Denna uppsats undersöker de fem svenska utgåvorna av Ett barn blir till från 1965, 1976, 1990, 2003 och 2009 för att se hur den gravida kvinnan skildras i relation till medicinska yrkesgrupper och ny teknik. Genom att studera samtliga utgåvor har det varit möjligt att belysa en förändring över tid när det gäller skildringen av kvinnan, medicinen och tekniken. Det har blivit tydligt att medicinsk paternalism till stor det har övergetts för ett ökat patientperspektiv, och att de senare utgåvorna av boken tecknar en bild av mödravården istället för ett porträtt av en enskild läkare. Skildringen av den nya tekniken synliggör dels en distansering mellan kvinnan och hennes upplevelse av att vara gravid, och dels en fascination för teknikens möjligheter. De nya reproduktiva teknikerna leder dock till en ökad betoning på den heterosexuella kärleken och innebär inte någon förändring i kvinnans roll i boken. Uppsatsen visar på att det finns ett dokumentärt anspråk i Ett barn blir till och att fotografierna i kombination med text utger sig för att skildra verkligheten så som den är och att detta innebär en maktfaktor.

Bakgrund: Afasi är en förvärvad språkstörning som oftast orsakas av en stroke, men kan även orsakas av neurologiska sjukdomar, tumörer, och andra hjärnskador. Afasi medför kommunikationssvårigheter och kan innebära en nedsatt förmåga att förstå och att göra sig förstådd, vilket är utmanade i vardagen men även i mötet med vården. Personer med afasi upplever att de inte kan prata med vårdpersonalen, på grund av personalens bristande förmåga att sätta sig in i den drabbades livssituation. Syfte: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som följer beskrivning av en integrerad sammanställning inspirerad av metasyntes. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Totalt identifierades fyra nya teman som belyste personers upplevelse av att leva med afasi. De nya teman var; Hur afasi påverkar personen, Hur afasi påverkar kommunikationen, Hur afasi påverkar det sociala livet och Erfarenheter av rehabilitering. Slutsats: Det finns otillräcklig kunskap om afasi i allmänheten och inom hälso- och sjukvården. För att detta ska ändras krävs det ett ökat intresse och vilja hos sjukvårdspersonalen att öka sin kunskap om afasi. Även kommunikationen mellan vårdpersonal och personer med afasi behöver förbättras. Öppenhet, nyfikenhet och följsamhet behövs hos sjuksköterskor för att i samarbete med patienten bättre kunna hantera vården av personer som drabbat av afasi.

Detta arbetes syfte är att se vilka olika familjekonstellationer som existerar i ett urval av bilderböcker som utkommit mellan 1989 och 2015. Dessa familjekonstellationers framställning har jämförts med hjälp av ett normkritiskt perspektiv, analyserats utifrån rådande normer som gäller familj och familjeliv i samhället och den statistik som tagits fram över olika familjeformer i Sverige under början av 2000-talet. Resultatet visar att de fyra olika bilderböckernas familjer alla på något sätt går emot normen, men att den familj som stämmer bäst överens med bilden om hur kärnfamiljen ska se ut är den nyaste av de fyra utvalda bilderböckerna. / The aim of this study is to explore the different family constellations that exists in a selection of children’s picture books published between the years of 1989 and 2015. The representations of these family constellations have been compared by critically investigating norms that applies to families and they have been analyzed by these norms and the statistics that existed in society at the beginning of the 21th century. The result shows that all of the four chosen picture-books goes against the norm on some point, but that the newest of the four books is the one that most resembles the picture of a nuclear family.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.

No description available.