No description available.

Bakgrund: Bröstmjölk har positiv inverkan på nyfödda barns hälsa, särskilt för förtidigt födda och sjuka barn. Donation av bröstmjölk ger fler nyfödda barn som behöver vård på sjukhus möjligheten att få bröstmjölk som näring under deras första tid i livet. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att donera bröstmjölk samt att undersöka hur kvinnor som donerat bröstmjölk tror att antalet donatorer kan ökas. Metod: En kvalitativ enkätstudie. 23 enkäter skickades ut till kvinnor som donerat bröstmjölk till Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala under perioden 130831 – 140901. Resultat: Kvinnorna hade övervägande positiva upplevelser av att donera bröstmjölk. Den främsta anledningen till valet av donation var viljan att hjälpa behövande barn. Det upplevdes som positivt att mjölken som blev över kom till användning då många av kvinnorna kände till vikten av att barn och speciellt förtidigt födda får bröstmjölk. Något som upplevdes negativt var hantering av bröstpumpen samt att det var besvärligt att diska delarna efter användning. För att få fler kvinnor att donera bröstmjölk angavs att det kunde bli enklare att donera bröstmjölk. Möjligheten till bröstmjölksdonation ansågs behöva bli synligare, med mer information samt beskrivningar av den brist som idag råder på bröstmjölk och hur viktig den faktiskt är för barnens liv. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av att donera bröstmjölk var övervägande positiv och många kände att det var givande att hjälpa barn. De negativa upplevelserna bestod i att det var en del arbete och tid som krävdes för donationerna. För att få fler att donera bröstmjölk krävs mer information om möjligheten till donation och betydelsen av bröstmjölk.

Bakgrund Bröstmjölkens näringsrika innehåll ger spädbarnet ett skydd mot sjukdomar och amning ger samtidigt en hälsofrämjande påverkan på modern. WHO har utformat amningsrekommendationer där de anser att alla barn, oavsett vilket land de är födda i, bör ammas exklusivt upp till sex månaders ålder och därefter delvis upp till två års ålder eller längre. Amning skapar ett känslomässigt band mellan moder och barn vilket har visat sig påverka anknytningen positivt. Tidiga oönskade amningsavslut inträffar på grund av psykologiska och fysiologiska amningshinder som kan lämna modern med en negativ självbild och känslor av skam och skuld. För att främja en effektiv fortsatt amning och positiva amningsupplevelser behöver modern få ett tidigt stöd då svårigheter uppstår. Syfte Syftet var att beskriva de stödfunktioner som finns för kvinnor som vill amma samt hur dessa upplevs av den ammande modern. Metod Denna litteraturöversikt består av 15 artiklar som inkluderar kvantitativa och kvalitativa artiklar från databaserna PubMed och CINALH. En integrerad analys användes för att analysera studiens artiklar. De 15 artiklarna har blivit kvalitetsgranskade efter Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag. Resultat De stödfunktioner som finns runt modern var moderns sociala nätverk, amningsfrämjande organisationer samt hälso- och sjukvårdspersonal. Mödrarnas upplevelser av amningsstödet varierade mellan positiva och negativa upplevelser, huvudsakligen beroende på hur stödfunktionernas amningskunskap såg ut. Slutsats Mödrarna upplevde stödet från sjuksköterskan och övriga stödfunktioner som mer positivt i de fall stödfunktionen hade adekvata amningskunskaper och var uppdaterad om de senaste rönen om amning. En förutsättning för att en givande vårdrelation med positiva upplevelser skulle kunna skapas var att modern hade tillit till sjuksköterskan.

