Kontroversiella branscher har generellt sett svårigheter i att ses som legitima av intressenter. För att öka legitimiteten har det blivit vanligare att regeringar inför lagregleringar. Denna kvalitativa studie ämnade att, utifrån ett intressentperspektiv, undersöka hur anställda och spelberoende kunder till Svenska Spel har tagit emot den nya spellagen och hur legitimeringen av Svenska Spel påverkats med hänsyn till relationen mellan grupperna. Resultaten baserades på tre intervjuer med anställda på Svenska Spel och en intervju med en rådgivare från en spelberoendeförening. Resultaten visade att den nya spellagen tagits emot mer positivt av anställda än av spelberoende kunder. Den nya spellagen har främst påverkat anställda och spelberoende kunders pragmatiska och moraliska legitimering av Svenska Spel. Resultatet kunde styrka att det finns en relation mellan anställda och spelberoende kunder som kan påverka legitimeringsprocessen. Vidare föreslås det att kontroversiella branscher bör fokusera på agerande som är utöver deras legala ansvar.

I denna studie analyserar forskarna det omtalade sambandet inom finansiering mellan riskoch avkastning på den svenska aktiemarknaden. Att investera i aktier är idag närasammankopplat till begreppet risk och för investerare har sambandet mellan risk ochavkastning en mycket viktig innebörd eftersom att man ständigt söker maximal avkastning tillen minimal nivå av risk. Den välkända finansiella modellen CAPM (Capital asset pricing model) som grundades ibörjan av 1960-talet hävdar att det finns ett positivt linjärt samband mellan riskmåttet betaoch avkastning. Trots att modellen fortfarande används i hög utsträckning idag har flertalettidigare empiriska tester kritiserat CAPM och dess effektivitet. Mängder av studier genomåren, mestadels utförda på den amerikanska aktiemarknaden har visat att något sådantpositivt samband inte existerar men det saknas empiri från den svenska aktiemarknaden. Avdenna anledning ansåg forskarna att sambandet mellan riskmåttet beta och avkastning påden svenska aktiemarknaden var intressant att undersöka. Studien har ett jämförande syfte där de tre olika branscherna teknik, sjukvård och industri påSmall, Mid och Large Cap Stockholm undersöks under tidsperioden 2015-2019. Forskarnavill även ta reda på om sambandet skiljer sig åt mellan branscherna och om lägre eller högrebetavärde påverkar detta samband. Totalt undersöks 121 aktier som delats in i 45 olikaportföljer rangordnat efter aktiens betavärde. I studien har kvantitativ metod och en deduktivforskningsansats applicerats för att besvara forskningsfrågorna. Vidare för att undersöka omdet föreligger ett statistiskt signifikant samband mellan beta och avkastning har etthypotestest samt en regressionsanalys utförts. Resultatet av studien visar att det inte föreligger något statistiskt signifikant positivt sambandmellan beta och avkastning vilket är tvärtemot det CAPM avser. Något stöd till användandetav CAPM för att beräkna förväntad avkastning går därmed inte att finna i den gjorda studien.Sambandet mellan beta och avkastning inom branschen sjukvård var negativt under denvalda tidsperioden och för branscherna teknik och industri gick det inte att observera någotsamband. / The relationship between risk and return is a fundamentally important aspect in finance.More and more people are choosing to invest in stocks and today’s stock market is closelylinked to the concept of risk. Investors who are usually risk averse according to manyfinancial models are constantly trying to achieve maximum returns at a minimal risk wheninvesting in securities. Over the years, lots of empirical tests have been made with thepurpose of trying to understand the relationship between risk and return. These tests havemainly been performed in markets outside of Europe, for example in the US stock market. Avery well-known but also criticized model in finance that tries to demonstrate this relationshipthrough the risk measure called beta is the Capital Asset Pricing Model (CAPM), invented byWilliam Sharpe in the 1960’s. Even though many economic researchers have pointed outthat CAPM has major shortcomings because the model is based on several simplifiedassumptions, the model is still used to a very large extent today for various reasons.  