SAMMANFATTNING Bakgrund Demenssjukdom innebär att hjärnceller skadas och dör vilket leder till att hjärnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsättning till följd. Vidare försämras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att påverkas. Även förmågan att kommunicera försämras och uppfattningen och förståelsen för omgivningen kan förvanskas. Det beräknas att cirka 90 procent av alla svårt demenssjuka personer någon gång drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Exempel på dessa symtom kan vara agitation, aggression, ångest och sömnstörningar. Behandlingen mot beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) ska inriktas mot en individuell omvårdnad men kan kombineras med farmakologisk behandling vid behov. Det har dock visat sig att många demenssjuka personer står på kontinuerlig farmakologisk behandling och att denna saknar ordentlig effekt och leder till allvarliga biverkningar. En alternativ behandlingsmetod till den farmakologiska behandlingen skulle kunna vara fysisk beröring. Syfte Att beskriva effekter av fysisk beröring på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Metod För att svara på syftet utformades föreliggande uppsats som en litteraturstudie i vilken 16 artiklar har granskats. Resultat Resultatet visar på att olika beröringsmetoder har varierande effekter på olika beteendemässiga och psykiska symtom. En förbättring av kommunikation och välbefinnande kunde också ses. Massage i olika former visade överlag på de tydligaste effekterna med en minskning av agitation och aggression, reducerade stressnivåer, förbättrad sömn, ökad kommunikation samt bättre välbefinnande som följder av behandling. Både närstående samt vårdpersonal ställde sig positiva till fysisk beröring som behandlingsmetod och uttryckte bland annat att relationen mellan givare och mottagare förbättrades. Slutsats Fysisk beröring visade på positiva effekter och skulle kunna utgöra en alternativ eller komplementär behandlingsmetod till farmakologisk behandling av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Vidare skulle beröring kunna användas i omvårdnaden av demenssjuka personer för såväl direkt symtomlindring som för att öka välbefinnande. Beröringen kan ges av såväl närstående som vårdpersonal. Vidare sågs inga tydliga bieffekter av behandlingen, dock var reaktionerna på beröring individuella vilket bör tas hänsyn till.

Introduktion/bakgrund: Majoriteten av personer med demenssjukdom upplever beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) under sin sjukdomstid. Bland de vanligaste är hyperaktiva symtom där symtomen är komplexa och exempel är aggressivitet, irritabilitet eller upprepat motoriskt beteende. För att lindra hyperaktiva symtom med hjälp av omvårdnadsinterventioner behöver sjuksköterskor utgå ifrån patientens värderingar och upplevelser. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsinterventioner för hyperaktivitet vid demenssjukdom. Metod: I studien söktes data i databaserna Cinahl, Psycinfo och Pubmed. En systematisk litteraturstudie med kvalitativt induktivt förhållningssätt enligt Rosén (2017) gjordes och de kvalitativa- och kvantitativa granskningsmallarna i Forsberg och Wengström (2016) användes. Det resulterade i sju artiklar varav en med kvantitativ metod och sex med kvalitativ metod. Resultat: Fem kategorier identifierades: avledning, reminiscens, musik, validering och reflekterande utrymmen. Avledning kunde muntra upp och orientera patienter med hyperaktiva symtom och reminiscens lindrade hyperaktiva symtom. Musik skapade en lugnande och familjär atmosfär. Validering hjälpte sjuksköterskorna att se världen från patientens perspektiv vilket lindrade hyperaktiva symtom och reflekterande utrymmen var fördelaktigt men tidskrävande för sjuksköterskorna. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter var att de olika omvårdnadsinterventionerna lindrade hyperaktiva symtom hos patienter med demenssjukdom. Litteraturstudien kan användas för att öka förståelse och kunskapen inom demenssjukvården och specifikt vid hanteringen av hyperaktiva symtom.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år ungefär 25 000 människor i någon form av demenssjukdom, en sjukdom som ökar världen över och troligtvis kommer att fördubblas inom de närmsta 20 åren. Demenssjukdom drabbar hjärnan vilket påverkar minnet och den kognitiva förmågan och kan ge beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Studier visar att nio av tio personer någon gång kommer att visa symtom som ångest, oro, vandrande och aggressiva beteenden. Läkemedelsadministrering för att behandla symtom som oro, ångest och agiterande beteenden är inte ovanligt. Dock kan läkemedel ofta orsaka biverkningar hos äldre människor. Att istället använda djurterapi för att behandla symtom som kan uppstå vid demenssjukdomar kan ses som ett positivt alternativ då studier visat att djurterapi har en positiv inverkan på människan med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilken inverkan djurterapi har på människor med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats (n=15). Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att djurterapi ger minskad stressnivå, minskat uppvisande av aggressiva beteenden, färre vanföreställningar, minskad ångest, nedstämdhet, sorgsenhet, depressiva symtom och apatiska beteenden samt ökning av glädje, lycka, engagemang, vakenhet, medvetenhet, verbala uttryck samt ökat minne. Konklusion: Resultatet tyder på att djurterapi med fördel kan användas som alternativ eller kompletterande behandling för människor med demenssjukdom. Dock ser författarna att utökad forskning behövs för att se långvarig inverkan av djurterapins effekter. / Background: Each year about 25 000 people in Sweden get affected with dementia. The disease increases worldwide and is likely to double within the next 20 years. Dementia affects the brain, which affects memory and cognitive ability and can cause behavioral and psychological symptoms (BPSD). Studies show that nine out of ten people at some time will show symptoms such as anxiety, agitation, wandering and aggressive behaviors. Drug administration to treat symptoms such as agitation, anxiety and agitating behavior is not unusual. Drugs are often likely to cause side effects in older people. If animal-assisted therapy can be used to treat the symptoms that can occur in dementia it can be seen as a positive alternative when studies have shown that animal therapy has a positive effect on people with dementia. Aim: The purpose of this study was to describe the impact of animal-assisted therapy on people with dementia and other cognitive diseases. Method: The study is a literature review based on articles with qualitative and quantitative approach (n = 15). Results: The results of this study show that animal therapy reduces stress levels, decreased production of aggressive behaviors, fewer delusions, decreased anxiety, depression, sadness, depression and apathetic behavior, and increase joy, happiness, commitment, alertness, awareness, verbal and increased memory. Conclusion: The results indicate that animal therapy can be advantageously used as an alternative or complementary therapy for people with dementia. However, the authors think that expanded research is needed to see long-term effects of animal therapy's effects.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation, depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar, rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016. Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD. Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och ätstörningar. Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området. / Background: Alzheimer's disease (AD) is the most common of dementia and the number of people diagnosed with AD is expected to rise significantly over time. In addition, people diagnosed with AD often exhibit the Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD), which include agitation, depression, delusions, agitation, anxiety, hallucinations, sleep disturbances, anxiety and apathy. These symptoms can cause suffer to the patient and is difficult to manage for both the caregiver and family members, as well as hampers nursing. Aim: the aim was to describe non-pharmacological methods and effects of these methods when caring for people with Alzheimer's disease who have behavioural and psychological symptoms. Method: a literature review consisting of 16 selected quantitative research articles has been performed. The selected articles ware published between years 2006- 2016. Results: The studied non-pharmacological methods were: music therapy, certain types of massage, reminiscence therapy, dog therapy and light therapy. The results showed that non-pharmacological methods can have a varying effect on BPSD. The literature review showed that music intervention was most effective in reducing agitated behaviour. Individualized music in conjunction with special memories reduced stress, phobias for persons with severe dementia. The hand massage, aroma therapy, tactile massage and therapeutic touch decreased aggression and agitated behaviour. Some studies showed that foot massage intervention and dog therapy could increase the verbal aggression for people with dementia, while another study showed that animal-assisted activities could reduce depression and increase joy and general attention. The effect of light therapy was an improved sleep, decreased depression, agitation, and eating disorders. Conclusions: non-pharmacological nursing interventions can reduce behavioural and psychological symptoms for people with Alzheimer's disease, however, with varying effect. The varying results can be interpreted as following: nonpharmacological nursing interventions should be adapted in each individual case and that there is a need for further research in this area.

