I denna kvalitativa fallstudie undersöks den svenska konsert- och eventbranschen utifrån perspektivetekonomistyrning och management control. Genom intervjuer av yrkesverksamma personer relevantasett till studiens syfte undersöks vilken budgetering som förefaller sig lämpligast, om det riskeraskompetenstapp internt och externt för att slutligen bygga emot frågeställningen om vilka faktorer somprimärt hindrar en uppstart och återgång för verksamheten till normal kapacitet. Vi finner att det ihänseende till den osäkra miljön ställs krav på verksamheten att omstrukturera och vara agil, detta dåbegränsningarna för verksamheten kommer från politiskt håll och att det saknats en långsiktig plan attförhålla sig till vad gäller uppöppning. Genom studerande av teorier kring motivation anser vi att detföreligger risk för att personal ska vara mer ambivalenta än tidigare till följd av att de inte harbetydelsefulla arbetsuppgifter, dock observeras det avskedningar och omstruktureringar som gör attpersonal som annars skulle varit överflödiga redan har fått gå eller fått nya arbetsuppgifter. Slutligenanser vi att de faktorer som primärt kan försvåra en uppstart är förlust av humankapital ochnyckelkompetens till följd av omstrukturering. Vi anser även att avsaknaden, eller felhantering avplanering kan leda företag på villovägar, det anknyter till den första frågeställningen om budgetering.Ett sätt att hantera de mesta av de möjliga problem vi förutser, är att hålla organisationstyrningen organisk. / This case study examines the swedish concert- and events industry from the perspective of financialmanagement and management control. Through interviews with professionals relevant to the purposeof the report, it examines what budgeting seems most appropriate, whether there is a risk of a loss ofcompetence internally and externally, and finally what factors primarily prevent the start-up and returnof the business to normal capacity. We find that the uncertain environment places demands on thebusiness to restructure and be agile, as the constraints on the business come from the political level andthere has been no long-term plan to relate to in terms of start-up. By studying theories of motivation, webelieve that there is a risk that staff will be more ambivalent than before as a result of not havingmeaningful work tasks, however, redundancies and restructuring are observed which means that staffwho would otherwise be redundant have already been laid off, or given new work tasks. Finally, we findthat the primary factors that may impede continuation of the business are the loss of human capital andkey skills due to restructuring. We also believe that the absence, or mismanagement of planning canlead firms astray, which links to the first issue of budgeting. One way to deal with most of the possibleproblems we foresee is to keep organisational management organic.

I en värld påverkad av covid-19 blev den resande världen stillastående, branscher som förlitar sig på resande kunder kom att krascha. Med en kris är det otydligt hur budgeten som är en dominant roll i ekonomistyrning kommer att påverkas. Syftet med studien har varit att se hur hotellbranschens användning av budget har påverkats av krisen och det har gjorts genom att undersöka olika Elite Hotels. För att fånga användningen av budget och om krisen haft en påverkan undersöktes den innan pandemin, under och lite efter, samt också för att belysa likheter och skillnader mellan hotellen. För att svara på studiens syfte har ett teoretiskt ramverk för traditionell budgetering och beyond budgeting använts, även en analysmodell har skapats för att visualisera resultatet. Insamlingen av data har skett genom intervjuer med en semistrukturerad synvinkel som är en del av kvalitativ forskning. Genom analysen av budgetens användning innan, under och lite efter har krisens påverkan på hur budgeten används fångats och förändringen har applicerats på analysmodellen. Innan pandemin genomfördes ett budgetarbete likt den traditionella budgeten hos hotellen som de sedan blev tvungna att sluta med under pandemin. Genom analysen syns det att hotellen har skiftat fokus lite efter pandemin mot ett mer strategiskt arbete och en ökad användning av beyond budgeting styrverktyg har skett vid sidan om den traditionella budgeten de arbetar med. Då endast en hotellkedja har undersökts föreslås att framtida forskning fokuserar på olika hotell och branscher för en bättre överblick av budget i kris.