In this quantitative study, the researchers examine how CAPM performs on the Swedishstock market. The purpose of the study is to use CAPM to investigate the relationshipbetween beta and return in the industries technology, healthcare and industry from the stocklists Small, Mid and Large Cap Stockholm. In total, the sample consists of 121 stocks andthe three different industries are also divided into portfolios with low, medium and high risk.The researchers intend to find out whether beta can explain the return better in any of theselected industries and if the results differ between low and high beta values. In the study a hypothesis test has been made to see if there is a statistically significantrelationship between the variables beta and return on the swedish stock market. Aregression analysis has also been performed by the researchers. The result shows thatthere is nothing in this study that can support the use of the financial model CAPM forcalculating expected returns. In the healthcare industry, there is a negative relationshipbetween beta and return during the time period between 2015-2019 and no relationshipexisted in the industries technology and industry during this time period.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelse av att vara elev på Fordonsprogrammet samt undersöka vilka faktorer som bidrar till att kvinnor väljer att läsa fordonsprogrammet. Studien genomfördes med kvalitativ metod där totalt nio öppna intervjuer genomfördes för att samla in data där en tematisk analys tillämpades för databearbetning. Den tematiska analysen genererade ett resultat på sex teman: Stort intresse, Praktisk arbete, Självständighet och eget ansvar, Machokultur, Stereotyper, fördomar och förväntningar, Förhållningssätt till jargongen. Resultatet visade att gemensamt för samtliga elever var ett stort intresse för fordon där intresset uppkommit i tidig ålder och influerats av familj eller vänner vilket var den mest framträdande motivationsfaktorn att välja fordonslinjen. Eleverna valde även fordonslinjen då det är en praktisk linje vilket överensstämmer med att de själva gillar att aktivera sig och även sysselsätta sig praktiskt utöver skoltiden. Självständighet och eget ansvar var även en faktor som bidrog till valet av fordonslinjen där de såg både kommande yrke samt skolans upplägg som självständigt med mycket eget ansvar, samt att det fanns en strävan efter en självständighet i vuxenlivet vilket fordonslinjen gav förutsättningar till. Upplevelsen var att det fanns en machokultur som främst var påtaglig på praktikplatserna. De upplevde även att de fick bemöta fördomar och förväntningar baserat på könsstereotyper som exkluderade kvinnor där dels lärandet blev lidande. Förväntningarna på hur kvinnor utförde arbetet kunde både nedvärdera deras förmågor samtidigt som de var eftertraktade i branschen. Eleverna menade att det var viktigt att ha ett tåligt förhållningssätt för att klara av att bemötandet jargongen. Resultatet tyder på att det förekommer både positiv och negativ särbehandling till följd av en rådande machokultur. Detta sker inte bara på individnivå utan även på organisatorisk nivå. Resultatet kan hjälpa till att belysa problematiken och kunskapen kan vara till nytta för att implementera åtgärder på skolan för att förhindra diskriminering.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, trots det är kvinnor än idag underrepresenterade på chefspositioner. Det finns fortfarande branscher där ett av könen är starkt överrepresenterade. Vilket därmed innebär att de som besitter ledarrollerna tenderar att spegla det kön branschen i stort representerar. Fortsättningsvis har det framkommit att kvinnor endast står för en femtedel av Sveriges VD:ar. Således finns det än idag samhälleliga hinder vilka bidrar till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i högre uppsatta roller. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagskulturen inom en mansdominerad bransch kan påverka den kvinnliga ledaren. Denna kvalitativa studie undersöker detta genom 8 semi-strukturerade intervjuer vilka genom en innehållsanalys med induktiv inriktning resulterar i aggregerade dimensioner och presenterad modell. Detta för att besvara följande frågeställning: “Hur påverkar företagskulturen kvinnliga ledare inom mansdominerade branscher i Sverige?” Resultatet av denna studie har utmynnat i en slutsats gällande hur kvinnliga ledare påverkas av företagskulturen i mansdominerade branscher. Detta har genererat tre nya insikter kring hur en företagskultur präglad av hierarki, auktoritet, individualism och manliga normer faktiskt har en påverkan på de kvinnliga ledarna. Detta sker genom två huvudsakliga nivåer. Studien visar att samtliga kvinnliga ledare kommer i denna kontext att utsättas för en situation där könstillhörighet genererar motstridiga förväntningar och begränsningar. Hur de kvinnliga ledarna tacklar denna kollektiva påverkan har visat sig utfalla till två konsekvenser där de kvinnliga ledarna anpassar sig och accepteras av företagskulturen, alternativt konfronterar och utmanar kulturen. Det finns dock inga evidens för att det måste vara enligt den ena eller den andra konsekvensen, utan faktorer som funnit indikerar även på ett förhållningssätt som går att applicera på båda fallen. Denna studie bidrar till litteraturen berörande företagskultur och ledarskap på så sätt att den bekräftar att företagskultur har en inverkan på ledaren och inte endast det vice versa. Följaktligen bidrar studien till en fördjupning av denna relation genom att studien är nischad på kvinnliga ledare och mansdominerade branscher, där företagskulturen inom mansdominerade branschers påverkan på kvinnliga ledare förklaras. Detta utmynnar i en djupare förståelse av tidigare litteratur kring kvinnliga ledare och mansdominerade branscher, samt presenterandet av företagskulturen som en delaktigt påverkande faktor inom dessa kontexter. Till sist, förser denna studie praktiska rekommendationer vilka kan vara hjälpsamma för den akademiska branschen såvida som mansdominerade branscher i allmänhet. För det första förklaras vikten av ett aktivt synliggörande av den kvinnliga ledaren inom den undersöka branschen. För det andra presenteras betydelsen av att undersöka vad rådande företagskulturen leder till och slutligen, vikten av att belysa arbetet med jämställdhet för att inkludera samtliga på arbetsplatsen i detta arbete.

Resultatförutsägbarhet är en stor del av företagsvärdering och viktigt för framtida prognoser. Tidigare forskning visar att högre resultatvolatilitet samt periodiseringar påverkar resultatförutsägbarheten negativt. Studien ämnar undersöka om resultatförutsägbarheten bland företag noterade på Stockholmsbörsen påverkas av resultatvolatilitet samt periodiseringsnivåer. Dessutom undersöks hur periodiseringsnivåer och resultatvolatilitet skiljer sig mellan branscher samt om sambanden mellan dessa variabler och resultatförutsägbarhet står sig robusta vid hänsynstagande till dessa branschskillnader. Undersökningen genomförs genom en regressionsanalys för bolag noterade på Nasdaq Stockholm under tidsperioden 2012–2021 med ett fullständigt urval om 767 årliga observationer från 156 företag. Sammantaget konstateras att studiens resultat är förenligt med tidigare forskning från andra marknader och tillhandahåller signifikanta bevis för att hög resultatvolatilitet respektive höga periodiseringsnivåer påverkar resultatuthålligheten och därmed förutsägbarheten negativt. Resultatet bekräftar således studiens hypoteser. Sambandet står sig robust vid hänsynstagande till branschskillnader vilket indikerar att effekten kan drivas av företag och inte enbart kan hänföras till skillnader i branschen

