Bakgrund: Demenssjukdom är en diagnos och ett samlingsnamn för en rad kognitiva symtom som orsakas av hjärnskador. BPSD är en förkortning av beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom. Cirka 90% av dom med demenssjukdom drabbas någon gång av BPSD, vilket kan medföra ett onödigt lidande hos personer med demenssjukdom. Socialstyrelsen rekommenderar att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt vid BPSD. Syfte: Syftet var att belysa aspekter av personcentrerad vård vid beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie utifrån nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades utifrån kategorierna: Personcentrerad vård i form av en personcentrerad miljö, Personcentrerad vård i form av aktivering och Utveckling och användning av kunskap. Anpassning av den fysiska miljön, skapa en lugn atmosfär samt meningsfulla aktiviteter visade sig underlätta vårdandet av samt reducera BPSD. Kunskap och utbildning om personcentrerad vård visade sig vara betydelsefullt för vårdandet vid BPSD. Konklusion: De kategorier som framkom i resultatet väger till stor del in i varandra och visar att dessa aspekter av personcentrerad vård har betydelse vid vårdandet av BPSD.

Demenssjukdom är en av de största framtida sjukdomarna. 30 procent av inlagda patienter över 65 år lider av demenssjukdom. Medellivslängden ökar eftersom gruppen äldre ökar, vilket medför att även antalet personer med demenssjukdom ökar för varje år. Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD) är vanligt förekommande som en följd av demenssjukdom. Den sjuke visar ett beteende som är svårt att hantera för vårdgivare och det orsakar stor påverkan på den sjukes omgivning. Fysisk eller verbal aggressivitet inte ett helt ovanligt beteende hos dessa patienter. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad för att minska aggressivitet hos personer med demenssjukdom. I resultatet framkom ett huvudtema och fyra underteman för förebyggande av aggressivitet. Vårdmiljöns betydelse, betydelsen av sjuksköterskans kunskap, betydelsen av sjuksköterskans kommunikation och betydelsen av drabbades livshistoria var förutom huvudtemat Förebyggande av aggressivitet, de fyra teman som belystes i resultatet.

Background: There are around 150.000 people with dementia in Sweden. It is common to suffer from BPSD sometime during the course of the disease, which adversely affects the quality of life. Symptoms cause impairment to varying degrees, making everyday life difficult to handle independently. Person-centered care means seeing the person behind the disease and it is necessary to find the cause of behavior and to compensate for loss of function. Knowledge of experience of working person-centered is a prerequisite for being able to provide staff with necessary support. Aim: To highlight healthcare professionals' experiences of person-centered care in BPSD. Method: This is a qualitative literature study based on 12 scientific articles. Result: The main themes that emerged were: Own conditions and obstacles, External conditions and obstacles and Contradictory feelings at work. With associated subthemes: Seeing the person behind the disease, To balance between strategies and routines,To take personal responsibility, To have knowledge and experience, Being in need of support and cooperation, To meet organizational / environmental factors, To have access to background information, To feel success and satisfaction and To feel insufficient and powerless. Conclusion: Several conditions that favor dementia care emerged from the results, but there were also factors and obstacles that hampered nursing work. Person-centered work practices increase the possibility of well-being for all involved. In order to care for people with dementia with a person-centered approach, more research in the subject, more resources and in-depth education is required. / Demenssjukdom är ett växande problem inom såväl hälso- och sjukvården som för samhället i stort. Det finns tillgång till symtomlindrande behandling men