I denna kvalitativa fallstudie undersöks den svenska konsert- och eventbranschen utifrån perspektivetekonomistyrning och management control. Genom intervjuer av yrkesverksamma personer relevantasett till studiens syfte undersöks vilken budgetering som förefaller sig lämpligast, om det riskeraskompetenstapp internt och externt för att slutligen bygga emot frågeställningen om vilka faktorer somprimärt hindrar en uppstart och återgång för verksamheten till normal kapacitet. Vi finner att det ihänseende till den osäkra miljön ställs krav på verksamheten att omstrukturera och vara agil, detta dåbegränsningarna för verksamheten kommer från politiskt håll och att det saknats en långsiktig plan attförhålla sig till vad gäller uppöppning. Genom studerande av teorier kring motivation anser vi att detföreligger risk för att personal ska vara mer ambivalenta än tidigare till följd av att de inte harbetydelsefulla arbetsuppgifter, dock observeras det avskedningar och omstruktureringar som gör attpersonal som annars skulle varit överflödiga redan har fått gå eller fått nya arbetsuppgifter. Slutligenanser vi att de faktorer som primärt kan försvåra en uppstart är förlust av humankapital ochnyckelkompetens till följd av omstrukturering. Vi anser även att avsaknaden, eller felhantering avplanering kan leda företag på villovägar, det anknyter till den första frågeställningen om budgetering.Ett sätt att hantera de mesta av de möjliga problem vi förutser, är att hålla organisationstyrningen organisk. / This case study examines the swedish concert- and events industry from the perspective of financialmanagement and management control. Through interviews with professionals relevant to the purposeof the report, it examines what budgeting seems most appropriate, whether there is a risk of a loss ofcompetence internally and externally, and finally what factors primarily prevent the start-up and returnof the business to normal capacity. We find that the uncertain environment places demands on thebusiness to restructure and be agile, as the constraints on the business come from the political level andthere has been no long-term plan to relate to in terms of start-up. By studying theories of motivation, webelieve that there is a risk that staff will be more ambivalent than before as a result of not havingmeaningful work tasks, however, redundancies and restructuring are observed which means that staffwho would otherwise be redundant have already been laid off, or given new work tasks. Finally, we findthat the primary factors that may impede continuation of the business are the loss of human capital andkey skills due to restructuring. We also believe that the absence, or mismanagement of planning canlead firms astray, which links to the first issue of budgeting. One way to deal with most of the possibleproblems we foresee is to keep organisational management organic.

Denna studie har undersökt hur små och stora svenska solcellsföretag budgeterar i osäkra miljöer. Fokus har varit på att jämföra företagen och identifiera likheter och skillnader mellan hur de budgeterar. För att ta fram kunskap i ämnet intervjuades två små solcellsföretag (Solivo AB och Wettersol AB) samt ett stort solcellsföretag (Sesol AB). Resultaten från intervjuerna visar att små solcellsföretag använder en mer informell hantering av budgetering, ofta baserad på magkänsla istället för formella budgetar. Detta på grund av begränsade resurser och tid. De fokuserar på kortfristig planering med täta uppföljningar av kostnader och intäkter, och gör månatliga prognoser för att försäkra att fasta kostnader täcks. Utöver det har de små organisationerna inte samma krav på formella budgetar från ägare och styrelse som stora företag. Stora solcellsföretag, å andra sidan, använder mer avancerade budgetmodeller och styrsystem som faciliterar både långsiktig och kortsiktig planering, med regelbundna månadsvisa uppdateringar. De utnyttjar “Business Intelligence” verktyg för djupgående analys av företaget, vilket ger en bättre förståelse för helheten. Stora företag har också centraliserade kostnadsavdelningar för kostnadskontroll och projektledning. Krav från externa ägare på finansiell rapportering leder till utvecklade ekonomistyrningssystem och mer detaljerade budgetprocesser. På grund av omfattande finansiell planering är stora verksamheter bättre rustade och mer motståndskraftiga mot marknadsfluktuationer vilket kan ge dem en konkurrensfördel.  