Den här studien syftar till att undersöka skyddade boendens förutsättningar att stödja barn som upplevt pappas våld mot mamma. Fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anställda på fem olika skyddade boenden i Stockholmsområdet har genomförts i april 2017. Empirin har analyserats med hjälp av Marianne Hesters teoretiska modell; "the three planet model" som beskriver hur professionella inom olika områden som arbetar med personer som har erfarenheter av våld i nära relation agerar inom skilda "planeter" där egna kulturer, lagar och riktlinjer existerar. Studiens resultat visar att de anställda har god kunskap om behov hos barn som upplevt våld. Verksamheterna erbjuder flera olika stödfunktioner som forskning visar att barn har behov av. Det finns däremot svårigheter att stödja barn med särskilda behov av specialiserad behandling. Resultaten visar även att det finns goda möjligheter att stödja barn på skyddat boende med hjälp av en kombination av stöd riktat direkt till barnet samt indirekt stöd via mamma i sin roll som förälder. De anställda beskriver att de kan de synliggöra våldet samtidigt som det även på skyddat boende kan existera en rädsla för att prata med barn om våld som kan ha med bristande kompetens att göra. Säkerheten är en aspekt som både är en möjlighet och en inneboende begränsning eftersom den möjliggör skydd från våld samtidigt som den innebär stora begränsningar i barns livsutrymme. Slutligen visar resultaten att de anställdas arbete på skyddat boende sker i samverkan över ett komplext fält där motsättningar skapas på grund av de olika planeternas habitus vilket försvårar arbetet med skydda och stödja barn

The aim of this study is to examine the opinions and the reflections workers at women’s shelters have regarding the limited access teenage boys experience to these shelters. Furthermore, what the workers think regarding the presence of teenage boys at the shelter. In order to achieve a deeper understanding of the reasoning workers have, the study applied a children's rights perspective and Hirdmans concept of genussystem and genuskontrakt. For this study a qualitative method has been applied using semi-structured interviews, in total six interviews were conducted. Workers from five different women’s shelters in Skåne, Sweden participated in this study. The results of this study implied that an age-limit for boys at these shelters is not compatible with a children's rights perspective. The boys’ rights as children were in some cases overlooked in favour of the abused women. The study showed that both abused women and some of the workers saw the teenage boys as young men. The boys’ were attributed personality traits based on societal stereotypical conceptions of their gender, which included a dominant and controlling behaviour and the potential risk of violence. However, neither of the workers had ever experienced any violent incidents at the shelters and none of the workers thought that the presence of teenage boys affected, or would affect, the work itself. At the same time, several workers pointed out that women might feel uncomfortable and unsafe with the presence of teenage boys, if living in a collective residence. This due to their experience of violent men but also, for some women, because of their religion prohibiting them from taking of their hijab in the presence of, what they consider, young men. It should be pointed out that the workers had little and in one case no experience of working with teenage boys at the shelter. In conclusion only one shelter practised an age-limit for boys. However, the results implied that workers un-reflected, gender-based norms and conceptions might risk a reproduction of the image of men as controlling, dominant and abusive and women as passive and victimised.

