I Sverige finns det ca 150 000 personer som lider av demenssjukdom. Hos 90 procent av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD avser symtom som vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, irritabilitet, motoriskt avvikande, sömnproblem och aptit. Syftet med studien var att kartlägga registrerade omvårdnadsåtgärder relaterade till beteendemässiga och psykiska symtom vid demens skattade i tre kommuner i sydvästra Sverige. Studien är en deskriptiv retrospektiv registerstudie som studerar historiska mätdata inmatad i BPSD-registret, gällande beteendemässiga och psykiska symtom vid demens samt dess omvårdnadsåtgärder. Studien innefattar registreringar på personer med demenssjukdom och beskrivs kvantitativt. Urvalet i studien är de registreringar där personerna erhållit omvårdnadsåtgärder för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens i de tre kommunerna mellan åren 2011-2014. Sammanlagt inkluderades 621 registreringar. Symtomen som visade sig vara mest frekventa vid skattningarna var agitation, irritabilitet samt motoriskt avvikande. De mest registrerade omvårdnadsåtgärderna vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens visade sig vara, lugn ljudmiljö, massage, fysisk aktivitet och musik. Det behövs mer kunskap om omvårdnadsåtgärder och hur dessa kan underlätta symtomen och öka livskvalitén för personer med demenssjukdom. / About 150 000 people in Sweden are suffering from dementia. 90 percent of these experience behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD refers to symptoms such as delusions, hallucinations, agitation, depression, anxiety, euphoria, apathy, disinhibition, irritability, aberrant motor behavior, problem sleeping and problems with appetite. The goal of this study was to identify the registered nursing measures related to behavioral and psychological symptoms of dementia estimated in three municipalities in southwestern Sweden. The study is a descriptive retrospective registry study that looks at historical data in the BPSD registry with regard to behavioral and psychological symptoms of dementia and its nursing measures. The study is described quantitatively and includes registrations of people with dementia. The selected records in the study are those where  people received nursing interventions for behavioral and psychological symptoms of dementia in the three municipalities between the years 2011-2014. 621 registrations were included. The symptoms that turned out to be most frequent in the estimates were agitation, irritability, and aberrant motor behavior. Most registered nursing measures in behavioral and psychological symptoms of dementia included quiet environment, massage, physical activity and music. More knowledge is needed about the nursing interventions and how these can facilitate the symptoms and increase quality of life for people with dementia.

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som bidrar till att minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod: Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar varav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i de vårdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olika omvårdnadsåtgärderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vårdmiljön genom färgsättning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, även att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård för att beakta hela människan och dess behov, att stimulera hörsel, lukt och känsel med hjälp av taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick ägna sig åt intressen som de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter såsom att läsa tidning och lösa korsord. Dessa omvårdnadsåtgärder bidrog till att minska symtom vid BPSD såsom agitation, aggression samt verbal aggression. Konklusion: Genom att anpassa vårdmiljön med hjälp av design och anpassning, att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård, att stimulera hörsel, lukt och känsel som taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter och teoretiskt baserade aktiviteter minskas BPSD samtidigt som möjligheten till en god omvårdnad förbättras och livskvaliteten hos personer med demenssjukdom kan öka.

