelser inom detta ämne. Våra informanter har arbetat som biståndshandläggare mellan tre och tjugo år. Deras arbetsuppgifter är att utifrån Socialtjänstlagen bevilja bistånd till personer över 65 år. Vi har analyserat vårt intervjumaterial utifrån Foucaults relationella maktbegrepp, och här fann vi både likheter och olikheter. Intervjuerna gjordes i olika kommuner i Stockholmtrakten och spelades in på band, som vi därefter transkriberade. I vårt resultat kom vi fram till att våra informanter reflekterade över makten och hanterade den på ett föredömligt sätt. Vår slutsats blir att oroskänslan inför detta ansvarsfulla arbete mattas av med tiden och man blir säkrare i sin yrkesroll.

In our paper we chose to study care management in the old age care. According to the law for the social services the needs of elderly should govern the assistance they are granted. But research has shown that municipal guidelines govern the assistance and that the elderly have to adjust their needs to them. Thus there is a discrepancy between law and practice. The aim of this study was to understand how care managers relate to municipal guidelines, laws and the requests of elderly when the application for assistance is established. We wanted to understand what strategies they use to deal with situations when the aforementioned factors are not consistent. The theoretical approaches we chose were Lipsky’s theory of street-level bureaucrats. The method we used was qualitative and consisted of six informal interviews made with care managers in the municipality of Växjö, Sweden. Based on our interviews we identified eight different themes: the availability of resources, directing conversations and the use of routines, legitimize decisions, legitimize through the possibility of entering an appeal, legitimize through constructing the client, the adaptation of the objectives to the possibilities to perform them, diminishing their capability and professionalism. Our conclusion was that the requests of elderly did govern their assistance, as long as they coincided with the municipal guidelines. If the requests fell outside the guidelines it often required medical or social reasons for granting them. The municipal guidelines were never abandoned to create a uniquely designed assistance.

Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare upplever att förhålla sig till både stadgade lagar och den enskilda individens behov. Biståndshandläggarna kännetecknas som gräsrotsbyråkrater, då de är tjänstemän som befinner sig i daglig interaktion med samhällsmedborgarna. Deras yrkesroll skapades under 1990-talet och det har påvisats i tidigare studier att de har många olika krav och förväntningar riktade gentemot sig. Vi ämnade därmed öka förståelsen för deras upplevelse av sitt yrkesutövande genom att studera deras upplevelse av makt och rollkonflikter. De teoretiska utgångspunkterna var sociologisk rollteori utifrån Aubert, Allardt och Parsons. Vi har även utgått från Lipsky, Johansson samt Berglinds teorier om makt och handlingsutrymme. Vi använde oss av den kvalitativa forskningsmetoden interpretativ fenomenologi. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med tio kvinnliga biståndshandläggare i två mellanstora kommuner i Sverige. Resultatet påvisade att biståndshandläggarna fann det problematiskt att befinna sig i sin tudelade position då de upplevde en hög grad av rollkonflikt. De upplevde även en hög grad av makt samtidigt som de dock upplevde sig maktbegränsade av olika aktörer. En anledning till att de upplevde rollkonflikter samt både makt och maktbegränsningar kan bero på deras position inom organisationen, vilken medför att de delar både organisationens och klienternas perspektiv.