The purpose of this study was to investigate how caregivers in elderly care perceive their work situation because it is a professional group that will become more important over time and which was not highlighted in previous research. The method used is qualitative with a hermeneutic approach where the empirical data was collected from eight semi-structured interviews with caregivers who work in elderly care. The results that emerged were that the caregivers experienced a lack of time, stress, and staff shortages in their profession as caregivers in elderly care. Furthermore, the results show that the caregivers would like to have some form of shorter theoretical training before the work begins. The most important factors that were pointed out for a good work environment were associated with the manager and colleagues. It also emerged that there is a problem associated with the introduction to the work where the caregivers are expected to have a deeper knowledge and understanding than they have. The questions concerning covid-19 showed that there has been no major staff shortage during the pandemic. The main negative impact of the pandemic was that there were too many guidelines that did not always reach all employees, which in turn created insecurity in the workplace. Overall, there was much that the caregivers felt could be improved in the profession, but that they were generally satisfied with their work and workplace.

Individer med funktionsnedsättning är en målgrupp för socialt arbete som genom tiderna på olika sätt uteslutits från samhället. I och med lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade så är det idag centralt att arbeta främjande för individens delaktighet och självbestämmande. Därför syftar denna uppsats till att få en ökad förståelse för hur enhetschefer uppfattar att arbetssätt och förutsättningar påverkar självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning, med fokus på individer bosatta i gruppbostäder. Vi har intervjuat fem enhetschefer inom LSS för särskilda boenden och det har resulterat i temana arbetssätt, utveckling/organisation och förhållningssätt som viktiga aspekter i arbetet med att främja självbestämmande. Självbestämmande i en gruppbostad är komplext, och därmed krävs det en medvetenhet hos personal för att arbeta främjande. Vi ser även att det är viktigt att personalen värnar om brukarens individuella självbestämmande samt att det krävs en kompetensutveckling hos personalen för att kunna arbeta effektivt med dessa frågor.

<p>Syftet med denna studie är att utifrån Karaseks och Theorells krav- kontroll och stödmodell undersöka vilken form av psykosocialt arbete som kontaktmannaskapet i särskilda boenden utgör för omvårdnadspersonalen. Ytterligare ett syfte är att undersöka om handledning har någon inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattat krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Undersökningen har genomförts med kvantitativ metod i form av enkätfrågor, ställda till omvårdnadspersonal som arbetar som kontaktmän i särskilda boenden.</p><p>Totalt har 61 kontaktmän från tre särskilda boenden i Stockholmsområdet deltagit i undersökningen, och av dem har 54 kontaktmän svarat på enkätens samtliga 30 frågor. Studien visar att den psykosociala arbetsformen för kontaktmannaskapet i undersökningsenheterna skattades vara ett lågstressarbete, vilket innebär att kraven ansågs vara låga och kontrollen hög. Handledningen har inte visats ha någon större inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattade krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Kontaktmannaskapet i äldreomsorgen har i tidigare studier visat sig vara vagt och otydligt utformat. Detta har inte bekräftats i denna studie då kontaktmannaskapet för de tre undersökningsenheterna övervägande uppfattades vara klart och tydligt formulerat.</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att utvärdera hur barnperspektivet beskrivs och tar sig uttryck på det skyddade kvinnoboendet Siri i Uppsala, ur personalens perspektiv. Verksamheten riktar sig primärt till våldsutsatta kvinnor, men även kvinnornas barn är i behov av stöd och skydd. Av tidigare forskning framgår att barn som har upplevt våld löper risk att utveckla psykiska och sociala problem, vilket därmed innebär att de kan ha särskilda behov som Siri försöker tillgodose. Utvärderingen präglas av en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av utvärderingsmetoden programteori. Programteorin beskriver hur barnperspektivet är tänkt att genomföras i Siris verksamhet. Utvärderingen ger svar på om personalen upplever att arbetet med barnen genomförs på det sätt som det är tänkt, om arbetet är kunskapsbaserat och om det förefaller vara så att Siri kan nå de mål som programteorin föreskriver. Kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med personal med olika utbildningsbakgrund som arbetar eller har arbetat på Siri. Vid analysen har, förutom programteorin, de teoretiska begreppen omsorgs- och delaktighetsperspektivet samt Harts delaktighetsstege använts. Av resultatet framkom att respondenternas uppfattningar gällande Siris målsättning i arbetet med barnen samt vilka aktiviteter det är tänkt att barnen ska erbjudas, överensstämmer med hur de beskrivs i programteorin. Det framkom även att aktiviteterna är förankrade i tidigare forskning gällande behov hos barn som har upplevt våld. I praktiken genomförs emellertid inte alltid de aktiviteter som det är tänkt att Siri ska erbjuda barnen. Hinder för genomförandet som lyfts fram i studien är personal- och bemanningsfrågor, att aktiviteterna inte har hunnit bli välförankrade i praktiken och att Siri är en svårplanerad verksamhet. Till vissa delar förefaller barnperspektivet vara knutet till olika personer även om personalen till stora delar var överens om att verksamheten har ett utvecklat barnperspektiv. Gällande barnens delaktighet på Siri framkom ett dilemma. Då mamman har det yttersta ansvaret för barnet kan personalen inte uppmuntra till mer delaktighet för barnet än vad mamman tillåter, varför olika barn upplevs ha olika möjlighet till delaktighet. Nyckelord: barnperspektiv, skyddade boenden, barn, omsorgsperspektiv, delaktighetsperspektiv / Abstract The aim of this study was to evaluate how the child perspective is described and expressed at the domestic violence shelter Siri in Uppsala. The organisation primarily focuses on women but their children are also in need of shelter and support. Research shows that children who have been exposed to domestic violence are at risk of developing mental and social problems. This means there is a possibility that they have special needs which Siri is trying to provide for. This evaluation is based on program theory and has a qualitative approach. The program theory describes how the child perspective is meant to be implemented in the organisation. The evaluation answers whether the staff experience that the program theory is being implemented as it is meant to be implemented. Furthermore the evaluation answers if the theory is evidence based and if Siri can reach the goals expressed in the program theory. The study is based on semi-structured interviews with members of the staff. The framework for analysing the results, besides the program theory, was the care perspective, the rights perspective and Rogers Harts ladder of children’s participation. The results show that the respondents’ opinions about the organisation’s activities and goals are consistent with the program theory, and that the theory seems to be based on previous research about needs of children who have been exposed to domestic violence. The activities that Siri intends to provide the children are not, however, always implemented in practice. The respondents expressed that the difficulties to implement the activities in the organisation mainly depends on staff issues, but also the fact that Siri is an unpredictable organisation. Furthermore the results show that the organisations’ child perspective, to a certain extent, depends on which member of the staff that is working; the child perspective varies from person to person. In general, however, there was an agreement among the respondents that the organisation is characterised by a child perspective. Keywords: child perspective, domestic violence shelter, children, care perspective, rights perspective