Trots dessa skillnader påtalar både små och stora företag flera likheter gällande budgetering i en osäker miljö. Båda påvisar vikten av nyckeltal för att mäta prestationer och jämföra med historisk data. Både de små och stora solcellsföretagen använder sig av “top-down-styrning” som styrstruktur, vilket anses effektivt i osäkra miljöer. Dessutom är tät uppföljning och kontinuerliga uppdateringar av budgetarna gemensamma strategier för att anpassa sig till förändringar. / The aim of this study was to examine how two small and one large Swedish solar cell companies use budgeting in uncertain environments. The focus of the study has been on comparing the organisations and to identify their similarities and differences in how they use budgets. In order to do this two small solar cell companies (Solivo AB and Wettersol AB) and one large solar cell company (Sesol AB) were interviewed. The results from the interviews show that small solar cell companies use a more informal budgeting system, often based on gut feeling instead of formal budgets. This is due to a limit of time and resources. Instead they focus on short term planning and regular follow-ups of costs and revenues, and do monthly forecasts to ensure fixed costs are covered. In addition, the small companies do not have the same requirement on formal budgets from owner and board as large companies do. Large solar cell companies, on the other hand, use more advanced budgetary models and control systems that facilitate both long-term and short-term planning, with regular monthly updates. They also use “Business intelligence” tools for thorough analysis of the company, providing a better understanding of the overall picture. Large companies have also centralized cost departments for cost control and project management. External owners’ demands for financial reporting lead to the development of financial management systems and more detailed budget processes. Due to extensive financial planning, large companies are better equipped and more resilient to market fluctuations, potentially giving them a competitive advantage.  Despite these differences, both small and large enterprises highlight multiple similarities regarding budgeting in uncertainty. Both emphasize the importance of key performance indicators to measure performance and compare it with historical data. Both small and large solar cell corporations use top-down management as a governance structure, which is considered beneficial in uncertain environments. Furthermore, close monitoring and continuous updates of budgets are common strategies to adapt to changes.

Genomslagskraften i de sociala medierna är vedertaget stora och spridningen av budskap äroändlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder ärenorm. Problematiken ligger i mätbarheten, då ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala medier. Ett problem som diskuteras såväl på expertnivå, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag är de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala medierna att långsiktigt öka försäljning genom högre varumärkeskännedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg närmare ROI i sociala medier då detkan resultera i långsiktiga intäkter.Det råder dock interna motsättningar i många företag, vilket är bekräftat både genom insamlad data, forskning samt intervjuer, när det gäller hantering av sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej. I en jämförelse mellanledning- och marknadsperspektiv konstaterades ett kunskapsglapp mellan beslutsfattare ochmarknadsförare på grund av att ekonomisk avkastning inte är mätbar. Ledningen önskar hårdasiffror för att motivera en investering medan marknadscheferna argumenterar med ROE.Idag använder företag flertalet metoder för att mäta effekten på sina investeringar i sociala medier och vad som skall mätas är individuellt för varje företag beroende på uppsatta mål.Därtill har sociala medier en bevisad effekt på kostnadseffektivisering. Trots att företagenverkar i de sociala medierna är budgeten fortfarande liten i förhållande till traditionell media,även om traditionella statiska kanaler har lägre spridningsmöjlighet.Marknadschefer och ledning måste lära sig tala samma språk då de båda förstår konkurrenskraft och varumärkesbyggande. Ledningen måste därtill skaffa sig mer kunskapom sociala medier och dess användning inom företag då det är i deras intresse att hänga medkonkurrenterna samt finnas där deras kunder finns. Därtill har rapporten bekräftat att socialamedier måste hanteras långsiktigt. / Program: Textilekonomutbildningen