Bakgrund: Djur som använts i vårdande syfte är ett historiskt tillvägagångssätt för att främja hälsa hos människan. De vanligaste orsakerna till att vårdhundar används inom sjukvård är att öka motivation och välbefinnande, lindra depression samt att öka lust till fysisk aktivitet och träning. Då ensamhet och psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland äldre på särskilda boenden så är det av vikt att sjuksköterskan kan lära sig mer om alternativa metoder för att hjälpa de äldre att kunna skapa en meningsfull vardag med hjälp av alternativa metoder såsom användning av vårdhund. Syfte: Syftet var att undersöka hur individer på särskilda boenden för äldre påverkas av vårdhund. Metod: En litteraturöversikt genomfördes. Tretton artiklar identifierades som lämpliga relaterat till syftet. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL complete, PubMed och Ageline med hjälp av relevanta sökord. Artiklarna sammanfattades i en matris samt analyserades och presenterades under fyra rubriker och en underrubrik. Resultat: Resultaten framställde fyra teman; Det första var social påverkan, där vårdhundens påverkan på deltagares sociala liv, kommunikation, upplevd ensamhet samt engagemang undersöktes. Det andra temat, psykiskt hälsa, granskade huruvida vårdhund hade någon påverkan på den psykiska hälsan hos deltagare. Exempelvis depression, ångest och apati. Livskvalitet, tema tre, där belyses huruvida vårdhunden har någon verkan på deltagares livskvalitet, under samt efter avslutad intervention. Det fjärde och sista temat, uppvisat humör och beteende, hanterar deltagares allmänna beteende och humör i anknytning till kontakt med vårdhund. Slutsats: Resultaten visade goda förutsättningar kring hur vårdhunden påverkar äldre på särskilda boenden. I alla resultatteman visade vårdhunden ha en positiv påverkan på deltagare, vilket är väsentligt då de olika teman belyser olika ämnen och problem som äldre upplever. Däremot uppmärksammas även vikten av fortsatt forskning och förbättrad terminologi för vetenskaplig evidens. Därutöver är det viktigt att beakta de problematiska aspekter som vårdhunden kan betinga, exempelvis separation mellan vårdtagare och hund.

Det finns flertalet publicerade artiklar som handlar om ökad kundanpassning via exempelvis tillval men få eller inga som behandlar frånval. Ett exempel är en artikel av Mohamed och Elkaftangui från 2016 som studerar Förenade Arabemiratens bostadsmarknad. Artikelns slutsats är att det endast kan finnas ett begränsat antal tillval att välja mellan för att det ska vara möjligt ur ett kostnadsperspektiv att genomföra projektet. Vidare diskuterar en artikel av Griz med flera från 2017 bostadsköparens behov av att få specialanpassa sin lägenhet. Denna artikel framhäver även att det är nödvändigt att bygga standardiserat, dels för att det ger stabilitet och kvalitet, men även för att det är kostnadseffektivt. Det är emellertid nödvändigt att bygga på ett sådant sätt att lägenheterna i efterhand går att ändra efter bostadsköparens egna behov. Det finns således flera vetenskapliga källor som säger att det är viktigt att bostadsköparen måste kunna anpassa sitt boende efter sina egna förutsättningar. Samtliga verkar dock vara fokuserade på att detta antingen ska göras på så sätt att det finns tillval (vilka då måste hållas begränsade ur kostnads och byggnadsteknisk synpunkt), eller att bostadsköparen enkelt ska kunna göra om lägenheten i efterhand. Dessa två alternativ har båda stora nackdelar. Alternativet att riva ut och ändra en helt nybyggd lägenhet är inte miljövänligt och att bara erbjuda tre olika tillval som är Mohameds och Elkaftangui alternativ kommer inte att tillfredsställa alla bostadsköpare. Vid intervjuer med branschaktiva har det framkommit att tillval är krångligt och dyrt och att många företag istället går mot att erbjuda allt färre val. Mer omfattande frånval är idag inte möjligt på grund av kraven i Boverkets byggregler, BBR. Vissa företag ställde sig dock positiva till mer omfattande frånval om det skulle vara lagligt, några var helt emot det då de ansåg att det skulle bli för krångligt och dyrt och en tredje grupp ställde sig tveksamma.  Syftet med studien var att belysa frånval som ett möjligt alternativ för att minska miljöpåverkan inom byggbranschen, samt ett sätt att öka kundnyttan. Vidare har flexibilitet varit ett återkommande ämne som kommit upp både i litteratur samt under intervjuer, varav flexibilitet har blivit en central del av studien. Resultatet har främst uppnåtts genom intervjuer med två jurister, en forskare, en arkitekt och tolv branschaktiva. Litteratur och lagtext har även varit avgörande för att uppnå resultatet med studien. Slutsatsen har uppnåtts genom en sammanställning av intervjuerna, litteraturen samt lagarna. Slutsatsen är att för att frånval ska vara möjligt krävs en ändring av BBR. Frånval är vidare inget som bostadsutvecklarna i dagsläget verkar ha något större intresse av då det försvårar deras processer. För att frånval ska bli attraktivt för bostadsutvecklarna kommer det troligen krävas att hela projekt byggs som skal snarare än färdiga lägenheter. Detta skulle kunna vara en lösning för att minska kostnader som uppstår vid nyproduktion av bostadsrätter, samt ett sätt för bostadsköparna att fullt ut kunna välja sin egen inredning. / There