Bakgrund: Den största risken för att drabbas av en demenssjukdom idag är hög ålder. Inom de närmsta tio åren beräknas andelen äldre att öka och de äldre äldre, alltså personer över 80år, att öka med upp till 50%. Uppskattningsvis drabbas 90% av de som har en demenssjukdom någon gång under sjukdomsförloppet av BPSD-symtom. Dessutom är det vanligare att äldre personer har kronisk smärta än hos övriga befolkningen, och förekomsten av smärta ökar ytterligare bland personer som bor på särskilt boende. Tidigare studier visar att äldre personer tenderar att vara underbehandlade vad gäller smärta och att smärta kan förvärra BPSD hos äldre personer med kognitiv svikt. Motiv: Motivet för studien är att öka förståelsen och kunskapen för vad som kännetecknar smärta hos äldre personer med kognitiv svikt. Få tidigare studier belyser sambandet mellan smärta och BPSD- symtom, om sambandet ser annorlunda ut vid olika grader av kognitiv svikt eller om det skiljer sig åt mellan exempelvis män och kvinnor. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka sambandet mellan smärta och BPSD hos äldre personer med kognitiv svikt som bor på särskilt boende Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnitsstudie som bygger på tidigare insamlad data, AC-studien som genomfördes 2013 i Västerbottens län. Resultat: Resultatet i studien visar att det finns signifikanta samband mellan smärta och BPSD hos personer äldre personer med kognitiv svikt. Resultatet visar även att oberoende av andra faktorer kan smärta associeras med sömnstörning, depressivitet, regressivt olämpligt beteende samt kvinnligt kön.  Konklusion: Sambanden mellan smärta och BPSD behöver utforskas mer, företrädesvis med en annan design än denna studie för att fullt ut kunna förklara hur sambandet ser ut. Det behövs även ökad kunskap om hur smärta bedöms, utvärderas och behandlas samt hur smärta kan komma till uttryck hos personer med demenssjukdom. / Background: The greatest risk of developing dementia today is old age. Within the next ten years people over the age of 80 is expected to increase by 50%. It is estimated that 90% of those who have dementia at some point during the course of the disease suffer from BPSD symptoms. In addition, it’s more common for older people to have chronic pain than in the rest of the population, and the incidence of pain increases further among people living in nursing homes. Previous studies show that older people tend to be undertreated in terms of pain and that pain can worsen BPSD in older people with cognitive impairment. Motive: The motive of this study is to contribute to an increased understanding in how pain is characterized in the elderly with cognitive impairment. Few previous studies shed light the relationship between pain and BSPD and if there are differences according to the degrees of cognitive impairment or gender. Aim: The aim of this study is to investigate the relationship between pain and BPSD in elderly people with cognitive impairment living in nursing homes. Methods: This is a quantitative cross-sectional study based on previously collected data, the AC study conducted in 2013 in Västerbotten County. Result: The results of the study show that there is a significant association between pain and BPSD in elderly people with cognitive impairment. The results also show that, independent of other factors, pain can be associated with sleep disorders, depression, regressively inappropriate behaviour and gender. Conclusion: Relationships between pain and BPSD needs to be explored further, preferably with a different design, in order to fully explain the relationship. There is also a need for increased knowledge about how pain is assessed, evaluated and treated and how the pain can be expressed in people with dementia.

Kognitiv sjukdom är samlingsbegrepp som innefattar flera olika diagnoser och i Sverige insjuknar årligen 20 000–25 000 personer. Det som är gemensamt för de olika diagnoserna är att de uppstår till följd av skador i hjärnan. Att leva med kognitiv sjukdom innebär att olika kognitiva funktioner sviktar vilket kan leda till en känsla av att förlora kontrollen över sitt liv. Nio av tio som har en kognitiv sjukdom drabbas någon gång av beteendemässig och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD), ett av dessa symtom är agitation. BPSD orsakar ett stort lidande för personen själv men även för närstående och är många gånger en stor utmaning för vårdpersonal att bemöta. För att förebygga och lindra BPSD är det omvårdnadsåtgärder som är förstahandsåtgärden. Ett led i att minska lidande för personen är att öka kunskapen om vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska agitation.   Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka omvårdnadsåtgärder som kan ha effekt på agitation hos personer med kognitiv sjukdom. Metod: En litteraturöversikt valdes för att besvara studiens syfte. Resultatet har baserats på kvantitativa studier max tio år gamla för att kartlägga den senaste forskningen inom det valda området. 16 studier inkluderades i resultatet.  Resultat: Resultatet visar signifikant minskning av agitation hos personer med kognitiva sjukdomar med hjälp av omvårdnadsåtgärder som musikterapi, fysisk aktivitet, hundterapi, akupressur, ljusterapi och vistelse i terapeutisk trädgård. Vid fotmassage sågs i stället en ökning av agitation, ökningen var dock inte signifikant.  Slutsats: I studiens resultat ses ett flertal användbara omvårdnadsåtgärder som kan implementeras i den kliniska vården för att minska agitation hos personer med kognitiv sjukdom. Genom att använda sig av omvårdnadsåtgärder kan läkemedel som kan ge allvarliga och oönskade biverkningar, så som exempelvis neuroleptika, minska i användning. Studien kan vara av nytta för att öka kompetensen hos vårdpersonal inom området. / Cognitive disorder is a collective term that includes several different diagnoses and in Sweden 20,000 - 25,000 people get diagnosed each year. The common factor for these diagnoses is the fact that they occur because of brain damages. Living with a cognitive disorder means that various cognitive functions fail. Nine out of ten with cognitive disorder are at some point affected by behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD). One of these symptoms is agitation. BPSD causes a great deal of suffering for the diagnosed person and the family. Furthermore, it is often a great challenge for caregivers to give these individuals the correct care. To prevent and alleviate BPSD, nursing treatment is the first option. A step towards reducing suffering for the person is to increase knowledge of which nursing treatments can reduce agitation Aim: The aim of the study was to investigate which nursing treatment can have an effect on agitation in people with cognitive disorders. Method: A literature review was chosen to answer the aim of the study. The results have been based on quantitative studies that are a maximum of ten years old to map the latest research in the chosen field. Results: The result shows significant reduction of agitation in people with cognitive disorders using nursing treatment such as music therapy, physical activity, dog therapy, acupressure, light therapy and time spent in therapeutic garden. An increase in agitation was however seen during foot massage, but the increase was not significant. Conclusion: The results of the study show several useful non-pharmacological treatments that can be implemented in clinical care to reduce agitation in people with cognitive disorders. By using non-pharmacological treatment, the use of inappropriate drugs, which can have severe negative side effects, such as neuroleptics, can be reduced. The study may be useful to increasing the competence of concerned caregivers.