Befolkningen blir allt äldre och vårdtyngden i den kommunala äldreomsorgen ökar. Äldre som bor på särskilda boenden är en utsatt grupp för undernäring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt åtgärda undernäring hos äldre som bor på särskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats där sjuksköterskor som arbetar på särskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna använde sig av observationer och mätinstrument för att identifiera och bedöma undernäring hos vårdtagarna. Åtgärderna var att skapa en aptitlig måltidsmiljö, erbjuda olika koster och kosttillägg samt ett bra teamarbete mellan yrkeskategorier. Resultatet gav en ökad insikt i sjuksköterskans arbete för att förhindra undernäring hos vårdtagarna.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur djur i omvårdnaden för äldre inom särskildaboende påverkar äldres psykosociala välbefinnande. Metod: En systematisk litteraturstudiemed 15 kvantitativa artiklar. Artiklarna söktes i sökmotorn ELIN samt databaserna Cinahl,PubMed och Science Direct. Studier har också erhållits via manuell sökning. Huvudresultat:Studier visade på att djur inom särskilda boenden påverkade äldres psykiska och socialavälbefinnande till det bättre. Forskningsresultaten visade på att förekomsten av depressionerminskade. Djurterapi förbättrade även den sociala interaktionen hos de äldre då fler spontanakontakter uppstod. Personer som drabbats av Alzheimers sjukdom tenderade att bli mindreoroliga. Den icke verbala kommunikationen med djur ansågs värdefull för de äldre. Studiervisade även att likvärdiga positiva effekter påvisades genom sällskap med människor i form avvolontärer likaväl som med hundar. Slutsats: Flertalet studier visade på att med hjälp av djurenblev de äldre gladare, mer sociala och upplevde mindre ensamhet. Det fanns få vetenskapligastudier ur sjuksköterskans synvinkel samt genomförd inom Nordens länder.

<p>Befolkningen blir allt äldre och vårdtyngden i den kommunala äldreomsorgen ökar. Äldre som bor på särskilda boenden är en utsatt grupp för undernäring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt åtgärda undernäring hos äldre som bor på särskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats där sjuksköterskor som arbetar på särskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna använde sig av observationer och mätinstrument för att identifiera och bedöma undernäring hos vårdtagarna. Åtgärderna var att skapa en aptitlig måltidsmiljö, erbjuda olika koster och kosttillägg samt ett bra teamarbete mellan yrkeskategorier. Resultatet gav en ökad insikt i sjuksköterskans arbete för att förhindra undernäring hos vårdtagarna.</p>