are many published articles that deal with increased customer customization through, for example, add-on options, but few or none that deal with removable options. One example, is by Mohamed and Elkaftangui from 2016 studying add-on options on the United Arab Emirates housing market. The conclusion of Mohamed and Elkaftanguis article is that there can only be a limited number of options to choose from in order to make it possible for a project to be cost-effective. Furthermore, an article by Griz and others, from 2017, discusses the housing buyers need to customize their own apartment. This article also emphasizes the need to build standardized, partly because it provides stability and quality, but also because it is cost-effective. However, it is necessary to build in such a way that the apartments can subsequently be changed according to the home buyers own needs.There are several scientific sources that say it is important that the home buyer must be able to adapt his/her accommodation according to his/her own circumstances. However, all articles appear to be focused on the fact that either this should be done through add- on options (which must be kept limited from a cost and building point of view) or that the customer can easily change the apartment afterwards. These two options both have major disadvantages. The option of tearing out and changing a brand-new apartment is not environmentally friendly. Further, offering only three options that are Mohamed and Elkaftangui alternative will not satisfy all home buyers. When interviewing industry professionals, it has been found that customization is difficult and expensive, many companies instead go for offering fewer choices. Removable options are also not possible today due to law requirements. Some interviewees favored removable options if legal, some opposed it since they considered it to be too complicated and expensive, and a third group expressed doubts. The purpose of this report was to highlight removable options as a possible alternative to reducing environmental impact in the construction industry, as well to increase customer benefit. Furthermore, flexibility has been a recurring topic that has come up in both literature and interviews, of which flexibility has become a central part of the essay. The results were mainly achieved through interviews with two lawyers, one researcher, one architect and twelve industry experts. Literature and legal texts have also been crucial for achieving the results. The conclusion has been achieved by compiling the interviews, literature and law. The conclusion is that to be able to remove options an amendment to the Housing Code of Building Regulations is required. Additionally, removable options are not something that the construction companies currently seem to have a greater interest in as it complicates their processes. In order for removable options to be attractive to the construction companies, it will probably be required that the entire project will be built as a shell rather than ready-made apartments. This could furthermore be an opportunity to reduce costs of new built apartments, as well as a way for customers to fully choose their own interior

I detta examensarbete kommer en fördjupning ske i den psykosociala arbetsmiljön på LSS-boende. Som rubriken nämner är huvudfokuset hur attityder påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsgivarverket (2015) tar upp att förhållanden mel-lan individen och den sociala arbetsmiljön kallas för psykosocial arbetsmiljö Den psykosociala arbetsmiljön handlar om allt ifrån hur vi trivs med våra kollegor, hur meningsfullt vi upplever vårt arbete och våra arbetsuppgifter, hur stort inflytande som finns över vår situation och vilka möjligheter som finns till personlig utveckl-ing. Den psykosociala arbetsmiljön innefattar i stort sett allt som har med den psy-kiska hälsan på arbetsplatsen att göra. Den psykosociala arbetsmiljön handlar om möjligheter till personlig utveckling och psykisk hälsa och styrs av exempelvis ar-betets innehåll, arbetsorganisationen och upplägg. Andra faktorer som har betydelse när det kommer till den psykosociala arbetsmiljön är känslan av att vistas i ett sam-manhang med ett meningsfullt arbete, eget ansvar, inflytande och har kontroll över sin arbetssituation (Arbetsgivarverket 2015).Psykisk ohälsa är en av samhällets vanligaste orsaker till långtidssjukskrivningar och har uppmärksammats vara en av den svenska välfärdsstatens största utmaningar (SOU 2002:5; Prop. 2007/08:110; OECD 2013). Sjukskrivningar på grund av psy-kisk ohälsa har stigit i alla åldersgrupper men är högst för personer i åldersgruppen 30 - 39 år, särskilt bland föräldrar med barn i åldrarna 3 - 12 år (Socialförsäkrings-rapport 2014:17). Det handlar framför allt om yrken inom skola, vård och omsorg, som är kvinnodominerade yrkesområden (Socialförsäkringsrapport 2014:17).Stress är också något som läsaren kommer få möjlighet att fördjupa sig inom. Enligt Arbetsgivarverket (2015) är stress nära sammankopplat med en dålig psykosocial arbetsmiljö vilket också är en anledning att stress kommer vara en del av arbetet. Av ovanstående anledningar vill jag med detta examensarbete fördjupa perspektiv på personalens erfarenhet om vad som påverkar den psykosociala arbetsmiljön po-sitivt eller negativt.

