Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen att drabbas av som kvinna. Många kvinnor upplever biverkningar från bröstcancerbehandlingen. En av de vanligaste biverkningarna är fatigue som kan upplevas i olika dimensioner. Sjuksköterskan har en viktig roll att informera, stödja och motivera patienten till att utföra egenvård före, under och efter bröstcancerbehandling. Syfte: Belysa olika former av fysisk aktivitet och dess påverkan på fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes där elva kvantitativa studier valdes ut. Databaserna som användes var PubMed, MEDLINE with Full Text och ProQuest Nursing & Allied Health Database. Artiklarna har granskats, diskuterats och sammanfattats för att sedan kunnat urskilja likheter och skillnader. Resultat: Det framkom att utförandet av fysisk aktivitet i olika former hade en påverkbar effekt för att minska fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer. Resultatet ledde fram till en huvudrubrik: Fysisk aktivitet som bidrar till minskad fatigue med tre underrubriker: Aerob fysisk aktivitet, Kombination av aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet samt Promenader som fysisk aktivitet. Diskussion: Utgår från fyra rubriker: Den fysiska aktivitetens upplägg och struktur, Hinder för att utföra fysisk aktivitet, Känslan av att utföra fysisk aktivitet och Sjuksköterskans stödjande funktion. Innehållet har diskuterats tillsammans med Dorothea E. Orems teori om egenvård, samt ny tillförd kvalitativ data. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer that affects women. Many women experience side effects from breast cancer treatments. One of the most common side effects is fatigue that can be perceived in different dimensions. The nurse has an important role by informing, supporting and motivating the patient to perform self-care activities before, during and after breast cancer treatment. Aim: Illustrate different forms of physical activity and its effect on fatigue in women undergoing breast cancer treatment. Method: A literature review has been conducted where eleven quantitative studies were selected. The databases used were PubMed, MEDLINE with Full Text and ProQuest Nursing & Allied Health Database. The articles have been reviewed, discussed and summarized in order to distinguish between similarities and differences. Results: It was found that physical activity, in various forms, had an effect to reduce fatigue. The result led to a main heading: Physical activity’s effect on fatigue with three subheadings: Aerobic physical activity, Combination of aerobic and muscle strengthening physical activity and Walking as physical activity. Discussion: Four parts emerged from the result: The physical activity’s planning and structure, Barriers to perform physical activity, Positive experiences of physical activity and Nurse’s supportive function. The content has been discussed in conjunction with Dorothea E. Orem’s self-care theory and new applied qualitative data.

Bakgrund:Varje dag drabbas kvinnor av bröstcancer. Att få bröstcancerbesked kan innebära ett stort lidande och påverka kvinnornas livsvärld. Det finns olika behandlingsformer mot bröstcancer. Eftersom varje behandlingsform kan ge upphov till biverkningar kan olikakänslor komma till uttryck. Tidigare studier visar att den fysiska, psykiska och emotionella hälsan påverkas under cancerbehandling vilket utgör en stor påfrestning för kvinnorna. Syfte:Belysa bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av välbefinnande ochlidande under cancerbehandling.Metod:Litteraturstudie med en kvalitativ ansats och induktiv metod.Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studien utgår från fem självbiografier, skrivna av kvinnor som har eller har haft bröstcancer.Resultat:Bröstcancerbehandling innebär ett stort lidande för kvinnorna. Familjen visade sig vara betydande under cancerbehandling. Cancerns inverkan på livsvärlden och de omställningar som den medförde var för kvinnorna en emotionell påfrestning.Samtidigt fick kvinnorna nya aspekter på livet där de visade en livskraft och en vilja en överleva. I studien framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna var: Familjens betydande roll, En emotionell period och Sjukdomen ger nya aspekter på livet.Slutsats:De framkom faktorer som främjande kvinnornas välbefinnande men som även orsakade lidande. En ökad kunskap om kvinnors upplevelse av välbefinnande och lidande under cancerbehandling anses vara nödvändig hos allmänsjuksköterskor för att främja hälsa och lindra lidande.