demenssjukdomar går idag inte att bota utan kan innebära ett stort livslångt lidande för de drabbade men även för deras anhöriga samt en ständig utmaning för vårdpersonal. De flesta drabbas någon gång under sin sjukdomsperiod av beteendemässiga eller psykiska symptom, som till exempel utmanande eller avvikande beteende. Det är viktigt att komma på vad som orsakar symtomen för att kunna lindra, förebygga eller minska lidandet. Syftet med denna studie är att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av personcentrerad vård vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) och studiens resultat baseras på en sammanställning av 12 kvalitativa artiklar. Resultatet visade att vårdpersonal beskrev egna och yttre förutsättningar och hinder och motstridiga känslor i arbetet. Att ha helhetssyn, förståelse och kunskap gentemot personer med demenssjukdom underlättar omvårdnaden. Vårdpersonal strävar efter att behandla personer med demenssjukdom utifrån det som passar personen och situationen bäst. Att anpassa mötet och se människan bortom sjukdomen är en viktig utgångspunkt som resulterar i bättre vårdkvalitet. Kunskap och kännedom om tidigare livshistoria är en förutsättning för att lära känna och förstå personen och arbeta personcentrerat vid BPSD. Olika strategier och rutiner används som redskap för att skapa kontakt och tillgodose behov. Vårdpersonal har erfarenhet och medvetenhet om att omvårdnaden av personer med demenssjukdom är komplex och kräver kunskap och tålamod. Det ställs stora krav på vårdpersonalens anpassningsförmåga då det som fungerar ena gången, kanske inte fungerar gången därpå. Vårdpersonalens erfarenheter handlade även om behovet av stöd och samarbete, att möta organisatoriska miljöfaktorer och ha tillgång till bakgrundsinformation om patienten. Samarbete mellan kollegor främjar personcentreringen och bidrar till en förbättrad arbetssituation. Svårigheten i att påverka organisatoriska beslut är märkbar och brist på resurser, samarbete och förståelse från organisationens sida bidrar till att vårdpersonal får svårt att arbeta personcentrerat. Detta tillsammans med vårdpersonalens erfarenheter av hur välfungerande personcentrerad vård gynnar arbetet med personer med BPSD skapar motstridiga känslor i arbetet. Vårdpersonalen kände sig ibland otillräcklig och maktlös men kunde även känna framgång och tillfredsställelse

Bakgrund Demens är en progressiv och irreversibel sjukdom med beteendemässiga och psykiska symtom. Kunskap om personer med demens tidigare erfarenheter underlättar samspelet mellan person och vårdpersonal. Vid personcentrerad omvårdnad ses individen som en helhet och hänsyn tas till personen bakom sjukdomen. När aktiviteter anpassas utefter individens förmåga och resurser skapas en meningsfull vardag för personer med demens, vilket anses vara en betydelsefull del av omvårdnaden. Kultur i vården kan ge positiva hälsoeffekter och musik kan användas som ett verktyg. Musik kan frambringa såväl positiva som negativa känslor och därför bör vårdpersonal vara medvetna om och ha kunskap i hur musik kan underlätta välmåendet hos personer med demens.  Syfte Syftet var att beskriva hur musik påverkar personer med demens på vårdhem. Metod En allmän litteraturöversikt genomfördes för att besvara syftet. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar sökta från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och tre teman utkristalliserades. Resultat Resultatet i litteraturöversikten manifesterades i tre teman (Valet av musik var betydelsefullt, Symtom, beteende och välbefinnande påverkades, Vårdrelationer förändrades) som svarade på studiens syfte. Musik underlättade interaktion och kommunikation mellan person och vårdpersonal, reducerade BPSD och ökade välmåendet hos personer med demens. Användandet av musik som speglade personen visade på betydande roll i musikinterventionernas utfall. Slutsats När hänsyn togs till personen bakom sjukdomen, hade musik positiv inverkan på personer med demens och gav individen möjlighet att finna mening.