Domestic violence is an issue affecting many women around the Swedish society leading to it being an extensive societal problem. Statistically speaking women who seek help through Social services have increased by 38 percent. The social services in Sweden have a main responsibility in helping and providing abused women with resources to prevent them from living a life in fear and threats. There is a clear goal in the Social services which stands for providing safety and stability to the women who have been exposed to an unsafe and violent partner. There are many different forms of resources that the social service can offer abused women, this study examines different examples and how they are to be understood through different perspectives. The purpose with this report is to understand and mediate how the Social services support women exposed to domestic violence is understood from a structural perspective but also from an individual perspective, as the women who have been in contact with the Social services have shared their experiences through different research. The study starts off with presenting the Social services main goal with their work and how they through the law and development of resources work to identify and help abused women. The women have gone through different experiences with the help that the Social services offers, which doesn't always live up to their initial goals.

The aim of this study was to examine women shelters conditions as an organization and how these conditions affect their work with children who have experienced family violence and live in their shelters. In order to achieve a more profound and comprehensive view of the women shelters and their work with these children we selected to execute a qualitative method with semi-structured interviews with collaborators from nine different shelters in Sweden. We found that the women shelter as a non-governmental organization was bicameral and complex where their work with children distinguishes on several areas. We discovered that the women shelters were an organization, affected and formed by its environment. From our empiricism we could distinguish differences on a municipality level where collaborations with schools and social services occur in a resource guided hierarchy which influences the women shelters work with children. The women shelters work also showed to have a focus on the mother, even when they worked with the children. We also found that the shelters work varied in ways of including ideological foundations of moral to its work and therefore where directed and adapting their work with children from different approaches to its working procedures. As a conclusion, women shelters work with children can appear as a lottery of support and help due to its variations in what help the children are offered on their shelters.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänsten och personal vidskyddade boenden upplever att tillgången till och utformningen av skyddsinsatser ser ut förvåldsutsatta kvinnor med en missbruksproblematik. Syftet är även att undersöka hur deupplever att denna målgrupps möjligheter till skydd fungerar i relation till våldsutsattakvinnor utan missbruksproblematik. Studien utgår från en kvalitativ metod där de teoretiskabegreppen stigma, handlingsutrymme och ideala offret används för att analysera resultatet.Studiens slutsatser är att arbetet med våldsutsatta kvinnor beskrivs som särskilt komplext dåbåde våldsutsattheten och missbruket ska beaktas. Ett hinder i arbetet med målgruppen ärstigmatiseringen som resulterar i att många kvinnor inte vill söka hjälp. Tillgången tillskyddade boenden är begränsad för målgruppen. Både tillgången till och utformningen avskyddade boenden måste förbättras för att kunna tillgodose behoven. Studiens slutsatser geren inblick i den särskilda utsattheten som finns hos våldsutsatta kvinnor medmissbruksproblematik, samt bidrar med förslag till utvecklingsmöjligheter i arbetet medmålgruppen inom det sociala arbetet. / The aim of the study is to investigate how social workers within the Social Services and staffat sheltered accommodation perceive the access to and the design of protection efforts forabused women with an addiction problem. Also to investigate how they perceive this group'sopportunities for protection work in relation to abused women without an addiction problem.The study is based on a qualitative method where the theoretical concepts of stigma,professional discretion and the ideal offer are used to analyze the results. The conclusions arethat the work with women exposed to violence is described as particularly complex as boththe exposure to violence and the abuse must be taken into account. An obstacle in workingwith the group is the stigma that contributes to many women not wanting to seek help.Access to sheltered accommodation is limited for the women. Both the availability and thedesign of sheltered accommodation must be improved to meet the needs. The conclusions areconsidered to be able to give an insight into the vulnerable that exists in abused women withaddiction problems and contribute with suggestions for development opportunities in thework with the women within the social work sector.