Bakgrund: Hundar inom vården har använts under lång tid då de ansetts ha en positiv påverkan på människan. Demens är en sjukdom som väntas öka när allt fler människor lever till en högre ålder. Personer som lever med en demenssjukdom har ökad risk att drabbas av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) som exempelvis depression, ångest och aggressivitet. Detta kan leda till att personer som lever med en demenssjukdom kan få en minskad livskvalitet. Därför är det betydelsefullt att hitta icke farmakologisk behandling som kan öka livskvaliteten hos dessa individer. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vårdhundens påverkan på livskvaliteten för personer som lever med demenssjukdom och/eller kognitiv svikt.   Metod: En litteraturstudie av 12 kvantitativa originalartiklar från databasen PubMed.   Resultat: Tre grupper identifierades: ökning av positiva känslor, minskning av negativa känslor och sociala effekter. I resultatet framgick att efter intervention med vårdhundar minskade negativa känslor som exempelvis depression, ångest och ensamhet hos deltagarna. De fick istället en ökning av nöje, njutning och kognition samt en förbättring av både balans och gång. Något annat som ökade var kommunikationen hos deltagarna och deltagandet i sociala interaktioner. Det framgick även att i studierna som mätte livskvaliteten hos deltagarna att livskvaliteten ökade hos de flesta deltagarna efter kontakten med vårdhundarna.    Slutsats: Närvaron av vårdhundar har en positiv inverkan på personer med demens och/eller kognitiv svikt. Det behövs mer forskning på området men resultaten indikerar att vårdhundar kan ha en positiv effekt för individen.

Globalt kommer ca 75 miljoner människor leva med demenssjukdom år 2030. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) drabbar uppskattningsvis nio av tio patienter. Att vårda människor som uppvisar BPSD - symtom är komplext och ställer höga krav på sjuksköterskan i vårdandet och att stödja och leda övrig omvårdnadspersonal. Syftet med examensarbetet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda människor som uppvisar BPSD-symtom inom hemsjukvården. En litteraturöversikt har genomförts där 12 artiklar inkluderats och analyserats enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Utmaningar i vårdandet, ett vårdande bemötande och förutsättningar för att kunna ge god vård i hemmet. Åtta subteman identifierades vilket tydligt beskriver hur sjuksköterskor upplever det utmanande när vårdandet kunde innebära manipulation och tvång, närståendes betydelse för att kunna nå livsvärlden och att sjuksköterskor erfar bristande kunskap i det komplexa vårdandet. Det framkommer i resultatet vikten av att omvärdera synen på vad god vård är för att motverka känslor som maktlöshet och frustration. I diskussionsdelen lyfts sjuksköterskors erfarenheter kring vårdande och att se människan bakom sjukdomen, samt de närståendes upplevelser som stärker vikten av att använda sig av livsvärlden i vårdandet. Kunskap och arbetsmiljö diskuteras utifrån ett hållbarhetsperspektiv där organisationen har en viktig roll. Slutsatser belyser vikten av kunskap och rätt förutsättningar för sjuksköterskor att våga stanna i mötet med människan. / Globally around 75 million people will live with dementia in year 2030. Behavioral and psychiatric symptoms following dementia (BPSD) is estimated in nine out of ten patients. Caring for people with behavioral and psychiatric symptoms is complex and places high demands on the nurse in the care and to support and lead other nursing staff. The aim of this study was to illustrate nurses experience in caring for patients with BPSD - symptoms in home health care. A literature review was conducted, 12 articles were included and reviewed according to Friberg´s model for literature review. The result describes nurses experience and is presented in three main themes: challenges in caring, caring treatment and conditions to enable good care in a home environment. Eight subthemes were identified which clearly describes how nurses experience the challenges in caring when caring results in force and manipulation, the importance of family to reach patients lifeworld and nurses lack of experience to provide complex care. The result presents the importance of reevaluation in nurses caring approach to what is seen as good care in order to counteract the feeling of frustration and feeling powerless. The discussion lifts nurses´ experiences around caring and how to see the individual behind the disease along with family’s experience strengths the importance of how to use the patient’s lifeworld in a caring sense. Knowledge and work environment is discussed through a sustainability perspective where organisation plays an important roll. Conclusions illustrate importance of knowledge and the right conditions for nurses’ opportunities to dare to remain in the encounter with the human being.