A more complex and turbulent world market puts pressure on flexibility and the ability to adjust its business to the market changes. The rapid and unpredictable change is hade to analyze and forecast which demands more short-term forecasting. The issue for this dissertation is based upon the demand of more flexible ways of doing business in the bank sector in Sweden, which is a turbulent and unpredictable market. Handelsbanken is a company that uses the so called Beyond budgeting concept and the dissertation is about this company’s ability to solve the economic governance without the traditional budgeting process. The purpose of the study is to compare this organisation with another bank, Swedbank, who also operates on the Swedish market. The study aims to point at differences and similarities between the bank with the Beyond budgeting concept and the other who still is holding on to the traditional budgeting process. Important concepts within the study are; rolling forecasts, KPI and benchmarking. The data was gathered through telephone interviews and secondary data. The authors have been in contact with one regional control in each of the banks to get an understanding about the economic governance in the banks. The findings are that both of the banks are widely decentralised even though Swedbank still holds on to the fact that the traditional budgeting process is important for the company. Both of the companies are using a similar company structure, where local decision power is emphasised and the internal competition is crucial to be able to create motivated employees to be competitive on the market. The banks are also both very interested in not just the financial results but the non-financial, such as customers. / I en allt mer komplicerad och turbulent värld, ställs nya krav på företags flexibilitet och förmåga att ändra sig efter marknaden. Eftersom marknaden ändrar sig väldigt snabbt och ofta, är det svårt att förutse vad som kommer hända i framtiden, och därför behövs mer kortsiktiga framtidsprognoser. Uppsatsens problemformulering grundar sig i kravet på allt mer flexibla styrinstrument i denna globaliserade värld. Handelsbanken är ett företag som använder sig av så kallad budgetlös styrning och uppsatsens problematisering berör bankens sätt att lösa den ekonomiska styrningen med avsaknad av budget. Syftet med studien är att jämföra Handelsbankens ekonomistyrning med Swedbanks, en bank som fortfarande använder sig av traditionell budgetering. I studien beskrivs skillnaderna mellan en bank som har budgetlös styrning och en som är mer budgetstyrd, vad som behövs för att skapa en fungerande budgetlös styrning och vilka fördelar respektive nackdelar det finns med dessa styrningar. Viktiga begrepp inom budgetlös styrning är rullande prognoser, nyckeltal och benchmarking. Insamling av data har skett genom telefonintervjuer och insamling av sekundär data. Man har vart i kontakt med en controller på regionnivå i respektive bank för att få en förståelse för hur det ekonomiska arbetet fungerar i bankerna. Vad som är framgår i studien är att båda företagen är decentraliserade men Swedbank använder en traditionell budget för hela företag dock främst fokuserad till kostnadssidan. Båda företagen har liknande struktur, med en decentraliserad organisation och där de lokala kontoren har stor beslutskraft dessutom använder båda bankerna intern konkurrens för att motivera sina anställda och för att kunna övervaka resultatet. De förlitar sig inte bara på finansiella resultat utan de icke-finansiella resultaten har en väldigt viktigt roll i båda företagen.