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen ökar nationellt och internationellt, och med ökande ålder ökar både fysisk och psykisk ohälsa. Äldre personer med ohälsa i form av kognitiv svikt (oftast demenssjukdom) kan bli beroende av vård och omsorg i särskilda boenden för äldre för att kunna känna trygghet och välbefinnande samt ha ett gott liv, i gemenskap med andra. Dock visar utvärderingar av särskilda boenden för äldre att vården ofta kan vara uppgiftscentrerad och inte motsvara de äldres individuella behov och önskemål. Personcentrerad vård är en vårdmodell som beskrivs kunna tillgodose äldre personers multidimensionella behov och önskemål, genom att personens livshistoria, personlighet, kapacitet och perspektiv uppmärksammas, respekteras och inkluderas i vården. Den vetenskapliga litteraturen inom området visar dock att det finns begränsad kunskap om förekomsten av personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre i Sverige och internationellt, liksom om vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att särskilda boenden för äldre ska bedriva en personcentrerad vård. Syfte: Syftet med denna avhandling var att beskriva faktorer som samvarierar med förekomst av personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre i Sverige. Metod: Samtliga delstudier var tvärsnittstudier och data samlades in genom enkäter till äldre med kognitiv svikt och personal i särskilda boenden för äldre i Sverige. I studie I bestod insamlad data av skattningar av personcentrerad vård från vårdpersonal (n=1465) i 182 särskilda boendeenheter. I studie II insamlades data i form av vårdpersonalens (n=1169) skattningar av personcentrerad vård och proxyskattningar av de äldres (n=1261) livskvalitet, ADL-förmågor, smärta, depressiva symtom och agitation i 151 särskilda boendeenheter. Delstudie III baserades på data i form av personalskattningar (n=1169) av personcentrerad vård, tillfredställelse med arbete och vård, samvetsstress, arbetsbelastning och psykosocialt klimat i samma 151 särskilda boendeenheter. Även delstudie IV baserades på data från de 151 särskilda boendeenheterna och inkluderade skattningar av de äldre och vårdpersonal, men också skattningar av organisation och miljö vid dessa enheter (n=151). Samtliga studiernas data analyserades med hjälp av statistiska analyser, beskrivande, bivariata och multivariata analysmetoder. Resultat: Studie I visade att enkätinstrumentet The Person-Centred Care Assessment Tool (P-CAT) har tillfredställande psykometriska egenskaper för intern konsistens och test-retest-reliabilitet. Instrumentet består av två subskalor: Individualisering av vården och Stöd från organisation och miljö. Delstudie II visade att de boendes ADL-förmågor och livskvalitet skattades bättre vid enheter som kan beskrivas som mer personcentrerade. Delstudie III visade att en mer personcentrerad vård har samband med att personalen upplever ett positivt psykosocialt klimat, mindre samvetsstress, lägre arbetsbelastning samt högre tillfredställelse med vård och arbete. Studien visade också att personcentrerad vård var positivt relaterat till i vilken omfattning vårdarna hade vidareutbildning i demensvård. Delstudie IV visade att vårdmiljön var mest betydelsefull för förekomsten av personcentrerad vård vid boendeenheterna och att en gynnsam vårdmiljö innebar att personal upplevde att det var ett positivt psykosocialt klimat på enheten, att de hade tid att prata med eller bara vara med de boende samt att de upplevde sig ha en gemensam värdegrund, låg arbetsbelastning och en fysisk miljö som var anpassad till de boendes behov. Slutsatser: Resultaten i avhandlingen visar att den svenska versionen av P-CAT kan användas för valida och reliabla utvärderingar av personcentrerad vård samt att den kan rekommenderas för fortsatt forskning och vårdutveckling inom särskilda boenden för äldre. Resultatet visar också att den vård- och arbetsmiljö som omger de äldre och vårdpersonal i särskilda boenden för äldre är betydelsefull för förekomsten av personcentrerad vård. Dessa aspekter behöver fokuseras ytterligare för att kunna erbjuda en personcentrerad vård. Vidare är det psykosociala klimatet och förekomsten av en upplevd gemensam värdegrund viktig att förstå och prioritera om vården ska utvecklas mot en ökad personcentrering. Fortsatt forskning och kliniskt utvecklingsarbete behövs för att operationalisera och implementera de komponenter som bidrar till ett positivt psykosocialt klimat och en personcentrerad värdegrund på särskilda boenden för äldre. Dessutom behövs en ökad förståelse för hur en sådan värdegrund kan omsättas i personcentrerade interaktioner, handlingar, aktiviteter och prioriteringar. Det vore alltså önskvärt att äldrevården utvecklades mot ett mer personcentrat förhållningssätt, eftersom avhandlingens resultat visar att högre grad av personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre var positivt relaterat till välbefinnande och tillfredställelse för såväl de äldre som för vårdpersonal. / Introduction: The proportion of older people in the population increases nationally and internationally, with a declining physical and mental health often accompanying older age. Older people with health issues such as cognitive impairment or dementia often become dependent upon residential aged care to feel safe, experience well being and a good life with others. However, it has been shown that residential aged care can largely be taskoriented and not tailored to residents' needs and wishes. Person-centred care is a contemporary best practice model of care that can meet the multidimensional needs and preferences of older people dependent on care, by acknowledging, respecting and including each person’s life story, personality, capacities, and perspective in care. Nevertheless, the research literature indicates a limited knowledge on the extent to which residential aged care units are person-centred in Sweden and internationally, as well as a limited knowledge into factors of importance for person-centred care in residential aged care units. Aim: The overall aim of this thesis was to describe factors that associate with person-centred care in Swedish residential aged care units. Methods: The thesis consists of four studies with cross-sectional designs, and data was collected through resident and staff surveys in Swedish residential aged care units. Study I collected data consisting of ratings of person-centred care from staff (n=1465) in 182 residential aged care units. Study II collected data consisting of staff (n=1169) ratings of person-centred care and proxy ratings of resident (n=1261) quality of life, ADL-capacity, pain, depressive symptoms and agitated behaviours, in 151 residential aged care units. Study III was based on staff (n=1169) ratings of person-centred care, satisfaction with care and work, job strain, stress of conscience, and perceived psychosocial climate in the same 151 residential aged care units as in study II. Study IV was also based on data from the 151 residential aged care units as described in study II and III, and included ratings of resident and staff variables, as well as variables related to the organization and environment at the units. Data was analyzed using statistical analyses such as descriptive, bivariate, and multivariate methods. Results: Study I showed that the Person-Centred Care Assessment Tool (PCAT) has satisfactory psychometric properties relating to internal consistency and test-retest reliability. The tool consists of two subscales: Extent of personalizing care and Amount of organizational and environmental support. Study II showed that residents were rated as having higher quality of life and better ability to perform activities of daily living in units described as being more person-centred. Study III highlighted that person-centred care was associated with higher staff satisfaction, less job strain, less stress of conscience, and a positive psychosocial unit climate. Person-centredness of care was also positively associated with the extent to which staff had continuing education in dementia care. Study IV showed that the environment is the most influential factor for person-centred care, and that an environment facilitating person-centred care consists of a positive psychosocial unit climate, where staff perceives having time to spend being with residents, where staff perceives a shared philosophy of care, a low job strain, and a physical environment adapted to residents’ needs. Conclusions: The results of the thesis show that the Swedish version of the P-CAT can be used for valid and reliable assessment of unit personcentredness, and that it can be recommended for further research and practice development in residential aged care. The results of the thesis also show that the environment of care and work that encapsulates residents and staff in residential care units is important for person-centred care. These aspects need further focus to enable person-centred care in residential aged care units. Furthermore, the psychosocial climate and the presence and content of a shared philosophy of care are important to understand and prioritize if care is to move towards increased person-centredness. Further research and practice development work is needed to operationalize and implement the components that contribute to a positive psychosocial climate and a person-centred philosophy in residential aged care units, as well as to increase the knowledge of how such a philosophy of care can be translated into person-centred actions, interactions, activities and priorities. strive towards developing person-centredness further within aged care is desirable, as the results in this thesis indicate that residential aged care units