Bakgrund Demenssjukdomar, som blir allt vanligare, kan medföra beteendemässiga och psykiska symtomvid demens (BPSD). Dessa symtom förekommer någon gång hos ungefär 90 % av alla personermed demenssjukdom. BPSD kan innebära ett stort lidande för såväl den demenssjuke som fördennes anhöriga samt en yrkesmässig utmaning för vårdpersonalen. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att belysa olika utbildningar för personal som arbetar isärskilda boenden och vårdar brukare med oro/agitation kopplat till BPSD samt att beskriva deneffekt utbildningarna givit vad gäller oro/agitation som är kopplat till BPSD. Metod En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna ”PubMed” och ”CINAHL”. Åttakvantitativa interventionsstudier som motsvarade syftet har analyserats och granskats.ResultatVi har i denna studie kommit fram till att utbildningar som syftat till individanpassade strategierför brukarna har givit positiv effekt vad gäller oro/agitation. Slutsats Studierna vi tittat på uppfattades vid en första anblick som tämligen olika. De har varierat mellanlängre och kortare utbildningar samt har haft olika innehåll, men det som vi har kunnat se somden gemensamma nämnaren för alla dessa utbildningar är att fokus ligger på individen och inte påsjälva sjukdomen. I denna studie har vi kunnat se ett positivt samband mellan personalutbildningsom syftar till individanpassade insatser och en minskad oro/agitation hos brukare med BPSD. / Background Dementia can cause behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD). Thesesymptoms may occur sometimes in approximately 90% of all people with dementia. BPSD caninvolve a great deal of suffering for both the person suffering from dementia as for his or herfamily and constitutes a professional challenge for the staff. Aim The aim of this study is to illustrate some of the educational interventions that exists for the staffcaring for persons suffering from anxiety/agitation caused by BPSD, the effect those interventionshas had on anxiety/agitation related to BPSD. Method A literature search has been made in the databases ”PubMed” and ”CINAHL”. A total of eightquantitative articles were selected, reviewed and analysed.ResultsThe result of this study indicated that staff education that aims to give individualized interventionsfor the residents seem to have a positive effect on anxiety/agitation on persons suffering fromdementia. Conclusions The educational interventions reviewed in this study was at a first glance quite different from eachother but the thing that was common in all the studies was that they aimed to give individualizedinterventions for the residents. In this study, we could see a positive connection between staffeducation aiming to give individualized interventions based on the resident’s preferences and adecreased level of anxiety/agitation in residents suffering from BPSD.

BAKGRUND: Det finns idag ungefär 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Under sjukdomsförloppet drabbas nio av tio någon gång av någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom (BPSD). Dessa symtom skapar ett stort lidande för personen med demens och dess närstående och är ofta en bidragande orsak till flytt till särskilt boende. På det särskilda boendet är det viktigt att personalen har kunskap och intresse för att kunna hantera krävande situationer som kan uppstå vid BPSD SYFTE: Studiens syfte var att belysa hur vårdmiljön kan påverka förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom hos personer som bor på särskilt boende. METOD: En allmän litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar genomfördes. RESULTAT: Resultatet av denna litteraturstudie visar att utformningen av vårdmiljön har betydelse vid förekomst av BPSD. Personer med demens har behov av hemlik miljö och anpassad inredning för att kunna fungera i sin vardag. Genom meningsfull aktivitet kan känslan av självständighet och välbefinnande bevaras. Musik och beröring kan vara en väg till kommunikation då den verbala kommunikationen sviktar. Att ha kunskap om, och planera omvårdnaden för personer med demens påverkar förekomst av BPSD. DISKUSSION: En god vårdmiljö bör erbjuda en balans mellan krav och kompetens och en vardag som är meningsfull och begriplig. Förutsättningen för denna vårdmiljö är att personalen ser till varje individs resurser och behov för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad. SLUTSATS: Resultatet i denna studie visar att små förändringar i vårdmiljön kan göra stor skillnad vid BPSD. Med en balanserad vårdmiljö tillsammans med en personcentrerad omvårdnad kan BPSD minska och i bästa fall förebyggas.