Bakgrund och problem: Vi lever idag i ett samhälle som till stor grad karaktäriseras av förändring och osäkerhet där snabba förändringar i den externa omgivningen tenderar att göra budgeteringen mindre användbar. Till följd av detta har budgeteringen som styrmedel varit hårt kritiserad. Trots den kritik som budgeteringen utsatts för har budgeten alltjämt än idag en viktig roll i företagets styrning. Vi finner en kunskapslucka i forskning som berör budgetering i en dagens mer dynamiska omgivning och som även inkluderar styrelsens roll i budgeteringen. Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva och förstå budgeteringens användning och syfte i företag som är verksamma i dagens dynamiska omgivning och som på grund av olika faktorer har svårigheter att förutse framtiden. Vidare är syftet att beskriva styrelsens roll i budgetarbetet för en mer omfattande förståelse, då hänsyn tas till hela styrkedjan. Metod: I denna studie tillämpas en kvalitativ forskningsstrategi varigenom en flerfallsstudie utförts. Studiens empiri grundas främst i semistrukturerade intervjuer med respondenter som har insikt i företagens budgetering. Slutsats: Budgetering används idag främst för att gå igenom verksamheten noggrant men används även genom att verka motiverande då delaktighet och engagemang främjas. Det ligger en större användning i den process varigenom budgeteringen sker än i budgeten som dokument. Med anledning av den dynamiska omgivning som företag verkar i och svårigheter som däri ligger att förutse framtiden finns ändå användning av budgetering om man arbetar på rätt sätt och har rätt inställning till budgeten. Styrelsen har en aktiv och betydande roll i företags budgetering, under förutsättningen att styrelsen aktivt verkar som en styrelse. I budgetarbetet har styrelsen en bestämmande roll som främst urskiljs vid budgetförutsättningar samt vid fastställande och uppföljning av budgeten. Ett extra fokus på strategirollen kan urskiljas varigenom denna roll också utmärks i budgeteringen genom kopplingen mellan budget och strategi. / Background: Today, we live in a society that is largely characterized by change and uncertainty where rapid changes in the external environment tend to make budgeting less useful. As a result, budgeting has been heavily criticized. However, despite the criticisms of budgeting, the budget still has an important role in the management of the company. We find a knowledge gap in research that concerns budgeting in today's more dynamic environment and also includes the board's role in budgeting. Purpose: The purpose of this study is to describe and understand the use and purpose of budgeting in companies that are active in today's dynamic environment and due to various factors have difficulties predicting the future. Furthermore, the purpose is to describe the role of the board in the budget work for a more comprehensive understanding, taking into account the entire control chain. Method: A qualitative research strategy is applied in this study, whereby a multiple case study is conducted. The empirical study is based primarily on semi-structured interviews with respondents who have insight into the companies’ budgeting. Conclusions: Today's budgeting is used primarily to review the business thoroughly but it is also used by acting motivating as participation and dedication are promoted. There is a greater use in the process whereby budgeting takes place than in the budget as a document. However, due to the dynamic environment that companies engage in and difficulties in anticipating the future, budgeting is still available if you work properly and have the right attitude to it. The board has an active and significant role in budgeting, provided that the board actively acts as a board. In the budget work, the board has a determining role that is primarily distinguished by budget conditions, as well as in determining and reviewing the budget. An extra focus on the strategy role can be identified, whereby this role is also distinguished in budgeting by linking budget and strategy.

Syfte Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för ekonomistyrning hos små och medelstora företag genom att undersöka hur och varför de arbetar med ekonomistyrningens formella styrmedel. Metod Studien har sin utgångspunkt i teori och använder en kvalitativ metod där data samlats genom semistrukturerade intervjuer med åtta olika företag. Vid val av informanter genomfördes ett strategiskt urval. En förklaring av studiens olika steg presenteras för att tydliggöra hur arbetet sett ut praktiskt. Slutsats Studien visar att formella styrmedel används inom SMF, men att utformningen av praktiska arbetet kan variera. Vad för typ av verksamhets som bedrivs har en stor inverkan på hur arbetet ser ut. Kontroll och uppföljning lyfts fram som huvudsakliga syften med styrningen. / Purpose The purpose of this study is to create a deeper understanding of management accounting in small and medium-sized enterprises by examining how and why they use the formal control systems of management accounting. Method The study has its base in theory and uses a qualitive method where data is collected through semi-structured interviews. A strategic selection was used when choosing the informants for the study. All steps are explained and presented to clarify how the study was conducted. Conclusion The study shows that formal control systems are used by SME, but how they are applied can variegate. The kind of business has a big impact on how the formal control systems are being used. Control and follow-up are presented as the main reasons for management accounting.

