Introduktion: Blankning är ett sätt för en investerare att tjäna på att bolagets aktiekurs faller och har anklagats för att vara bakomliggande orsak till flera finansiella kriser. Det finns olika anledningar till att ett bolag blankas, likaså kan ett bolag påverkas av blankningen på olika sätt. Den befintliga forskningen behandlar främst den amerikanska marknaden och de tekniska åtgärder bolagen utövar för att minska blankning. Därmed finns det en lucka i forskningen kring huruvida svenska bolag verkställer strategier eller inte för att mildra blankning.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka om svenska bolag verkställer strategier för att motverka blankningsnärvaro och förstå varför bolag har valt att styra på ett visst sätt vid en blankningssituation. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och nyttjar empirisk såväl som teoretiskt material för att kontrastera den teoretiska referensramen med upptäckter i den empiriska data. Den primära datainsamlingen utgörs av semistrukturerade intervjuer med fyra av de femton mest blankade bolag enligt Finansinspektionen för april 2021 där analysering av den empiriska data har följt en trestegsprocess bestående av beskrivning, systematisering och kombination.   Slutsats: Studien har visats sig att de fyra bolag som har intervjuats inte sysslar med aktiva strategier mot blankning eftersom det finns en överensstämmande bild bland bolagen att det ska vara en fri marknad och att aktörerna får ta egna beslut. Resultatet visar att de svenska bolagen fokuserar på det långsiktiga tillväxt och att bibehålla transparens gentemot marknaden som i slutändan ska rättfärdiga deras värdering. / Introduction: Short selling is a way for an investor to gain profit when a stock drops in price and the practice has been accused of being the reason behind several financial crises. There are various reasons why a company gets shorted, which affects the company in many ways. Previous studies have only processed short selling in the US market and technical actions that companies enforce to reduce short interest. However, there is a lack of studies about the Swedish market and strategies, if any, that Swedish companies work with to reduce short interest. Purpose:  The purpose of this study is to examine whether Swedish firms execute strategies or not to counteract the presence of short selling positions and understand why the firms have chosen to manage in a certain way during a short selling situation.  Method: The study was conducted with a qualitative approach and uses both empirical and theoretical material to contrast the theoretical framework with the discoveries from empirical data. The primary data collection consists of semi-structured interviews with four out of the fifteen most shorted companies according to Finansinspektionen for April 2021, whereas the data was analyzed using the three-step process consisting of description, systematisation, and combination. Findings: The study shows that the four firms interviewed do not actively work with strategies against short selling as there is a consensus amongst the firms that the market should operate freely and that the participants make their own decisions. The result shows that the Swedish firms focus on the long-term growth of the company and to maintain transparency towards the market which in the end should justify their valuation.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om blankade bolag har lägre grad av earnings quality än icke-blankade bolag. Metod: Kvantitativ metod, t-test för två populationer som antar olika varianser. Resultat och slutsats: Resultatet i den här studien visar att blankade bolag inte har lägre grad av earnings quality än icke-blankade bolag. Resultatet visar även att icke-blankade bolag har lägre grad av earnings quality än blankade bolag. Därför kan jag inte uttala mig om huruvida blankare använder earnings quality vid tagandet av blankningspositioner / Purpose: The purpose of this essay is to examine if shorted companies have poorer earnings quality than non-shorted companies Method: Quantitative analysis, t-test for two-sample assuming unequal variances Result and conclusion: The results of this study show that shorted companies do not have poorer earnings quality than non-shorted companies. The results also indicate that non-shorted companies have poorer earnings quality than shorted companies. Thus, I cannot comment on whether short sellers are using information about earnings quality when taking short positions

När en marknadsnoterad aktie i avstämningsbolag lånas ut kan oklarheter uppstå. För den ursprungliga aktieägaren som lånar ut aktier blir det dels en civilrättslig fråga avseende huruvida utlåningen innebär att äganderätten övergått på låntagaren eller inte, dels en skatterättslig fråga avseende huruvida utlåningen innebär att en kapitalvinstberäkning ska göras eller inte. Även andra rättsområden aktualiseras vid utlåning av aktier såsom legala krav och kontraktsbestämmelser.  I uppsatsen behandlas de skattemässiga konsekvenserna som uppstår vid utlåning av marknadsnoterade aktier som vid utlåningstillfället är näringsbetingade. När aktierna är näringsbetingade aktualiseras ytterligare bestämmelser och det torde bli av ännu större intresse att veta vilka skattemässiga konsekvenser utlåningen innebär. En utlåning av aktier innebär nämligen vanligtvis ett avbrott i innehavstiden, som reglerar att andelarna är näringsbetingade, för den ursprungliga aktieägaren. De skattemässiga konsekvenserna beror huvudsakligen på orsaken till utlåningen. Det är inte av intresse vilket syfte den ursprungliga aktieägaren har, i stället är det avgörande vilket syfte låntagaren har. Om låntagarens avsikt är att låna aktierna för att genomföra en blankningsaffär, blir långivarens skattemässiga konsekvenser annorlunda jämfört med om låntagarens avsikt är till exempel att använda aktierna som en säkerhet.  Huvudregeln vid utlåning av aktier i avstämningsbolag är att den person som lånar ut en aktie skattemässigt avyttrar tillgången. Blankningsaffärer, som är den vanligaste typen av aktielån, utgör dock ett undantag från denna huvudregel, 44 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229). Trots det skatterättsliga undantaget innebär utlåningen ett avbrott i den ursprungliga ägarens innehavstid. I uppsatsen beskrivs gällande rätt avseende utlåning av aktier, framför allt utlåning i blankningssyfte. Om utdelning lämnas under den tid aktien är utlånad aktualiseras ytterligare frågor som också behandlas i uppsatsen. De skatterättsliga konsekvenserna vid utlåning av marknadsnoterade näringsbetingade aktier beskrivs och de olika faktorer som påverkar utfallet skildras. För att tydliggöra hur de olika rättsområdena i vissa frågor är samspelta och i andra brister i samspelet skildras också kopplingen mellan civilrätt, redovisningsrätt och skatterätt. Som ett led i att undersöka huruvida det finns andra möjligheter att reglera konsekvenserna av utlåning beskrivs även tänkbara alternativ.