Sammanfattning Uppsatsens titel: 2013 – Året det vårades för blankning Datum: 2013-05-21 Uppsats nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi (61-90 hp) Författare: Erik Alvarado och Billy BengtssonHandledare: Sven-Ola CarlssonExaminator: Marita Blomkvist Nyckelord: Blankning, Förbud, Regleringar, Effektiva marknadsteorin, Behavioral finance, Strategi Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att förstå och analysera hur mäklarna samtförvaltare på svenska finansiella institut arbetar med blankning gentemotsina kunder idag. Problemformulering: Hur arbetar mäklare och förvaltare på svenska finansiella institut medblankningsaffärer åt sina kunder?Metod: Metodvalet föll på en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Den datasom utgör empirin har samlats in genom besöks- och telefonintervjuer. Teori: I november 2012 valde regeringen att gå EU:s linje och börja följa derasförordning angående regleringar mot blankning. Detta ställer krav på attFinansinspektionen publicerar gårdagen genomförda blankningsaffärermorgonen efter. Något som lett till en mediedebatt kring att intresset förblankning kan öka, då investerare nu kan ta rygg på andra blankare.Blankning kan vara ett populärt investeringsalternativ utifrån ett flertalstrategier medan anledningarna till att blanka kan vara många. Antingen blankar investerare utifrån rationella värderingar och tillgången på informationsom finns på en effektiv marknad. Vidare kan du utgå ifrån känsloinpulser,något som kan kopplas till behavioral finance-perspektivet. Empiri: Primärdata har samlats in från fyra svenska finansiella institut: AvanzaBank, Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och Simplicity AB. Resultat: Intresset för blankning bland de finansiella institutens kunder är relativtsvalt, något som främst beror på en lång teknisk process och höga kostnader.En slutsats som ligger helt i linje med den ledande teorin kring regleringaroch förbud mot blankning, nämligen Diamond-Verrecchia hypothesis. / Abstract Title: 2013 – Sweden, it’s time for short-selling! Date: 2013-05-21 Level: Bachelor Thesis in Business Administration (61-90 hp) Authors: Erik Alvarado and Billy BengtssonAdvisor: Sven-Ola CarlssonExaminer: Marita Blomkvist Keywords: Short-selling, Ban, Regulations, Efficient-market hypothesis, Behavioralfinance, Strategy Purpose: Our purpose with the thesis is to understand and analyze how brokers andequity managers in Swedish financial institutions working with shortsellingtowards their customers.Research question: How do brokers and equity managers at Swedish financial institutionswork with short-selling for their customers? Methodology: The thesis is based on a qualitative methodology with an inductive approach.The primary data has been collected through face-to-face interviewsas well over telephone. Theory: Since November 2012 the Swedish government is following the currentEU regulation against short-selling. The EU regulation requires that completedshort sales are published the next day on the Swedish comparison tothe U.S: Securities and Exchange Commission (SEC), Finansinspektionen.The new regulation his risen a debate in media, since investors now canfollow the published short sales. Short-selling can be a popular alternativefor investors, since there are many strategies that are including shortselling.However, the reasons for investors to short-sell can be many. Either the investors’ decision is rationally based on the available informationon the efficient market or they base their decisions on feeling. Financialdecision based on feelings can be explained by behavioral finance. Empiric: The primary data representing the empirical framework has been collectedfrom four Swedish financial institutions: Avanza Bank, Handelsbanken,Skandinaviska Enskilda Banken and Simplicity AB. Result: At the moment short-selling is not the most popular choice for investorswho are interested in going short. The short-selling process is at the momenttechnical difficult and costly for the investors and financial institutions.The result is in line with the leading theory of short-selling regulations,the Diamond-Verrecchia hypothesis.

