Alla pedagoger oavsett yrkestillhörighet, stadie eller skolform har någon gång mött problemskapande beteende.  Pedagogernas upplevelse, attityd och värderingar av problemskapande beteende påverkar inte sällan bemötande, relationen samt strategier vilket kan avgöra hur väl en elev kommer att lyckas eller inte i skolan. Syftet med föreliggande studie är att kartlägga och synliggöra pedagogernas upplevelser av problemskapande beteende, bemötande samt strategier i grundskolan samt träningsskolan. Frågeställningar jag vill ha svar på i arbetet är: Vad är ett problemskapande beteende? Hur upplever pedagogerna problemskapande beteende?
Hur tänker pedagogerna om strategier samt bemötande av problemskapande beteende?
Vilka hinder och möjligheter upplever pedagogerna vid arbete med problemskapande beteende? Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats, vilket ger möjlighet att erhålla informanternas subjektiva åsikter om deras verklighet, förstå hur pedagogerna ser på problemskapande beteende, vad det innebär för dem och vad de tolkar in i detta. Fokus är att hitta mönster i pedagogernas uppfattningar om problemskapande beteende och undersökningsmetoden som valts är intervjuer. En kvalitativ intervju ger möjlighet att som intervjuare anpassa sig utifrån hur samtalet utvecklas, ställa följdfrågor, avläsa mimik, kroppsspråk samt kontrollera att jag uppfattat pedagogen korrekt. Jag finner mer likheter i förhållningsätt och tankemönster än skillnader trots olika erfarenheter och utbildning. Deras förhållningssätt utgår ifrån det relationella perspektivet där fokus är bemötande och anpassad inlärningsmiljö. Studiens resultat pekar på att pedagogerna arbetar med det problemskapande beteendet på individ, grupp samt organisationsnivå och att det inte fordras en specialpedagogisk utbildning för att kunna möta det problemskapande beteende på ett bra sätt utan det centrala tycks vara pedagogens attityder, värderingar samt intresse för att hitta goda strategier och lösningar.

Borg, Gunnel. & Gall Ising, Elisabeth. 2006. ”Bråkiga barn”, (”Troublesome children”). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnads-utbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt arbete är att kartlägga och undersöka om det finns likheter/olikheter mellan pedagogers sätt att se på och hantera de ”bråkiga barnen” från förskoleklass till år 3 och situationerna kring dessa elever. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ”bråkiga barn”. Med hjälp av intervjuer vill vi se om det finns likheter/olikheter kring vad pedagoger menar med ”bråkiga barn” och hur de hanterar och organiserar situationerna kring dessa elever.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att pedagogerna kring de ”bråkiga barnen” önskar snabbare hjälp och stöd i arbetet kring dessa elever. Tydligt framkom att det saknas handledning och att det behövs betydligt fler specialpedagoger ute i verksamheterna. Dessutom kan vi konstatera att pedagogerna menar att föräldramedverkan är nödvändig kring dess elever.

Två centrala aspekter av studie- och yrkesvägledning berör studiemotivation och det normkritiska uppdraget. Studiemotivation är en av flera faktorer till ökad frånvaro på gymnasiet, enligt Skolverket. Studien undersöker bakomliggande faktorer till studiemotivation ur ett binärt genusperspektiv, för att vidga studie- och yrkesvägledares perspektiv i arbetet med genusmedvetet motivationsarbete. Studie- och yrkesvägledares intervjusvar och gymnasieelevers enkätsvar skapar tillsammans en grund för en jämförande analys som utmynnar i ett försök att utveckla vägledningsarbetet med studiemotivation. Fem teman har extraherats i den tematiska analysen, vilka är att vara framgångsrik eller nå personlig framgång, att ha framtidsmål, att ha självkännedom, egna och andras värderingar samt vikten av sociala relationer. Studiens resultat strider till viss del mot etablerad forskning då resultaten pekar på att skillnaderna är små mellan flickor och pojkar. Genom schablonbilderna “duktiga-flickor” och “bråkiga-pojkar” diskuteras bekräftelser och motsättningar av dessa i ljuset av resultatet. Diskussionen berör även problematik som kan uppstå av de skillnader som synliggörs mellan studie- och yrkesvägledarnas och gymnasielevernas uppfattningar av bakomliggande motivationsfaktorer till studie- motivation.

Syftet med min undersökning är, att med utgångspunkt från pedagogers och specialpedagogers uppfattningar, problematisera begreppet utagerande barn och kartlägga pedagogers förhållningssätt och bemötande till de utagerade barnen i skolan. Arbetet beskriver också olika orsaker till utagerande beteende.Undersökningen har gjorts med hjälp av sex intervjuer. Jag har intervjuat tre stycken pedagoger i skolan, en speciallärare och två stycken specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningar på att pedagogerna anser att ett utagerande beteende kan bero på olika orsaker. Det framkom i resultatet och i litteraturundersökningen att orsaken till utagerande beteende är ofta komplexa och att det är svårt att definiera orsaken. Barn med utagerande beteende påverkar sin omgivning på olika sätt. Pedagogerna önskar mer stöd och handledning av specialpedagoger. Både specialpedagoger och pedagoger anser att de inte har den kompetens som krävs för att undervisa de utagerande barnen. Pedagoger och specialpedagoger efterlyste ett gemensamt synsätt gentemot barnen både i hemmet och i skolan.

Barn med koncentrationssvårigheter heter examensarbetet och är skrivet av Caroline Djurberg och Linda Larsson. Detta arbete handlar om barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, men som inte har en fastställd diagnos. Vi har genom enkätintervjuer, informella intervjuer, observationer och litteratur studerat dessa elever och hur pedagoger bemöter och arbetar med dem ute i fyra olika klasser. Resultatet av undersökningen visar att barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, jämfört med andra barn, behöver extra stöd och hjälp från både kamrater och vuxna för att hitta en lagom aktivitetsnivå som främjar barnets utveckling. Resultatet visar att koncentrationssvårigheter hos dessa barn inte ligger på barnet, utan att koncentrationssvårigheterna sitter i pedagogens arbetssätt och i miljön. Struktur, tydlighet, gränser, inlärningsmiljö, inlärningsstil och självkänsla är centrala begrepp i arbetet med dessa barn för att koncentrationssvårigheterna ska minska eller helt försvinna.