Inledning: År 2030 uppskattas det vara ungefär 230 000 stycken människor i Sverige somhar drabbats av någon typ av demenssjukdom. Sjukdomens stadier delas in i begynnande,mild, måttlig och svår demens. Där första symtomen i den begynnande fasen brukar vara attden drabbade inte kommer ihåg vart den lagt sina saker. I den svåra fasen av sjukdomen ärpatienten förmodligen beroende av dygnet runt vård, patienten brukar även ha svårt attprata, enstaka ord eller meningar brukar upprepas. Beteendemässiga och psykiska symtom(BPSD) hos demenssjuka är symtom som kan orsaka lidande hos patienten och dessanhöriga. Symtomen delas in i fyra undergrupper affektiva, psykossymtom, hyperaktivitetoch apati. Riskfaktorn med högst evidens är Apolipoprotein E (ApoE), ApoEε4-allelen.Riskfaktorer med lägre evidensgrad är t.ex. låg utbildning och släktskap. Sjukdomen orsakas av att nervcellerna i hjärnan dör, framförallt i delen av hjärnan därminnet sitter. En röntgen av hjärnan visar onormala proteininlagringar, amyloida plack.Amyloidhypotesen påstår att det blir en överproduktion av amyloid-beta proteinet vilken trosvara den patologiska händelsen vid Alzheimers sjukdom. Tauproteinet hyperfosfyleras till enisoform som är tre gånger större än i en frisk hjärna, om överproduktion av tau på specifikaställen eller hela hjärnan orsakar sjukdomen har forskarna inte kommit fram till ännu. Mildtill måttlig Alzheimers sjukdom behandlas med acetylkolinesterashämmarna donepezil,rivastagmin och galantamin. Svår Alzheimers sjukdom behandlas med en NMDAreceptoragonist,memantin. Syfte: Att undersöka om acetylkolinesterashämmare eller neuroleptika fungerar bäst vidsymtom som uppkommer vid BPSD, samt undersöka vilka biverkningar som är vanligast. Metod: PubMed har använts för att hitta studier som stämmer in på inklusionskriterierna.Studier som exkluderas är de som undersökt fel substans, fel indikation eller fel preparat t.ex.omega-3. Resultat: De vanligaste biverkningarna som rapporterats hos acetylkolinesterashämmarnaär bland annat illamående och kräkningar. Av neuroleptika preparaten verkar det varasömnighet som är den mest rapporterade biverkningen. Studierna som undersökteneuroleptika kom fram till ungefär samma sak, att preparaten kan förbättra symtomen. Av destudier som undersökte acetylkolinesterashämmarna var det tre studier som drog slutsatsenatt de kan ha effekt. En studie säger att det inte sågs någon skillnad mellan donepezil ochplacebo vid dessa typer av symtom. Diskussion: Då de olika studierna som använts i arbetet har undersökt olika effektmått hardet varit svårt att göra en rättvis bedömning om läkemedlen fungerar eller ej. Då i de flestafall bara gått och jämföra ett effektmått från studierna. Hade jag bestämt vilka effektmåttsom fick finnas i varje studie redan från början och sedan gjort en exkludering utifrån det,hade det varit enklare att jämföra studierna och därefter kommit fram till en bra slutsats. Viden jämförelse mellan de olika substanserna ur neuroleptikagruppen, är sömnighet denvanligaste biverkningen i tre av fyra grupper. Viktökning är också en av de vanligastebiverkningarna i två av grupperna där ungefär 32% drabbades av just denna biverkning.Varför patienterna ökat i vikt framgår inte i studierna. Slutsats: Acetylkolinesterashämmare och neuroleptika kan ha effekt vid symtom somuppkommer vid BPSD. Acetylkolinesterashämmarna bör provas i första hand om intebehandlingen redan är insatt.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras varje år ca 25 000 personer av en demenssjukdom. Sjukdomen drabbar främst äldre. I samma takt som befolkningen idag blir allt äldre ökar även antalet drabbade. För att kunna ge en god omvårdnad till personer med demenssjukdom krävs det att sjuksköterskan innehar en viss kunskap. Om en sjuksköterska har bristande kunskap om demenssjukdom som diagnos, hur denne ska kommunicera med personen på bästa sätt och om omvårdnad av en person med demenssjukdom kan det bidra till en ökad risk för att personer med diagnosen får en otillfredsställd vardag. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans kunskapsbehov vid omvårdnad av personer med demens. Metod: En allmän litteraturöversikt med nio kvantitativa artiklar och tre kvalitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskan har kunskapsbehov i omvårdnaden av personer med demens. Behovet berör kunskaper om demenssjukdom som diagnos, delaktighet, kommunikation mellan sjuksköterska och personen med demenssjukdom samt anhöriga, palliativ vård och psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskan är i behov av utvecklad kunskap och kompetens för att personer med demenssjukdom ska få en god omvårdnad och på så sätt en tillfredsställd vardag.  För att en person med demenssjukdom ska få en god omvårdnad behöver mer personcentrerad vård integreras i demensvården genom vidareutbildningar och kurser på arbetstid.