Bakgrund: En av de mest förekommande sjukdomar hos kvinnor är bröstcancer. Bröstcancer uppstår genom cancer i bröstkörtel eller bröstkörtelgångarna. Behandling av bröstcancer innebär förändringar i vardagslivet. Kvinnor med bröstcancer lider av psykisk ohälsa där depression är vanligt. Sjuksköterskans roll är väsentlig för att upptäcka och förebygga ohälsa samt främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som är karaktäristiska för depression hos kvinnor under behandling för bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med deduktiv ansats valdes. Tolv kvantitativa artiklar sammanställdes efter litteratursökning och kvalitetsgranskning. Resultat: Fem kategorier av faktorer skapades: fysiska faktorer, psykiska faktorer, sociala faktorer, sociodemografiska faktorer och vårdrelaterade faktorer. Huvudfynd som framträdde var brist på socialt stöd, nedsatt sömnkvalitet och ökad oro samt ångest. Slutsats: Under behandling för bröstcancer finns det många faktorer som är karaktäristiska till depression. Dessa faktorer leder till nedsatt livskvalitet och många kan förebyggas genom omvårdnadsåtgärder. Förslag på omvårdnadsåtgärder är att sjuksköterskan ska bidra med socialt stöd, ge egenvårdsråd för förbättrad sömn och utveckla tillgängligheten för gruppterapi. Det anses finnas en vinst med att utföra screening för depression av alla patienter med bröstcancer för att effektivt identifiera och förebygga ohälsa hos denna patientgrupp.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Behandlingsalternativen är cytostatika, kirurgi och antihormonbehandling som resulterar i påfrestande biverkningar. Behandlingarna påverkar kvinnorna på flera olika sätt och det kan leda till ett lidande och minskat välbefinnande. Sjuksköterskan har flera ansvarsområden gällande omvårdnaden av patienten. Metod: En litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sin sexualitet under och efter behandling mot bröstcancer. Resultat: I analysen framkom fem teman 1) Förlorat bröst en känsla av vanställdhet, 2) självbilden och kroppsuppfattningen förändrades, 3) Förändrad sexuell hälsa, 4) Biverkningar och komplikationer påverkade den sexuella hälsan och 5) En önskan om öppenhet. Konklusion: Behandlingarna påverkade kvinnornas självbild, sexualitet och femininitet i olika grad vilket kan härledas till att alla upplevelser är individuella. En önskan om öppenhet kring samtal om den sexuella hälsan fanns. Med hjälp av information, stöd samt att inleda samtal om den sexuella hälsan och kvinnornas självbild kan det leda till att kvinnan upplever en god omvårdnad. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. The treatment options are chemotherapy, surgery and anti-hormone treatment that are carried out in stressful side effects. The treatment affects women in several different ways and can lead to suffering and reduced well-being. The nurse has several areas of responsibility regarding the care of the patient. Method: A literature review in which scientific articles with a qualitative approach were analyzed. Aim: The purpose was to describe women’s experiences of their sexuality during and after breast cancer treatment. Findings: The analysis revealed five themes 1) Lost breast a feeling of disfigurement, 2) self-image and body perception changed, 3) Changed sexual health, 4) Side effects and complications affected sexual health and 5) A desire for openness. Conclusion: The treatment affected the women’s self-image, sexuality, and femininity to varying degrees, which can be attributed to the fact that all experiences are individual. There was a desire for openness about conversations about sexual health. With the help of information, support and initiating conversations about sexual health and women’s self-image, it can lead to the women experiencing good care.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och allt fler överlever sin bröstcancerbehandling tack vare välutvecklade behandlingsstrategier som kirurgi, strål- och läkemedelsbehandling. Kvinnorna går från att vara i beroendeställning till sjukvården till att åter bli självständiga efter en omtumlande period av behandling. Dessa omställningar kan medföra nya erfarenheter för kvinnorna som i sin tur kan komma att påverka deras livsvärld och den vardag de sedan återgår till. Sjuksköterskan har i denna process ett lika stort ansvar att främja hälsa och lindra lidande såväl under som efter behandlingsperioden. För att kunna göra detta behöver sjuksköterskan se kvinnorna och dess livsvärld som levda kroppar. Detta för att förstå vilka långsiktiga utmaningar kvinnorna kan komma att möta efter att ha avslutat sin behandlingsresa och för att fortsätta kunna stödja de till en långsiktig och hållbar hälsa. Därav är syftet för denna allmänna litteraturöversikt att belysa kvinnors upplevelse av livsvärlden efter avslutad bröstcancerbehandling. För att kunna besvara syftet har 10 artiklar med kvalitativ ansats valts ut efter kvalitetsgranskning och analys. Sökningar har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet presenteras under tre huvudteman: “Upplevelser av den levda kroppen”, “Emotionella och sociala aspekter” och “Personlig utveckling”. Majoriteten av kvinnorna upplevde en förändring av den fysiska kroppen och de flesta uttryckte att den största utmaningen var den emotionella påfrestningen och att fortsätta livet efteråt. Det beskrivs av många kvinnor att det finns en oro kring framtiden. Däremot beskriver många kvinnor att de känt en personlig utveckling och en stor tacksamhet till att få möjligheten att fortsätta leva. / Breast cancer is the most common form of cancer that affects women, and more and more are surviving their breast cancer treatment thanks to well-developed treatment strategies such as surgery, radiation and drug therapy. The women transition from a position of dependency on healthcare to regaining independence after a shattering period of treatment. These changes can lead to new experiences for the women, which in turn can affect their world of life and the everyday life they then return to. In this process, the nurse has an equal responsibility to promote health and alleviate suffering both during and after the treatment period. To be able to do this, the nurse needs to see the women and their life world as living bodies. This is to understand what long-term challenges the women may face after completing their treatment journey and to continue to be able to support them to long-term and sustainable health. Hence, the purpose of this general literature review is to shed light on women's experience of the life world after completion of breast cancer treatment. In order to answer the purpose, 10 articles with a qualitative approach have been selected after quality review and analysis. Searches have been made in the databases CINAHL and PubMed. The results are presented under three main themes: "Experiences of the lived body", "Emotional and social aspects" and "Personal development". The majority of women experienced a change in the physical body and most expressed that the biggest challenge was the emotional strain and moving on with life afterwards. It is described by many women that there is a concern about the future. On the other hand, many women describe that they felt a personal development and great gratitude for having the opportunity to continue living.