Bakgrund Extremt prematura barn har svårt att tillgodogöra sig näring på grund av att mag- tarmkanalen är omogen. Barnen har hög risk för undernäring och tillväxthämning är vanligt. Nutritionen måste därför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nå de uppskattade näringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillväxten efterföljs är det nödvändigt att berika den enterala nutritionen. Syfte Att undersöka näringsintaget mellan två års-kohorter av extremt prematura barn och jämföra näringsintaget med uppskattat näringsbehov samt undersöka om ändrade nutritionsregimer påverkat viktutveckling. Sekundärt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC).  Metod En retrospektiv observationsstudie av extremt prematura barn (<27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011. Närings- och viktdata för den första levnadsmånaden bearbetades i SPSS version 22.0. Independent samples t-test och Chi-2 test användes i statistiska analyser. Resultat I studien deltog totalt 54 extremt prematura barn; 28 barn födda under 2006 och 26 barn födda under 2011. Barnen i 2011 kohorten representerade en grupp efter de ändrade nutritionsregimerna och de hade ett signifikant högre medelintag än 2006 kohorten beträffande intag av vätska (p< 0,001), energi (p= 0,002) och protein (p< 0,001). De i 2011 kohorten följde i medeltal bättre de uppskattade näringsbehoven jämfört med 2006 kohorten. Barnen i 2006 kohorten hade i medeltal en viktförändring på -1,98 SDS och de i 2011 kohorten -1,83 SDS. Ett barn i 2006 kohorten och fem i 2011 kohorten insjuknade i NEC. Slutsats Barn födda under 2011 följde de uppskattade näringsbehoven bättre jämfört med barn födda under 2006. Fler barn i den senare födelsekohorten drabbades av NEC. Ändrade nutritionsrutiner resulterade i ökat näringsintag vilket inverkade positivt på viktförändring hos dessa små barn. / Background Extremely premature infants have difficulty assimilating nutrients because the digestive tract is immature. These infants have high risk of malnutrition and growth failure. To achieve estimated requirements, nutritional intakes must be optimized and individually tailored. However, to reach nutritional requirements and enable fetal growth, enrichment of the nutrition is necessary. Objective To examine the nutrient intakes between two cohorts of extremely preterm infants, and compare nutrient intakes with estimated nutritional needs and examine whether altered nutrition regimens influenced the weight gain. Secondary aim was to examine the incidence of necrotizing enterocolitis (NEC). Method A retrospective observational study including extremely preterm infants (<27 gestational weeks) born during 2006 and 2011, respectively. Nutritional- and weight data were processed in SPSS version 22.0. Statistical analyses were performed by using independent samples t-test and Chi-square test. Results In total the study included 54 infants, 28 children were born during 2006 and 26 children were born during 2011. Infants in the 2011 cohort represented a group after the change of nutritional regimens and they had higher nutritional mean intakes compared to infants born during 2006 regarding fluids (p <0.001), energy (p = 0.002) and protein (p ​​<0.001). In mean the 2011 cohort followed the estimated needs better than the 2006 cohort. The children in the 2006 cohort had an average weight change of -1.98 standard deviation scores (SDS) and in the 2011 cohort, -1.83 SDS. One child in the 2006 cohort and five in the 2011 cohort was diagnosed with NEC. Conclusion Infants born during 2011 had higher nutritional intakes compared with infants born during 2006. More infants born in the recent cohort suffered from NEC. Changes of nutritional regimens resulted in higher nutritional intakes and had a positive impact on weight gain in these vulnerable infants.

No description available.

Bakgrunden visar att råden kring amning har skiftat under historien, från att anställa ammor till att nu tala om vikten av tidig amningsstart och att amma. Tidig amningsstart definieras genom att barnet ammas under sin första vakenhetsperiod, vilket har många hälsofördelar både för moder och barn. Tidig hud-mot-hud-kontakt initierar barnets kompetens och vägen till bröstet. Barnmorskan har i sitt kompetensområde ansvar att främja amning och rekommendationen är att kvinnor ska helamma från barnets födelse upp till sex månader. Trots detta ses i Sverige en negativ trend i amningsstatistiken där färre barn ammas och globalt får flera miljoner barn vänta i mer än en timme innan de läggs hud mot hud. Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan bidra till en god amningsstart. Metoden var en integrativ litteraturöversikt utifrån en flerstegsprocess av Whittemore och Knafl. Resultatet av analysprocessen resulterade i sju kategorier: stöd och bekräftelse, individanpassad vård, tid och resurser, inställning till amning, konsekvent amningsrådgivning, hinder för amning samt information och kunskap. Kvinnorna var i amningssituationen beroende av stöd och bekräftelse av barnmorskan och vården skulle vara individanpassad utifrån den unika kvinnan. Amningsobservation med både praktisk och teoretisk information var viktig. Dock var brist på tid en bidragande faktor som påverkade amningsstarten. Andra hinder som identifierades var sectio, kulturella skillnader, bristande stöd och råd från anhöriga men även utebliven tidig hud-mot-hud-kontakt. Ytterligare en faktor som kunde påverka en god amningsstart var kvinnans inställning till amning, liksom barnmorskans inställning. Konsekventa råd där barnmorskor förmedlade samma information påvisades vara en faktor för god amningsstart. Slutsatsen var att kvinnorna var i stort behov av stöd och bekräftelse som barnmorskan samtidigt måste ges tid för. Råden som barnmorskorna ger ska vara konsekventa med varandra, företrädesvis utifrån de tio stegen som främjar amning av UNICEF/WHO. All information ska individanpassas och tydligt förmedlas, varvid barnmorskan har möjlighet att påverka kvinnans inställning till amning. Med kunskap om faktorer som främjar och hindrar en god amningsstart ökar förutsättningarna för barnmorskan att bidra till en välfungerande amning. / The background shows that the advice on breast feeding has changed throughout history, from hiring wet nurses to nowadays talk about the importance of early breast feeding initiation and to breast feed. Early breast feeding initiation is defined by the baby breast feeding during its first period of wakefulness, which has many health benefits for both mother and child. Early skin-to-skin contact initiates the baby's skills and path to the breast. The midwife is responsible for promoting breast feeding in her area of expertise and the recommendation is that women should breast feed exclusively from childbirth up to six months. Despite this a negative trend is seen in breast feeding statistics in Sweden where fewer children are being breastfed and globally several million children have to wait more than an hour before they are put skin to skin. The aim was to investigate which factors that can contribute to a successful breast feeding initiation. The method used was an integrative review based on a multi-step process by Whittemore and Knafl. The results in the analysis process resulted in seven categories: support and confirmation, individualized care, time and resources, attitude towards breast feeding, consistent breast feeding advice, obstacles for breast feeding and information and knowledge. The women were in their breast feeding situation dependent of support and confirmation by the midwife and that the care would be individualized based on the unique woman. Breast feeding observation with both practical and theoretical information was important. Though was a lack of time a contributing factor that impacted the breast feeding initiation. Other obstacles that were identified were sectio, cultural differences, lack of support and advice from relatives but also lack of early skin-to-skin contact. Another factor that could affect a successful breast feeding initiation was the woman’s attitude towards breast feeding, as well as the midwife’s attitude. Consistent advice where the midwives supplied the same information demonstrated to be a factor for a successful breast feeding initiation. The conclusion was that the women were in great need of support and confirmation that the midwife at the same time must be given time for. The advice provided by midwives should be consistent, preferably based on the ten steps that promote breast feeding by UNICEF/WHO. All information must be individually adapted and clearly communicated, whereby the midwife has the opportunity to influence the woman's attitude towards breast feeding. With knowledge of factors that promote and prevent a successful breast feeding initiation, the midwife's conditions increase to contribute to a well-functioning breast feeding.