Syftet med denna studie är att utifrån Karaseks och Theorells krav- kontroll och stödmodell undersöka vilken form av psykosocialt arbete som kontaktmannaskapet i särskilda boenden utgör för omvårdnadspersonalen. Ytterligare ett syfte är att undersöka om handledning har någon inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattat krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Undersökningen har genomförts med kvantitativ metod i form av enkätfrågor, ställda till omvårdnadspersonal som arbetar som kontaktmän i särskilda boenden. Totalt har 61 kontaktmän från tre särskilda boenden i Stockholmsområdet deltagit i undersökningen, och av dem har 54 kontaktmän svarat på enkätens samtliga 30 frågor. Studien visar att den psykosociala arbetsformen för kontaktmannaskapet i undersökningsenheterna skattades vara ett lågstressarbete, vilket innebär att kraven ansågs vara låga och kontrollen hög. Handledningen har inte visats ha någon större inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattade krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Kontaktmannaskapet i äldreomsorgen har i tidigare studier visat sig vara vagt och otydligt utformat. Detta har inte bekräftats i denna studie då kontaktmannaskapet för de tre undersökningsenheterna övervägande uppfattades vara klart och tydligt formulerat.

Denna studie är utförd på uppdrag av Kalix kommun och deras socialförvaltning för att kartlägga hur introduktionen går till i dagsläget och vad som skulle kunna ändras inom denna på de särskilda boendena (SÄBO) inom kommunen. Introduktion är något som sker inom alla organisationer, dock mer eller mindre medvetet. I dagens samhälle är just vård och omsorg en yrkesgrupp som är i stora behov av personal och i och med detta behövs det snabbt mer duktig och kunnig personal inom bland annat SÄBO. På grund av detta är det mycket personal som idag arbetar som timvikarie inom kommunen. I och med det är en väl fungerande introduktion A och O, för att snabbt kunna täcka upp ett behov på en arbetsplats. Eftersom en introduktion ger första intrycket av hur en organisation och arbetsplats fungerar, är den denna som ligger till grund för hur personalen kommer in på en arbetsplats och om de väljer att stanna kvar eller börja arbeta någon annanstans.Under studiens gång framkommer både enhetschefers och timvikariers synpunkter gällande vad de anser om introduktionen som den är idag och vad vilka områden de skulle vilja se en förbättring inom. De mest framträdande utvecklingsområdena från båda parterna är bristen på rutin gällande information, vem som ska ge vilken information och inom vilken tidsram. Det sker inte heller något samtal med vikarierna ett tag efter introduktionen för att fånga upp eventuella problem och liknande innan en liten sak kan bli väldigt stor. Överlag är vikarierna dock positiva till de bemötande som de fått från både chefer och nya kollegor.

Introduktion: Patientansvariga sjuksköterskor (PAS) är vårdpersonal som tar hand om medicineringen och administrativa arbeten för patienter på kommunala särskilda boenden. Boenden i Sverige använder olika system för hantering av läkemedelsinformation. Dessutom delar regional och kommunal sjukvård inte samma system som försvarar informationsöverföring när patienten behandlas på sjukhus eller hos specialister.Syfte: Projektet går ut på att kartlägga arbete med läkemedelsinformation på kommunala boende, att undersöka behov av läkemedelsinformation hos PAS samt att efterforska vid vilka specifika arbetsmoment svårigheter uppstår.Metod: Undersökningen utfördes med hjälp av en elektronisk enkät som delades ut till PAS på olika särskilda boenden. Datainsamlingen skedde under perioden 2/3 2020 – 2/4 2020. Analys av resultat genomfördes med hjälp av Excel.Resultat: Totalt har 260 PAS från 69 olika kommuner deltagit. 60 % av deltagarna har mer än 6 års erfarenhet inom yrket. Mer än hälften av deltagarna hanterar läkemedelsinformation både digitalt samt i pappersform på deras boenden, cirka 70 % är nöjda med det system de använder i dagsläget. Många PAS beskriver däremot att de saknar viktig information i läkemedelsordinationer och önskar en mer uppdaterad och aktuell läkemedelslista som är gemensam för regioner och kommuner. Cirka 60 % av deltagarna bemöter problem vid hantering av läkemedelsinformation hos patienter som ordinerats första gången på boendet eller av specialist. Cirka 90 % bemöter problem hos patienter som kommer tillbaka från sjukhus. Vissa PAS tycker att informationen de har tillgång till är tillräckliga medan andra ser läkemedelslistor som bristfälliga och specifika informationsmängder behöver förtydligas. Över 80 % av deltagare vill ha information om läkemedelsbiverkningar och interaktioner men även andra informationskällor för läkemedel önskas för stöd.Konklusion: Ett gemensamt digitalt system för regioner och kommuner efterlyses av de flesta PAS för en optimal hantering av läkemedelslistor för sina patienter. Det underlättar särskild vid övergångar från regional till kommunal vård där PAS upplever problem som störst och spar tid. De efterlyser behov av information om läkemedelsbiverkningar och interaktioner samt önskar mer särskild läkemedelsinformation exempelvis information om krossning av läkemedel.