Idag lever 130 000–150 000 personer med demenssjukdom i Sverige, en siffra som inom 30 år förväntas fördubblas på grund av ökad befolkning och livslängd. Cirka 90 procent med demenssjukdom upplever någon gång beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Idag finns det inte någon kurativ behandling för BPSD utan interventioner sätts in för att lindra symtomen. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka effekten av interventioner som kan implementeras av sjuksköterskan för den äldre personen med beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) inom äldreomsorgen. Litteraturstudien är utformad efter (Polit & Beck 2016) nio steg. Databaserna som användes för sökning var PubMed och PsycINFO. Resultatet grundar sig i tolv kvantitativa artiklar. Artikelgranskning gjordes med hjälp av (Polit & Beck 2016) granskningsmall. Tre kategorier identifierades sedan i resultatet med tillhörande subkategorier. Påverkan på psykologiska symtom med subkategorierna dysfori, apati, hallucinationer, ångest, depression och eufori, Påverkan på beteendemässiga symtom med subkategorierna agitation och onaturligt rörelsemönster och Generell påverkan på BPSD - NPI. Litteraturstudiens slutsats var att personcentrerade och psykosociala interventioner har godast effekt på BPSD.

Bakgrund Demenssjukdomar är en grupp av kognitiva sjukdomar som i dagsläget inte går att bota. Förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) är hög hos personer med demenssjukdom och har ofta en negativ inverkan på livskvalitén. Personer med demenssjukdom blir ofta beroende av vårdinsatser och omvårdnad, där vissa flyttar till särskilda boenden specifikt anpassade för personer med demenssjukdom. Musik har visat sig kunna ge upphov till positiva känslor hos människor vilket kan främja deras känsla av meningsfullhet och sammanhang. Således kan implementering av musik i omvårdnad av personer med demenssjukdom på särskilt boende vara av intresse. Syfte Syftet var att beskriva musikens betydelse för omvårdnaden av personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod                                                                                                 I denna litteraturöversikt inkluderades totalt 15 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Dessa artiklar analyserades i en integrerad analys där tre huvudkategorier med sammanlagt åtta subkategorier identifierades vilka utgjorde grunden för resultatredovisningen. Resultat Musikinterventioner visade sig kunna minska förekomsten av aggressivitet, agitation och depressiva symtom och även minskad användning av psykotropa och antipsykotiska läkemedel hos personer med demenssjukdom på särskilt boende. Ytterligare ett fynd var ökad livskvalitet och uppkomsten av positiva känslor vid exponering av musikinterventioner. Musik som uppfattades som behaglig för personen med demenssjukdom hade positiv effekt, oavsett hur musikinterventionen var upplagd. Slutsats Förekomsten av agitation och aggressivitet minskade och välbefinnandet främjades hos personer med demenssjukdom på särskilt boende vid implementering av musikinterventioner. Den minskade förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom visade sig ha en positiv inverkan på livskvalién hos personer med demenssjukdom på särkilt boende. / Background Dementia is a group of cognitive disorders that are currently incurable. The incidence of behavioral and psychological symptoms (BPSD) is high in people with dementia and often has a negative impact on the quality of life. People with dementia often become dependent on care interventions, where some move to nursing homes specifically adapted for people with dementia to receive care. Music has been shown to give occurrence to positive emotions in people, which can promote their sense of meaning and context. Thus, the implementation of music in the care of people with dementia in nursing homes may be of interest. Aim The aim was to describe the importance of music in the care of people with dementia in nursing homes. Method In this literature review a total of 15 scientific articles from the Cinahl and Pubmed databases were included. These articles were analyzed in an integrated analysis where three main categories with a total of eight subcategories were identified which formed the basis for the presentation of the results. Results Music-interventions were shown to reduce the incidence of aggression, agitation and depressive symptoms and also a reduction in the use of psychotropic and antipsychotic medication in people with dementia in nursing homes. Another finding was increased quality of life and the occurrence of positive emotions when exposed to musicinterventions. Music that was perceived as pleasant for the person with dementia had a positive effect, regardless of how the music intervention was organized. Conclusions The occurrence of agitation and aggression was reduced and the well-being of people with dementia was promoted in nursing homes when implementing music-interventions. The reduced incidence of behavioral and psychological symptoms was found to have a positive impact on the quality of life in people with dementia in nursing homes.