During the past few years, the usage of social media has increased. This has opened up opportunities for individuals and companies, including small businesses, to use this platform to gain profit. The purpose of this study is to investigate small businesses in their usage of social media. The study aims to evaluate the extent of their usage in social media and what opportunities, difficulties, risks, and visions. To identify these aspects the study has used following theories; critical theory, empirical stages of growth model, six types of social media complaints model, social media marketing efforts, relationsmarknadsföring and adhoc. The study has been conducted through a qualitative analysis where ten companies from different business areas participated. Collected empirical data showed that the usage of social media varies between the companies. The study also showed that deficiencies in technology limit companies to market their brand through social media. Regulations in the health- and gaming industry limit companies, within this area, to market themselves through social media. Companies in the restaurant and café industry and the hairdressing industry saw connections between continuous updates in social media and increased customer flow as well as strengthened customer relationships.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation. Ett delsyfte är att undersöka om det finns någon skillnad i andelen intellektuellt kapital hos företag i kunskapsbaserade branscher jämfört med företag i icke kunskapsbaserade branscher. Metod: Detta är en kvantitativ studie på företag som är börsnoterade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien genomförs på totalt 307 företag, efter bortfall. Datan samlas in från företagens årsredovisningar från 2017 med hjälp av Thomson Reuters Datastream. I studien utförs en korrelationsanalys, multipel regressionsanalys och ett oberoende t-test. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett svagt positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation som är icke signifikant och därför kan bero på slumpen. Resultatet visar också att företag i icke kunskapsbaserade branscher besitter en större andel intellektuellt kapital än företag i kunskapsbaserade branscher. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att det finns ett svagt positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation som dock inte är signifikant. Vidare är bidraget att företag i icke kunskapsbaserade branscher besitter mer intellektuellt kapital än företag i kunskapsbaserade branscher. Förslag till vidare forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att använda en annan indelning av kunskapsbaserade och icke kunskapsbaserade branscher. Med tanke på svårigheterna att mäta intellektuellt kapital kan också ett annat mått på intellektuellt kapital användas i vidare forskning. / Aim: The aim of the study is to investigate whether there is a relation between intellectual capital and corporate performance or not. Another aim of the study is to investigate if there is any difference in the portion of intellectual capital between companies belonging to knowledge based industries and companies belonging to non knowledge based industries. Method: This is a quantitative study on companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Data from 307 companies were used in this study, and the data were collected from the companies annual reports from 2017 using Thomson Reuters Datastream. This study applies a correlation analysis, multiple regression analysis and an independent t-test. Result and conclusion: The study shows a weak positive relationship between intellectual capital and corporate performance which is not significant which means it could depend on coincidences. The result also shows that companies in non knowledge based industries possess more intellectual capital than companies in knowledge based industries. Suggestions for further research: Our suggestion for further research is to use a different classification of knowledge based and non knowledge based industries. Due to the difficulties of measuring intellectual capital a different measure of intellectual capital can be used in further research. Contribution of the thesis: The contribution of the study is that there is a weak positive relation between intellectual capital and corporate performance which is not significant. Furthermore, companies in non knowledge based industries possess more intellectual capital than companies in knowledge based industries.

