Tillväxten har i företagen lett till ökad planering och ett mer detaljerat budgetarbete. Informanterna upplever att den starka tillväxten gör budgeten till ett användbart verktyg för främst planering och kontroll. Utan planeringen och uppföljningen skulle man inte kunna identifiera problemområden. Likviditetsplanering ses ej som något prioriterat i fallföretagen trots teoretiskt förespråkande, detta då likviditet för den löpande verksamheten aldrig upplevs som något problem.

No description available.

<p>Tillväxten har i företagen lett till ökad planering och ett mer detaljerat budgetarbete. Informanterna upplever att den starka tillväxten gör budgeten till ett användbart verktyg för främst planering och kontroll. Utan planeringen och uppföljningen skulle man inte kunna identifiera problemområden. Likviditetsplanering ses ej som något prioriterat i fallföretagen trots teoretiskt förespråkande, detta då likviditet för den löpande verksamheten aldrig upplevs som något problem.</p>

Bakgrund: Många svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivå, har idag ekonomiska svårigheter. Volontärarbete samt bidrag från kommun och stat är av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebär större krav på den ekonomiska kunskapen inom föreningarna. Syfte: Skapa förståelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de målsättningar, strategier och ekonomiska styrmedel som används i dagsläget. Metod: Rapporten utgår från en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har använts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultat: I studien har framdagats att både reella och symboliska målsättningar används, samt både ekonomiska och icke ekonomiska. Gällande de ekonomiska målsättningarna önskar föreningarna att balansera kring ett nollresultat årligen. Både generiska och resursbaserade strategier används. Uppbyggnadsmetoden och den iterativa metoden är representerade metoder för budgetuppställande. Samtliga föreningar genomför avvikelseanalys för uppföljning och analys av det ekonomiska läget. Fast samt reviderad budget används.

No description available.

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong>Datum:             </strong>2009-05-29</p><p><strong>Nivå:                 </strong>Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng<strong></strong></p><p><strong>Författare:       </strong>Sofi Gustafsson                                   Therese Johansson </p><p><strong>Handledare:     </strong>Ulla Pettersson<strong></strong></p><p><strong>Titel:                 </strong>Budgetlös styrning - inom Handelsbanken och Ahlsell</p><p><strong>Problem:          </strong>Styrning med budget har kritiserats, exempel på kritiken är att den uppdateras alldeles för sällan, det är en tidskrävande arbetsprocess och den baseras på antaganden och gissningar. Ett resultat av kritiken är att ett fåtal företag har valt att överge budgeten för den budgetlösa styrningen. Litteraturen beskriver enbart de budgetlösa styrmodellerna teoretiskt och det kan vara svårt att förstå hur de tillämpas i verkligheten.</p><p><strong>Syfte:                </strong>Vår undersökning syftar till att bidra till en djupare förståelse för hur den budgetlösa styrningen tillämpas i praktiken genom att undersöka hur Handelsbanken och Ahlsells budgetlösa styrning tillämpas, för att se kopplingen mellan teori och deras egna system, samt att undersöka budgetlös styrning i förhållande till styrning med budget.</p><p><strong>Metod:              </strong>I denna Magisteruppsats har vi använt oss av litteratur om budget och budgetlös styrning, för att skapa referensramen. Vi har även använt intervjuer som metod för att samla in material till empirin. Dessa avsnitt är sedan sammankopplade vilket resulterade i vår analys och våra slutsatser.</p><p><strong>Slutsats:            </strong>I vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken använder sig av den modell Wallander grundade, Handelsbanksmodellen och de använder sig också av benchmarking. Ahlsells budgetlösa styrning är främst nyckeltal.</p><p>Det finns ett fåtal likheter mellan budgetlös styrning och budget, men det finns fler skillnader. Dessa skillnader grundar sig på att många beslut fattas på lokal nivå och att den budgetlösa styrningen kan justeras och därför blir planen aldrig föråldrad.</p><p>Det är viktigt att ha en målsättning att styra emot oavsett vilken styrform företaget använder. Det beror även på vilken verksamhet företaget har, om det bästa alternativet är budgetlös styrning eller styrning med budget. Det är anmärkningsvärt att det är få företag som tillämpar budgetlös styrning med tanke på dess fördelar. Den budgetlösa styrningen lämpar sig inte till alla typer av verksamheter, men för många företag är det ett bra alternativ till budgeten.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att söka en förståelse för hur budgetprocessen kan tänkas vara utformad hos några utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förståelse för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten.</p><p><strong>Metod:</strong> I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik använts. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundärdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillämpar en årlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo å andra sidan tillämpar enbart ett prognosförfarande där prognoser tas fram månadsvis för fyra månader framåt. De budgeterande företagen har inte genomfört några genomgripande förändringar i sin budgetprocess men funderingar har funnits rörande att budgetera eller prognostisera för rullande tidsperioder. De budgeterande företagen är ense om att det är de traditionella syftena som budgeten lämpar sig bäst för. Avseende de moderna syftena går det inte att utläsa ett tydligt mönster då företagen använder de olika syftena i olika stor utsträckning. Volvo tillämpar inte en traditionell budget och därmed används inte syftena i lika stor utsträckning som hos övriga företag. Nackdelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är tids- och resurskrävande samt att den i viss mån inte anses anpassad till dagens växlande omgivning. Fördelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är en fast punkt att förhålla sig till och den ger en bra bild över hur det går för företaget.</p>