The budget has for decades been a cornerstone in most organizations management accounting and control. The budget has also faced criticism for being expensive, time-consuming, for quickly becoming obsolete and for impeding flexibility in organisations. In an increasingly dynamic world, companies need to become more adaptive and forward-looking. Researchers believe that budgeting is generally a data-driven activity. Hence, it becomes suitable for application of analytical technologies, such as Business Intelligence (BI). Although BI has been at the top of companies' agendas for a long time, research show that many organizations still struggle to harvest the benefits or reach the expectations with BI-systems. Thus, the purpose of this study has been to analyze and compare how business intelligence can be used for and influence budgeting among Swedish car dealers. To experience several perspectives on how BI affects budgeting in practice the study takes a qualitative approach as seven interviews with individuals at seven different car dealerships was conducted. From the existing body of literature and research, a framework to describe and analyze how BI can be used for budgeting was constructed. The study found that the use of BI for budgeting practice does not reach the potential that the literature and previous research illuminates. The conclusion is based on a minimal gathering of external and unstructured data, the modest use of predictive analysis and the non-existence occurrence of prescriptive analysis. Despite this, BI can still be used for and affect budgeting in several positive remarks. BI can gather and quickly provide a both comprehensive as well as deeply detailed overview of the business. Furthermore, BI seems to enable budget evaluation more frequently and in combination with budget follow-up and control. Something that potentially might mitigate the critique the budget has endured for impeding flexibility. However, the study identified tendencies that the follow-up of budgets seems more compatible with BI-systems than the actual making of budgets. Moreover, indications points toward a more reciprocal relationship between BI-use for budgeting, as the budgeting style and style of management control might affect the use of BI. / Budgeten har under årtionden varit en grundbult inom de flesta organisationers ekonomi- och verksamhetsstyrning. Budgeten har mött kritik för att vara dyr, tidskrävande, för att snabbt bli inaktuell samt för att förhindra flexibilitet i organisationer. I en alltmer dynamisk omvärld behöver företag bli mer adaptiva och framåtblickande. Forskare menar att budgetering generellt sett är en data driven aktivitet. Vilket gör den lämplig att applicera analytiska teknologier på, så som business intelligence (BI). Även om BI varit på toppen av företagens agenda under en lång tid visar forskning att många organisationer fortfarande inte lyckats skörda de fördelar eller uppnå de förväntningar som finns på BI-system. Syftet med denna studie har således varit att analysera och jämföra hur business intelligence kan användas för och påverka budgetering bland svenska bilåterförsäljare. För att erfara olika perspektiv på hur BI påverkar budgetering i praktiken tar studien en kvalitativ ansats. Sju personer intervjuades hos sju olika bilåterförsäljare. Utifrån den existerande litteraturen och forskning utarbetades en analysmodell i syfte att beskriva och analysera hur BI kan användas inom budgetering. Studien fann att användningen av BI i praktiken inte uppnår den potential som forskningen belyser. Slutsatsen grundar sig i en minimal användning av externa och ostrukturerade data. Samt en blygsam användning av prediktiva analyser och total avsaknad av preskriptiva analyser. Trots det kan BI användas för och påverka budgetering positivt i flera bemärkelser. BI kan samla in data och snabbt ge både en överblickande och en detaljerad bild över verksamheten. Vidare möjliggör BI att utvärdering av budgetar kan ske kontinuerligt i kombination med uppföljning. Något som potentiellt kan mildra den kritik budgeten utsått för att förhindra flexibilitet. Dessutom visade empirin tendenser på att uppföljning av budgetarna verkar vara mer förenligt med BI än själva byggande av budgetarna. Studien fann även det inte bara är BI som påverkar budgeteringen utan sättet att budgetera i sin tur kan påverka användningen av BI.