Bakgrund   Kognitiv sjukdom är ett samlingsbegrepp för neurologiska sjukdomstillstånd och är en av de tio vanligaste dödsorsakerna globalt. Antalet drabbade beräknas öka då jordens befolkning blir allt äldre och det finns inte någon farmakologisk behandling som kan bota eller bromsa förloppet. Nästan alla som har en kognitiv sjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Några av symtomen som ingår i BPSD är agitation, depression och ångest som tillsammans utgör undergruppen emotionella funktioner. Ny teknik är på frammarsch bland annat i formen av mekaniska sällskapsdjur. Ett led för att öka komforten hos patienter med påverkade emotionella funktioner är att öka kunskapen om mekaniska sällskapsdjur i omvårdnaden. Syfte Syftet var att belysa den påverkan som mekaniska sällskapsdjur har på emotionell funktion hos patienter med kognitiv sjukdom på särskilda boenden. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 12 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderades. Artiklarnas ansatser var både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna granskades relaterat till deras kvalitet utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes med integrerad dataanalys för att besvara syftet. Resultat Resultatet visade att interventioner med mekaniska sällskapsdjur signifikant minskade depression hos patienter med kognitiva sjukdomar. Gällande agitation och ångest sågs en viss positiv påverkan av interventionen. Om patienten redan innan hade hög agitation steg agitationen ännu mer i samband med interventionen med mekaniskt sällskapsdjur. Därtill sågs en ökning av emotionellt engagemang. Slutsats Resultatet är inte helt entydigt men det finns stöd för att mekaniska sällskapsdjur kan ha varierande påverkan på den emotionella funktionen hos patienter med kognitiv sjukdom och BPSD. Mekaniska sällskapsdjur utgör inte en intervention som passar alla men med individuell avvägning kan den ha eftersträvansvärda effekter. / Background Major Neurocognitive Disorder is an umbrella term for neurological conditions and is globally one of the ten most common causes of death. The number of people affected is expected to increase as the world's population ages and there is no pharmacological treatment to cure or slow the progression. Almost everyone who has a cognitive disorder experience behavioral and psychological symptom of dementia (BPSD). Some of the symptoms included in BPSD are agitation, depression and anxiety, which together form the subset of emotional functions. New technology is on the rise, with one example being the emergence of mechanical pets. One way to increase the comfort of patients with affected emotional functions is to increase knowledge about robotic pets in the field of nursing care. Aim The aim was to highlight the impact of robotic pets as a nursing intervention on the emotional function in people with neurocognitive disorders in residential care homes. Method A non-systematic literature review in which 12 original scientific articles from the databases PubMed and CINAHL were included. The articles’ approaches were both qualitative and quantitative. The articles were reviewed in relation to their quality in accordance with Sophiahemmet University’s assessment basis for scientific classification and quality. The results were synthesized using integrated data analysis to answer the purpose. Results The results showed that interventions with robotic pets significantly reduced depression in patients with cognitive disorders. Regarding agitation and anxiety, some positive impact of the intervention was seen. If the patient already had high agitation, agitation increased even more with the robotic pet intervention. There was also an increase in emotional engagement.  Conclusions The results are not entirely unambiguous, but there is support that robotic pets can have varying effects on the emotional function of patients with neurocognitive disorder and BPSD. Mechanical pets are not a one-size-fits-all intervention, but with individual consideration, they can have desirable effects.