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>En viktig tillgång som bolagen har tillgång till är det humankapital som finns i form av personalen. Denna tillgång är en dold tillgång då den ej kan tas upp i bolagens balansräkning. Detta beroende på att det ej går att definiera humankapital som en tillgång enligt redovisningsstandarden då den ej uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som en tillgång. För bolagen kan det ändå finnas ett behov av att redovisa humankapital externt genom årsredovisningen. Detta för att nå sina intressenter med information som kan stärka relationen mellan dem.</p><p><strong>Syfte: </strong>Vårt syfte är att undersöka på vilken nivå och frekvens de utvalda nyckeltalen förekommer inom olika branscherna på svenska börsen, samt dra paralleller till intressenternas intresse för humankapitalet.</p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Data i studien kommer endast att inhämtas från bolagens senaste årsredovisning. Endast de nyckeltalen som används i undersökningen enligt Konradmodellen kommer att beskrivas.</p><p><strong>Metod: </strong>Bolagens årsredovisningar har undersökts genom att vi upprättade en scoreboard i excel och utifrån det analyserade vi årsredovisningarnas innehåll av de utvalda nyckeltalen. Vi analyserade därefter resultatet av de olika branscherna.</p><p><strong>Resultat och slutsatser: </strong>Undersökningens utfall visade på att det inte är någon bransch som har redovisat de undersökta nyckeltalen i någon större utsträckning. Resultatet från undersökningen var något oväntat då företagen inte verkar lägga ner resurser på att visa sitt humankapital för intressenterna. Detta kan bero på att intressenterna inte heller ser humankapitalredovisning som en tyngdpunkt i redovisningen utan sätter större vikt på de finansiella nyckeltalen.</p><p>Det var endast två branscher som höjde sig över snittet i undersökningen, och de var Finans och IT branschen. Dessa branscher räknas som kunskapsintensiva och resultatet var väntat att de skulle ligga i topp, då de har en större anledning att redovisa humankapitalet mot intressenterna.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>För vidare studier tycker vi vore intressant med en attityd undersökning för att undersöka den inställning som de olika företagen har gentemot redovisningen av humankapital. Detta för att få insikt i varför företagen väljer att redovisa de nyckeltal, förutom de lagstadgade, som redovisar humankapitalet. Ytterligare studier kan behandla mer djupgående hur redovisningen användas och analyseras av de intressenter som företagen har.</p><p> </p>

Bakgrund och problem: En viktig tillgång som bolagen har tillgång till är det humankapital som finns i form av personalen. Denna tillgång är en dold tillgång då den ej kan tas upp i bolagens balansräkning. Detta beroende på att det ej går att definiera humankapital som en tillgång enligt redovisningsstandarden då den ej uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som en tillgång. För bolagen kan det ändå finnas ett behov av att redovisa humankapital externt genom årsredovisningen. Detta för att nå sina intressenter med information som kan stärka relationen mellan dem. Syfte: Vårt syfte är att undersöka på vilken nivå och frekvens de utvalda nyckeltalen förekommer inom olika branscherna på svenska börsen, samt dra paralleller till intressenternas intresse för humankapitalet. Avgränsningar: Data i studien kommer endast att inhämtas från bolagens senaste årsredovisning. Endast de nyckeltalen som används i undersökningen enligt Konradmodellen kommer att beskrivas. Metod: Bolagens årsredovisningar har undersökts genom att vi upprättade en scoreboard i excel och utifrån det analyserade vi årsredovisningarnas innehåll av de utvalda nyckeltalen. Vi analyserade därefter resultatet av de olika branscherna. Resultat och slutsatser: Undersökningens utfall visade på att det inte är någon bransch som har redovisat de undersökta nyckeltalen i någon större utsträckning. Resultatet från undersökningen var något oväntat då företagen inte verkar lägga ner resurser på att visa sitt humankapital för intressenterna. Detta kan bero på att intressenterna inte heller ser humankapitalredovisning som en tyngdpunkt i redovisningen utan sätter större vikt på de finansiella nyckeltalen. Det var endast två branscher som höjde sig över snittet i undersökningen, och de var Finans och IT branschen. Dessa branscher räknas som kunskapsintensiva och resultatet var väntat att de skulle ligga i topp, då de har en större anledning att redovisa humankapitalet mot intressenterna. Förslag till fortsatt forskning: För vidare studier tycker vi vore intressant med en attityd undersökning för att undersöka den inställning som de olika företagen har gentemot redovisningen av humankapital. Detta för att få insikt i varför företagen väljer att redovisa de nyckeltal, förutom de lagstadgade, som redovisar humankapitalet. Ytterligare studier kan behandla mer djupgående hur redovisningen användas och analyseras av de intressenter som företagen har.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch. Syftet besvaras genom en textanalys som är uppdelat i två delar, en ordsökning och en djupgående analys på utvalda CSR- rapporter. Empiriska resultaten visar att det inte finns en större skillnad mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk marknad kommunikation av CSR eller i vilken omfattning rapportering sker med undantag för tobaksbranschen.