Mammor rekommenderas helamma sina barn tills de är sex månader gamla, ändå var det 2021 färre än 12% av svenska barn som helammades vid sex månaders ålder. Tillmatning innebär att barnet får bröstmjölksersättning eller urpumpad bröstmjölk och den låga amningsfrekvensen indikerar att tillmatning sker i stor utsträckning. Majoriteten av barnen i Sverige följs av barnhälsovården och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal är viktigt för nyblivna föräldrar. Kunskap kring amning och tillmatning behövs för att barnsjuksköterskan i barnhälsovården ska kunna erbjuda ett gott stöd relaterat till amning och matning av spädbarn. Denna uppsats beskriver mammors erfarenheter av att ge sitt barn tillmatning i tillägg till amningen genom en systematisk litteraturöversikt där resultatet analyserades genom tematisk analys. Elva vetenskapliga artiklar inkluderades och dataanalysen gav tre huvudteman: Tvivel som en anledning att tillmata; Stress relaterat till tillmatning och Att kunna välja tillmatning. En stor andel av mammorna hade bristande tillit till att amningen var tillräcklig vilket orsakade tvivel, andras åsikter inverkade också på känslorna av tvivel. Stress upplevdes kring tillmatningen och kunde beröra anledningar till varför tillmatningen behövdes, praktiska omständigheter eller otillräckligt stöd. Det tredje temat som framkom var att det fanns ett val att tillmata. Tillmatningen kunde ge frihet, initieras i samband med återgång till arbete samt ge andra familjemedlemmar möjlighet till relationsskapande. Denna studies resultat bidrar med kunskap om barnsjuksköterskans arbete i att visa på förståelse för mammor som tillmatar i tillägg till amningen, samt kunna ge individuellt anpassad rådgivning för att bevara och främja amningen hos de mammor och barn som önskar det.

Bakgrunden till examensarbetet var att vårdpersonal ska arbeta för att främja amning och för detta arbete behövs tydliga riktlinjer. Syftet med examensarbetet var att beskriva och jämföra omvårdnad och amningsutfall hos ammande barn som inte gick upp i vikt under sina första levnadsveckor. Metoden för arbetet var en retrospektiv journalgranskningsstudie där ett extraktionsprotokoll användes för att komma fram till resultatet. I studien inkluderades totalt 144 barn som vårdats inneliggande på barn- eller neonatalavdelning under perioden juli 2016 till juli 2019. Resultatet från studien visade att de flesta barn tillmatades med bröstmjölk och modersmjölksersättning via antingen bröst eller ventrikelsond samt att andelen barn som helammade var låg. Vidare visade studien att faktorer som minskade oddsen för helamning i samband med utskrivning var tillmatning med nappflaska, användande av modersmjölksersättning eller om barnen om barnets kön var en pojke. Slutsatsen var att barnen i första hand bör tillmatas via ventrikelsond då behov av tillägg utöver amning finns och att bröstmjölk bör vara förstahandsval vid tillmatning eftersom det främjar den fortsatta amningen. Barnsjuksköterskans roll för att främja amningen är att ge en god omvårdnad av barnet och fngera som ett stöd för mamman.