Bakgrund: Konventionell budgetering har fått utstå betydande kritik under de senaste decennierna, där många menar att den inte är lämplig i dagenssnabbrörliga och globala marknad. Ett flertal organisationer har övergett konventionell budgetering, och rörelsen eller filosofin berördetta kallas för Beyond Budgeting (BB). Grundprinciperna i denna filosofi är en organisationsstruktur där mer ansvar och tillit placeras hos den operativa delen av organisationer. Detta är menat att ge mer frihet till enskilda medarbetare men väcker frågor om agentteori och organisatorisk kontroll. Controllers traditionella roll har setts som ett verktyg för ledningen att utöva kontroll och motverka agentteorins moraliskarisk. Frågan är hur denna roll påverkas av en allt mindre strikt form av kontroll, vilka faktorer som kan tänkas påverka denna roll och hur rollen redan har förändrats. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur controllerrollen och budgetarbete ser ut i dagens organisationer samt om kritiken mot budgetarbete, så som filosofin BB beskriver den, faktiskt stämmer i dagens organisationer. Ytterligare undersöker studien till vilken grad BB som metod har implementerats i dessa organisationer. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sex stycken respondenter inom flertalet olika organisationer har agerat som empirisk data. Denna data harsedantranskriberats och analyserats i enlighet med den deduktiva ansatsen, där de teorier vi funnit har applicerats. Analysen skedde genom en tematisk analys där teman och kategorier funnits för att påvisa samband inför slutsatsen. Slutsats: Studien tyder på att controllers idag har en hög grad av kontroll över deras arbete samt att arbetet huvudsakligen är analytiskt och framåtblickande. Delar av respondenterna anser sig ha en beslutsfattande roll och arbetar huvudsakligen enskilt men har ett brett kontaktnät. Rollen kan till viss del beskrivas som en affärspartner men vi fann stora skillnader mellan respondenterna. Bland respondenterna var det vanligast att använda en toppstyrd budget, där enskilda affärsenheter har mindre inflytande. Denna budget kompletterades sedan med prognoser. Vi fann att delar av kritiken mot konventionell budgetering stämde in bland respondenternas organisationer, samt att aspekter av BB har implementerats. / Background: Conventional budgeting has endured a lot of criticism in the last decades as many argue it is not suitable for today's agile and globalized market. Several organizations have taken the step to abandon conventional budgeting and the movement, or philosophy, regarding this matter is known as Beyond Budgeting (BB). The core principle of this philosophy are an organizational structure where a higher degree of responsibility and trust is placed on the operative sections of the organization. By doing this a much higher degree of liberty is granted to partners in the organization, but it raises questions regarding agent theory and organizational control. The traditional role of the controller has been to function as a tool for upper management to exercise control and counteract the moral hazard of agency theory. The question then is how this role is affected by a much less strict form of control, and which factors can be seen to affect the role as well as which factors that have already affected it.   Purpose: The purpose of the study is to examine the role of the controller and how budgeting of modern organizations are handled as well as how the accurate the critique aimed at budgeting is, as it is described by the philosophy of BB. Furthermore, the study aims to examine to which degree the subject organizations has implemented or embraced the principles of BB.  Method: The study is built on semi-structured interviews with a total of six participants, based in several organizations, which have acted as the empirical data. This data has been transcribed and analyzed in accordance with the studies’ deductive approach upon which our studied theories have been applied. The analysis has been based on a thematic analysis where the goal has been to find common themes and categories.    Conclusion: The study has found that controllers today have a high degree of control regarding how they choose to perform their work, which has been found to be primarily analytical and forward-looking in nature. Some of the controllers consider themselves to have a decision-making role, and while their work is primarily done alone, they have a wide array of contacts. The role can to a degree be described as a business partner, but the study has found large differences among participants in this regard. Among the participants it was most common to use a conventional budget, set by upper management where local business units have limited influence. This budget was complemented with forecasts. The study also found that among the participant’s organizations, some of the critique towards conventional budgeting was accurate to a certain degree. In addition, we found that aspects of BB had been implemented.