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att beteende och psykiska symtom vid demens (BPSD) ofta förekommer hos personer med demens. Symtom kan innefatta affektiva symtom så som depression, irritabilitet, mani- och hypomani samt ångest och oro. Även psykossymtom med hallucinationer och vanföreställningar kan förekomma samt apati där personen blir tillbakadragen. För att kunna ge adekvat vård använder sig vårdpersonal av personcenterad vård samt tar stöd i det tvärprofessionella teamet. Syfte: Att utforska vårdpersonalens upplevelser av omvårdnad av personer som uppvisar beteende och psykiska symtom vid demens. Metod: Litteraturstudie baserad på 12 kvalitativa studier. Databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO har använts för litteratursökning. Samtliga artiklar inkluderade i examensarbetets resultat har blivit kvalitetsgranskade.  Resultat: Två huvudkategorier, en utmanande arbetsmiljö och förutsättningar för en god omvårdnad, samt sex subkategorier, BPSD som försvårande omständighet, känslomässiga reaktioner, brister i organisationen, personcentrerad vård, stöd av andra professioner och användning av farmakologiska åtgärder vid BPSD, framkom från analysen. Konklusion: Vårdpersonalen upplevde att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt var ett bra verktyg i omvårdnaden av personer som uppvisar BPSD. Dock upplevde vårdpersonalen att kraven på effektivitet, personalbrist och avsaknad av stöd och utbildning försvårade den personcentrerade omvårdnaden. Detta kan i sin tur leda till att personer med demenssjukdom som uppvisar BPSD inte får adekvat omvårdnad. / Background: Previous research has shown that behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD) often occur in people with dementia. Symptoms may include affective symptoms such as depression, irritability, mania and hypomania, as well as anxiety and agitation. Psychotic symptoms with hallucinations and delusions may also occur, as well as apathy where the person becomes withdrawn. In order to provide adequate care, healthcare professionals use person-centered care and rely on the interprofessional team for support. Aim: To explore healthcare professionals' experiences of caring for people who exhibit BPSD.  Method: Literature review based on 12 qualitative studies. The databases Cinahl, PubMed, and PsychINFO were used for literature search. All articles included in the thesis results have been quality reviewed.  Results: Two main categories, a challenging work environment and prerequisites for good care, as well as six subcategories, BPSD as a complicating circumstance, emotional reactions, shortcomings in organization, person-centered care, support from other professions, and use of pharmacological interventions in BPSD, emerged from the analysis.  Conclusion: The healthcare professionals experienced that working from a person-centered approach was a good tool in caring for individuals with BPSD. However, they also felt that demands for efficiency, staffing shortages, and lack of support and training made it difficult to provide person-centered care. This, in turn, can lead to individuals with dementia who exhibit BPSD not receiving adequate care.

Vårdtagare med demenssjukdom uppvisar ofta beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, (BPSD).Syftet med denna studie var att utforska litteratur om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid BPSD. Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan använda sig av och vilka omvårdnadsåtgärder har mest effekt vid BPSD? Det material som användes var elva vetenskapligt granskade studier som var inriktade på vårdtagare med olika beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av kvantitativ och kvalitativ granskningsmall. Resultatet delades in i Sociala åtgärder, Musik som åtgärd, Aromaterapi och Beröring som åtgärder, samt Hygienåtgärder. Alla dessa omvårdnadsåtgärder var mer eller mindre effektiva vid BPSD. / Residents with dementia often exhibit behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). The purpose of this study was to explore the literature on nursing interventions in BPSD. Which nursing interventions can the nurse apply and which interventions have the highest efficiency in BPSD? The material used was eleven peer reviewed intervention studies that were focused on residents with various behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). Quality control was done using quantitative and qualitative analysis mould. The results were divided into Social interventions, Music as an intervention, Aromatherapy and Touch as interventions as well as Hygiene interventions. All of these nursing interventions were more or less effective in BPSD.