Introduktion: Blankning är ett sätt för en investerare att tjäna på att bolagets aktiekurs faller och har anklagats för att vara bakomliggande orsak till flera finansiella kriser. Det finns olika anledningar till att ett bolag blankas, likaså kan ett bolag påverkas av blankningen på olika sätt. Den befintliga forskningen behandlar främst den amerikanska marknaden och de tekniska åtgärder bolagen utövar för att minska blankning. Därmed finns det en lucka i forskningen kring huruvida svenska bolag verkställer strategier eller inte för att mildra blankning.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka om svenska bolag verkställer strategier för att motverka blankningsnärvaro och förstå varför bolag har valt att styra på ett visst sätt vid en blankningssituation. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och nyttjar empirisk såväl som teoretiskt material för att kontrastera den teoretiska referensramen med upptäckter i den empiriska data. Den primära datainsamlingen utgörs av semistrukturerade intervjuer med fyra av de femton mest blankade bolag enligt Finansinspektionen för april 2021 där analysering av den empiriska data har följt en trestegsprocess bestående av beskrivning, systematisering och kombination.   Slutsats: Studien har visats sig att de fyra bolag som har intervjuats inte sysslar med aktiva strategier mot blankning eftersom det finns en överensstämmande bild bland bolagen att det ska vara en fri marknad och att aktörerna får ta egna beslut. Resultatet visar att de svenska bolagen fokuserar på det långsiktiga tillväxt och att bibehålla transparens gentemot marknaden som i slutändan ska rättfärdiga deras värdering. / Introduction: Short selling is a way for an investor to gain profit when a stock drops in price and the practice has been accused of being the reason behind several financial crises. There are various reasons why a company gets shorted, which affects the company in many ways. Previous studies have only processed short selling in the US market and technical actions that companies enforce to reduce short interest. However, there is a lack of studies about the Swedish market and strategies, if any, that Swedish companies work with to reduce short interest. Purpose:  The purpose of this study is to examine whether Swedish firms execute strategies or not to counteract the presence of short selling positions and understand why the firms have chosen to manage in a certain way during a short selling situation.  Method: The study was conducted with a qualitative approach and uses both empirical and theoretical material to contrast the theoretical framework with the discoveries from empirical data. The primary data collection consists of semi-structured interviews with four out of the fifteen most shorted companies according to Finansinspektionen for April 2021, whereas the data was analyzed using the three-step process consisting of description, systematisation, and combination. Findings: The study shows that the four firms interviewed do not actively work with strategies against short selling as there is a consensus amongst the firms that the market should operate freely and that the participants make their own decisions. The result shows that the Swedish firms focus on the long-term growth of the company and to maintain transparency towards the market which in the end should justify their valuation.

Denna kandidatuppsats undersöker huruvida aktiemarknaden reagerar på publiceringen av blankningsrapporter. När företag ägnar sig åt bedrägligt beteende spelar blankare och blankningsföretag en avgörande roll för att uppdaga dessa olagliga aktiviteter och för att avslöja övervärderade aktier som påverkar samhället och aktiemarknaden som helhet. För att förklara skillnader mellan olika stora marknadsreaktioner på blankningsrapporter undersöks också free float (andelen aktier som inte ägs av aktörer med kontrollintresse och som fritt kan handlas på marknaden) för att förstå varför vissa reaktioner är större än andra. Denna studie baseras på en eventstudie av 135 blankningsrapporter för att undersöka marknadens reaktion. Resultaten av uppsatsen visar att ja, marknaden reagerar negativt på informationen i blankningsrapporterna där den kumulativa abnormala avkastningen i uppsatsens eventfönster på 21 dagar uppgår till -17,84 %. Vidare finner undersökningen ingen signifikant skillnad mellan företag med hög free float och låg free float gällande storleken på marknadsreaktionen. Reaktionen på blankningsrapporten är större dagarna innan publicering, som sannolikt beror på att blankningsföretagen har tagit omfattande blankningspositioner innan publicering samt potentiellt informationsläckage. / This bachelor's thesis seeks to investigate whether or not the stock market reacts to the publication of short selling reports. As