Bakgrund Personer med demenssjukdom har stor risk att utveckla beteendemässiga och psykiska symtom efter kirurgi vilket ställer höga krav på omvårdnadsarbetet i det postoperativa förloppet. Aktuell forskning som undersöker sjuksköterskor som har hand om denna patientgrupp i det postoperativa förloppet är begränsad och med anledning med detta ansågs det värdefullt att genomföra en studie som undersöker detta fenomen närmare. Syfte Studien syftade till att undersöka sjuksköterskors kunskaper om demenssjukdom samt beskriva sjuksköterskors arbetssätt i att lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demenssjukdom som genomgått kirurgi. Metod Detta var en deskriptiv tvärsnittsstudie vilken använde sig av en onlinebaserad enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Instrumentet Basic Knowledge of Alzheimer’s Disease (BKAD) användes för att testa kunskaper om den vanligaste typen av demenssjukdom. Kunskapen om beteendemässiga och psykiska symtom vid demens och metoder som sjuksköterskor använder sig av för att lindra dessa undersöktes genom utformade frågeställningar. Data inhämtades från januari till april månad år 2019 och totalt deltog 50 sjuksköterskor. Resultat Kunskapen om Alzheimers sjukdom var bristande och likaså även kunskapen om hur man behandlar beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Sjuksköterskors möten med denna patientgrupp rankades överlag som svåra och det visade sig att sjuksköterskor hade haft flertalet sådana möten i den postoperativa vårdverksamheten. Vidare rapporterades det att sjuksköterskors utbildning i demensvård från den grundläggande sjuksköterskeutbildningen var minimal och att utbildning i demensvård borde höjas i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Slutsats och kliniska implikationer Demensvård som läroämne bör få större omfattning i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Utbildningsinsatser bör prioriteras för att höja sjuksköterskors kunskaper om vård för personer med demenssjukdom genom organisatoriskt och pedagogiskt stöd. Om kunskapen i demensvård höjs torde även omvårdnaden för personer med demenssjukdom bli bättre. / Background People with dementia have a great risk of developing behavioral and psychological symptoms after surgery. This puts challenges on the nurses’ care for these patients. Current research that investigate nurses’ who care for these individuals in the postoperative phase is limited. Therefore, it was considered being important to investigate this phenomenon further.    Aim The study sought to investigate nurses’ knowledge of dementia, and their work methods in alleviating behavioral and psychological symptoms in dementia for people who had undergone surgery. Method The study was carried out as a descriptive, cross-sectional study using online surveys. The Basic Knowledge of Alzheimer’s Disease (BKAD) was used to test participants’ knowledge of Alzheimer’s disease. The knowledge of behavioral and psychological symptoms in dementia, and nurses’ working methods to alleviate these behaviors and symptoms was investigated by using developed questions. The study collected data from January to April, 2019 and a total of 50 nurses’ participated.  Result There was a deficit in the knowledge of Alzheimer’s disease, and also in the knowledge of how to treat behavioral and psychological symptoms in dementia. Nurses’ reported an overall difficulty in treating a person suffering from behavioral and psychological symptoms, and nurses’ also reported having several encounters with a person with dementia in the surgical ward. Nurses’ stated that training in dementia care in the baccalaureate program was low, and for this reason nurses’ stated that they wished that dementia care would get more attention. Conclusion and clinical implication Dementia care in the baccalaureate program would benefit from getting more attention. Different interventions in education of dementia care by using organizational support ought to be implemented in this process. If the knowledge of dementia care is increased there is a chance that the care for these individuals would become better.

<p>Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år cirka 24 000 personer i demenssjukdom. Då medellivslängden stiger, ökar antalet insjuknande för varje år. Att insjukna i demenssjukdom innebär både psykiska och fysiska funktionsnedsättningar i form av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av många alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar på personer med demenssjukdom.Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes, där litteratur söktes utifrån syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade på att musik kunde ge viss inverkan på personer med demenssjukdom. Musiken inverkade både positivt och negativt på Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Individuellt utvald musik visade större inverkan än slumpvist utvald musik. Musik som personer med demenssjukdom tyckte om, skapade en god sinnesstämning vilket ledde till en ökad social interaktion.Slutsats: Även om musik inte gav en inverkan hos alla personer med demenssjukdom, kan musik vara en alternativ resurs till de personer med demenssjukdom som musik inverkade på. Musik inom omvårdnaden kan reducera BPSD och öka sinnesstämningen och den sociala interaktionen, vilket kan stärka KASAM hos personer med demenssjukdom.</p> / <p>Background: Each year around 24 000 people are diagnosed with dementia disease in Sweden. Further with the rise in life expectancy, the number of persons affected increases. Dementia results in both psychiatric and physical disabilities in the shape of behavioral and psychiatric symptoms (BPSD) that can lead to problems in daily life. Studies show that music therapy can be one of many options to non-pharmacological treatment for BPSD in people with dementia disease.Purpose: The purpose of this study is to describe how music can influence people with dementia. Method: A literature review was made of ten scientific articles, sought through databases . Ten selected articles were carefully analyzed.Results: The results show that music produced some effects on dementia patients. The music influenced both positively and negatively the behavioral and psychological symptoms of dementia. Music individually selected by the patients themselves had a greater effect than the music selected at random. The positive effects of music created a state of mind which led to increased social interaction.Conclusion: Although all patients were not affected by the music, it can be an alternative resource for those that are. Affected the use of music in medical care may reduce the BPSD and raise the state of mind and better social interaction, thus improving SOC in dementia patients.</p>