<p>Enligt litteraturen var det viktigt att ge stöd och handledning till de som vårdar den sjuke. För att kunna hjälpa individer med demens och ett aggressivt beteende krävdes att personalen förstod orsaken till BPSD. För att få en bredare förståelse var det viktigt att studera reflektioner och erfarenheter, hur man hanterade problematiska situationer som aggressivt beteende. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva omvårdnaden av personer med BPSD, med fokus på aggressivitet. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar i form av primärkällor och sekundärkällor, vilka hittades genom litteratursökning i referensdatabaserna Cinahl och PubMed. För att analysera litteraturen användes kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier. Resultatet åskådliggjorde vikten av adekvat utbildning hos vårdpersonal. För att på ett professionellt och empatiskt sätt kunna hantera och bemöta vårdtagare med demens, som uppvisade ett aggressivt beteende. Dessutom var förhållningssätt och handlingsplan viktiga aspekter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Resultatet visade att personal hade olika förhållningssätt i mötet med den demente i vissa omvårdnadssituationer. Det kunde i många fall vara den utlösande faktorn till ett aggressivt och agiterat beteende. Genom att ha en god coping förmåga så kunde man se det aggressiva beteendet som en naturlig reaktion hos den demente utifrån den dementes kaotiska livsvärld. Resultatet påvisade att olika interventioner var att föredra framför farmakologisk behandling. Resultatet synliggjorde att olika miljöer med många varierande intryck skapade stress som resulterade till aggressivitet och agitation hos den demente. Vår studies slutsats visade att ett mellanmänskligt samspel var bekräftande för både vårdpersonal och den demente.</p>

Enligt litteraturen var det viktigt att ge stöd och handledning till de som vårdar den sjuke. För att kunna hjälpa individer med demens och ett aggressivt beteende krävdes att personalen förstod orsaken till BPSD. För att få en bredare förståelse var det viktigt att studera reflektioner och erfarenheter, hur man hanterade problematiska situationer som aggressivt beteende. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva omvårdnaden av personer med BPSD, med fokus på aggressivitet. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar i form av primärkällor och sekundärkällor, vilka hittades genom litteratursökning i referensdatabaserna Cinahl och PubMed. För att analysera litteraturen användes kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier. Resultatet åskådliggjorde vikten av adekvat utbildning hos vårdpersonal. För att på ett professionellt och empatiskt sätt kunna hantera och bemöta vårdtagare med demens, som uppvisade ett aggressivt beteende. Dessutom var förhållningssätt och handlingsplan viktiga aspekter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Resultatet visade att personal hade olika förhållningssätt i mötet med den demente i vissa omvårdnadssituationer. Det kunde i många fall vara den utlösande faktorn till ett aggressivt och agiterat beteende. Genom att ha en god coping förmåga så kunde man se det aggressiva beteendet som en naturlig reaktion hos den demente utifrån den dementes kaotiska livsvärld. Resultatet påvisade att olika interventioner var att föredra framför farmakologisk behandling. Resultatet synliggjorde att olika miljöer med många varierande intryck skapade stress som resulterade till aggressivitet och agitation hos den demente. Vår studies slutsats visade att ett mellanmänskligt samspel var bekräftande för både vårdpersonal och den demente.

Due to deficiency in dementia care, the government has commissioned the National Board of Health and Welfare to develop national guidelines for health care services to people with dementia and support for their relatives. It has been allocated stimulus funds that may be applied for to work on improvements in dementia care. In August 2010 these guidelines formed the basis for a decision made that collaboration would take place between the county and the municipalities regarding dementia care in Halland, named Anna's path. The aim of this study is to investigate, analyse and describe how our respondents in the project Anna’s path are planning and preparing for the implementation of the registry of quality BPSD - Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia. Another aim is to investigate how the quality registry will promote dementia care and what possible difficulties and obstacles that may be identified during the implementation process. The method is, in social work, a qualitative study. The result showed that respondents from the project Anna’s path felt that it is important for care staff to see the need of registry of quality, otherwise it tended to fail. Time, information and key staff devotion were, according to the respondents, crucial for the result of the implementation. Our respondents were positive about the registry of quality and that it will be important for future dementia care.