Syfte: Uppsatsens syfte är att söka en förståelse för hur budgetprocessen kan tänkas vara utformad hos några utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förståelse för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten. Metod: I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik använts. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundärdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen. Slutsats: Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillämpar en årlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo å andra sidan tillämpar enbart ett prognosförfarande där prognoser tas fram månadsvis för fyra månader framåt. De budgeterande företagen har inte genomfört några genomgripande förändringar i sin budgetprocess men funderingar har funnits rörande att budgetera eller prognostisera för rullande tidsperioder. De budgeterande företagen är ense om att det är de traditionella syftena som budgeten lämpar sig bäst för. Avseende de moderna syftena går det inte att utläsa ett tydligt mönster då företagen använder de olika syftena i olika stor utsträckning. Volvo tillämpar inte en traditionell budget och därmed används inte syftena i lika stor utsträckning som hos övriga företag. Nackdelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är tids- och resurskrävande samt att den i viss mån inte anses anpassad till dagens växlande omgivning. Fördelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är en fast punkt att förhålla sig till och den ger en bra bild över hur det går för företaget.

SAMMANFATTNING Datum:             2009-05-29 Nivå:                 Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng Författare:       Sofi Gustafsson                                   Therese Johansson  Handledare:     Ulla Pettersson Titel:                 Budgetlös styrning - inom Handelsbanken och Ahlsell Problem:          Styrning med budget har kritiserats, exempel på kritiken är att den uppdateras alldeles för sällan, det är en tidskrävande arbetsprocess och den baseras på antaganden och gissningar. Ett resultat av kritiken är att ett fåtal företag har valt att överge budgeten för den budgetlösa styrningen. Litteraturen beskriver enbart de budgetlösa styrmodellerna teoretiskt och det kan vara svårt att förstå hur de tillämpas i verkligheten. Syfte:                Vår undersökning syftar till att bidra till en djupare förståelse för hur den budgetlösa styrningen tillämpas i praktiken genom att undersöka hur Handelsbanken och Ahlsells budgetlösa styrning tillämpas, för att se kopplingen mellan teori och deras egna system, samt att undersöka budgetlös styrning i förhållande till styrning med budget. Metod:              I denna Magisteruppsats har vi använt oss av litteratur om budget och budgetlös styrning, för att skapa referensramen. Vi har även använt intervjuer som metod för att samla in material till empirin. Dessa avsnitt är sedan sammankopplade vilket resulterade i vår analys och våra slutsatser. Slutsats:            I vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken använder sig av den modell Wallander grundade, Handelsbanksmodellen och de använder sig också av benchmarking. Ahlsells budgetlösa styrning är främst nyckeltal. Det finns ett fåtal likheter mellan budgetlös styrning och budget, men det finns fler skillnader. Dessa skillnader grundar sig på att många beslut fattas på lokal nivå och att den budgetlösa styrningen kan justeras och därför blir planen aldrig föråldrad. Det är viktigt att ha en målsättning att styra emot oavsett vilken styrform företaget använder. Det beror även på vilken verksamhet företaget har, om det bästa alternativet är budgetlös styrning eller styrning med budget. Det är anmärkningsvärt att det är få företag som tillämpar budgetlös styrning med tanke på dess fördelar. Den budgetlösa styrningen lämpar sig inte till alla typer av verksamheter, men för många företag är det ett bra alternativ till budgeten.

Budgeten är ett centralt styrmedel i många organisationer, men har fått kritik bland annat för att vara tidskrävande och snabbt bli inaktuell om inte revideringar utförs löpande då allt fler organisationer verkar i osäkra miljöer. Syftet med studien har således varit att undersöka budgetens roll som styrmedel i ett företag som aktivt använder sig av budgetering och dessutom verkar i en osäker miljö. Då telekombranschen är väldigt föränderlig och det råder hög konkurrens och innovation gjordes en fallstudie av Tele2. Studien visar att budgeteringen anses vara ett viktigt styrmedel trots den osäkra miljön, men att löpande prognoser och revideringar är nödvändiga och utförs regelbundet. Budgeten visade sig dessutom uppfylla de funktioner som den traditionella budgeten har, vilket går emot den kritik som finns riktad mot styrmedlet. Studien tyder därmed på att budgetering kan ha en fortsatt viktig roll som styrmedel även i organisationer som verkar i osäkra miljöer.