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år cirka 24 000 personer i demenssjukdom. Då medellivslängden stiger, ökar antalet insjuknande för varje år. Att insjukna i demenssjukdom innebär både psykiska och fysiska funktionsnedsättningar i form av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av många alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar på personer med demenssjukdom.Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes, där litteratur söktes utifrån syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade på att musik kunde ge viss inverkan på personer med demenssjukdom. Musiken inverkade både positivt och negativt på Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Individuellt utvald musik visade större inverkan än slumpvist utvald musik. Musik som personer med demenssjukdom tyckte om, skapade en god sinnesstämning vilket ledde till en ökad social interaktion.Slutsats: Även om musik inte gav en inverkan hos alla personer med demenssjukdom, kan musik vara en alternativ resurs till de personer med demenssjukdom som musik inverkade på. Musik inom omvårdnaden kan reducera BPSD och öka sinnesstämningen och den sociala interaktionen, vilket kan stärka KASAM hos personer med demenssjukdom. / Background: Each year around 24 000 people are diagnosed with dementia disease in Sweden. Further with the rise in life expectancy, the number of persons affected increases. Dementia results in both psychiatric and physical disabilities in the shape of behavioral and psychiatric symptoms (BPSD) that can lead to problems in daily life. Studies show that music therapy can be one of many options to non-pharmacological treatment for BPSD in people with dementia disease.Purpose: The purpose of this study is to describe how music can influence people with dementia. Method: A literature review was made of ten scientific articles, sought through databases . Ten selected articles were carefully analyzed.Results: The results show that music produced some effects on dementia patients. The music influenced both positively and negatively the behavioral and psychological symptoms of dementia. Music individually selected by the patients themselves had a greater effect than the music selected at random. The positive effects of music created a state of mind which led to increased social interaction.Conclusion: Although all patients were not affected by the music, it can be an alternative resource for those that are. Affected the use of music in medical care may reduce the BPSD and raise the state of mind and better social interaction, thus improving SOC in dementia patients.

BAKGRUND: Demenssjukdom är vanligt förekommande hos äldre. Med ökat antal äldre i samhället kommer andelen demenssjuka personer också att öka. Det är vanligt med Beteendestörningar och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) och dessa kan påverka de demenssjukas livskvalitet negativt samt orsaka stort lidande. Omvårdnadsåtgärder för att minska förekomsten av BPSD beskrivs och kan sökas i aktuell omvårdnadsforskning. SYFTE: Studiens syfte var att, utifrån aktuell omvårdnadslitteratur, beskriva omvårdnadsåtgärder, vid BPSD, som distriktssköterskan kan använda i arbetet med demenssjuka personer på ordinärt eller särskilt boende. METOD: En allmän litteraturstudie baserad på 21 vetenskapliga artiklar genomfördes. RESULTAT: Resultatet visade att vissa förutsättningar för omvårdnadsåtgärder vid BPSD fanns. Omvårdnadspersonalen bör ha kunskaper om BPSD och omvårdnaden bör grundas på individanpassad vård med professionellt bemötande. Demenssjuka personers sinnen kan stimuleras för att hantera BPSD (musik-hörsel, beröring-känsel, ljus-syn). Fysisk aktivitet kan användas för att hantera BPSD. SLUTSATS: Det är oftast inte bara en omvårdnadsåtgärd som kan vara lämplig vid BPSD utan de kan med fördel användas tillsammans. Grunden bör dock utgöras av goda kunskaper om BPSD samt individanpassad vård. / BACKGROUND: Dementia is common in the elderly. With the increasing number of elderly people in the community, the proportion of people with dementia will also increase. Behavioral and Psychological Symptoms in Demented individuals (BPSD) are common and these can affect the quality of life negatively and cause great suffering. Nursing interventions to reduce the prevalence of BPSD are described and can be found in current nursing research. OBJECTIVE: The study aimed to describe nursing interventions for BPSD, such as the district nurse can use in the work with individuals with dementia in ordinary and special housing. METHOD: A literature review based on 21 scientific articles was implemented. RESULTS: The results showed that there are certain prerequisites for nursing interventions in BPSD, the nursing staff should have knowledge of BPSD and care should be based on individualized care with a professional approach. Senses in individuals with dementia can be activated to manage BPSD (music-hearing, touch- sensory, light-vision). Physical activity can be used to manage BPSD. CONCLUSION: It's usually not just one nursing intervention that may be appropriate for BPSD, they can be used together. The foundation should consist of knowledge of BPSD and individualized care.