companies indulge in fraudulent behavior, short sellers and research firms play a crucial part in finding overpriced and illegal activities that affect society and the stock market as a whole. To assist our paper we use free float (the proportion of shares freely traded on the market, not under a controlling interest)  to understand why some reactions were greater than others. This bachelor's thesis is based on an event study of 135 short reports, with daily stock prices combined with a global index to investigate this further. Furthermore this study uses free float data to gain a greater understanding of the reactions of different companies. The results of the study is: yes, short reports have a documented effect on returns and in our event window of 21 days the cumulative average abnormal returns is down by 17,84 %. Moreover, our sample does not show any documented effect of free float where firms with high free float do not show a smaller market reaction compared to those with low free float. The reaction is greater in the days before publication, which probably depends on the shorting positions of research firms as well as potential leakage of information beforehand.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om blankade bolag har lägre grad av earnings quality än icke-blankade bolag. Metod: Kvantitativ metod, t-test för två populationer som antar olika varianser. Resultat och slutsats: Resultatet i den här studien visar att blankade bolag inte har lägre grad av earnings quality än icke-blankade bolag. Resultatet visar även att icke-blankade bolag har lägre grad av earnings quality än blankade bolag. Därför kan jag inte uttala mig om huruvida blankare använder earnings quality vid tagandet av blankningspositioner / Purpose: The purpose of this essay is to examine if shorted companies have poorer earnings quality than non-shorted companies Method: Quantitative analysis, t-test for two-sample assuming unequal variances Result and conclusion: The results of this study show that shorted companies do not have poorer earnings quality than non-shorted companies. The results also indicate that non-shorted companies have poorer earnings quality than shorted companies. Thus, I cannot comment on whether short sellers are using information about earnings quality when taking short positions

När en marknadsnoterad aktie i avstämningsbolag lånas ut kan oklarheter uppstå. För den ursprungliga aktieägaren som lånar ut aktier blir det dels en civilrättslig fråga avseende huruvida utlåningen innebär att äganderätten övergått på låntagaren eller inte, dels en skatterättslig fråga avseende huruvida utlåningen innebär att en kapitalvinstberäkning ska göras eller inte. Även andra rättsområden aktualiseras vid utlåning av aktier såsom legala krav och kontraktsbestämmelser.  I uppsatsen behandlas de skattemässiga konsekvenserna som uppstår vid utlåning av marknadsnoterade aktier som vid utlåningstillfället är näringsbetingade. När aktierna är näringsbetingade aktualiseras ytterligare bestämmelser och det torde bli av ännu större intresse att veta vilka skattemässiga konsekvenser utlåningen innebär. En utlåning av aktier innebär nämligen vanligtvis ett avbrott i innehavstiden, som reglerar att andelarna är näringsbetingade, för den ursprungliga aktieägaren. De skattemässiga konsekvenserna beror huvudsakligen på orsaken till utlåningen. Det är inte av intresse vilket syfte den ursprungliga aktieägaren har, i stället är det avgörande vilket syfte låntagaren har. Om låntagarens avsikt är att låna aktierna för att genomföra en blankningsaffär, blir långivarens skattemässiga konsekvenser annorlunda jämfört med om låntagarens avsikt är till exempel att använda aktierna som en säkerhet.  Huvudregeln vid utlåning av aktier i avstämningsbolag är att den person som lånar ut en aktie skattemässigt avyttrar tillgången. Blankningsaffärer, som är den vanligaste typen av aktielån, utgör dock ett undantag från denna huvudregel, 44 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229). Trots det skatterättsliga undantaget innebär utlåningen ett avbrott i den ursprungliga ägarens innehavstid. I uppsatsen beskrivs gällande rätt avseende utlåning av aktier, framför allt utlåning i blankningssyfte. Om utdelning lämnas under den tid aktien är utlånad aktualiseras ytterligare frågor som också behandlas i uppsatsen. De skatterättsliga konsekvenserna vid utlåning av marknadsnoterade näringsbetingade aktier beskrivs och de olika faktorer som påverkar utfallet skildras. För att tydliggöra hur de olika rättsområdena i vissa frågor är samspelta och i andra brister i samspelet skildras också kopplingen mellan civilrätt, redovisningsrätt och skatterätt. Som ett led i att undersöka huruvida det finns andra möjligheter att reglera konsekvenserna av utlåning beskrivs även tänkbara alternativ.