Sammanfattning Titel: Riskhantering inom fastighetsbolag Bakgrund: Fastighetsbolag utsätts precis som alla andra företag för risker. I fastighetsbolag ligger en stor del av risken i form av fastighetstillgångar som kräver förvaltning, underhåll och riskplanering men även i att bolagen är högt belånade. De mest aktuella riskerna för fastighetsbolagen är risker kopplade till den ökade inflationen som ses i samhället idag. Konsekvenserna av detta har blivit ökade räntekostnader och ökade energikostnader som fastighetsbolag behöver anpassa och förhålla sig till. Frågeställning:         <li aria-level="1">Hur resonerar fastighetsbolag angående riskhantering och hur kopplas det till budgetering? Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara och beskriva hur riskhantering tillämpas inom fastighetsbolag och hur det kan kopplas till budgetering.  Metod: Metoden som tillämpats har bestått av en jämförelse mellan insamlad teori och insamlad empirisk data från fem kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna bestod av intervjuer med ekonomiansvariga eller VD:n i olika fastighetsbolag, där datan sedan analyserades kring hur bolagen resonerar angående riskhantering. Studien har därav genomförts med en deduktiv forskningsansats med egenskaper av en induktiv forskningsansats.  Slutsats: Genom en analysering av den insamlade empiriska data och teorin, har slutsatsen dragits att fastighetsbolag tillämpar riskhantering med koppling till budgetering genom att hålla sig uppdaterad i omvärlden. Detta i form av att hålla sig uppdaterad kring inflationen, olika räntesatser och förbrukningskostnader för att budgetera enligt dessa uppgifter. När fastighetsbolag har tillgång till den senaste informationen har de större möjlighet till att bedöma risker korrekt, samtidigt som en passande riskåtgärd kan tillämpas.  Nyckelord: riskhantering, risk, budget, budgetering, fastighet, fastighetsbolag, fastighetsbranschen, finansiell styrning. / Abstract Title: Risk management in real estate firms Background: Real estate companies, like all other companies, are exposed to risks. In real estate companies, a large part of the risk lies with the real estate assets that require management, maintenance and risk planning, but also in the fact that the companies are highly leveraged. The most current risks for real estate companies are risks linked to the increased inflation seen in society today. The consequences of this have been increased interest costs and increased energy costs that real estate companies need to adapt and relate to. Research question: How does real estate companies reason regarding risk management and how is it linked to budgeting? Purpose: The purpose of this study is to explain and describe how risk management is applied within real estate companies and how it can be linked to budgeting. Method: The method applied has consisted of a comparison between collected theory and collected empirical data from five qualitative interviews. The qualitative interviews consisted of interviews with the finance manager or CEO of various real estate companies, where the data was analyzed of how the companies reason concerning risk management. The study has therefore been carried out with a deductive research approach with attributes of an inductive research approach. Conclusion: Through an analysis of the collected empirical data and theory, it has been concluded that real estate firms apply risk management when budgeting by staying up to date with the outside world. They do this by keeping up to date with inflation, different interest rates and consumption costs in order to budget according to the data. When real estate companies have access to the latest information, they have a greater opportunity to assess risks correctly, while an appropriate risk measure also can be applied. Keywords: risk, risk management, budget, budgeting, real estate, real estate firm, real estate sector, corporate finance.

Abstract Research questionsHow do companies look at their financial management that is either traditional budgeting or beyond budgeting? What are the reasons for preferring one form over the other? Purpose The purpose of the work is to find out why companies choose to use budget, alternatively beyond budgeting. What is the reason for sticking to traditional budgeting despite the resource consumption it takes in relation to value creation and what is the reason for choosing to deviate from the traditional and move towards a completely or partially beyond budgeting.  LimitationsThis study is limited to examining four companies in different industries in order to provide an in-depth analysis of each individual company's conditions and the use of budget or budget-free management. The study is also limited to interviewing a person at each company and thus only provides an insight into how the company views the current control system from a perspective. Method The study is done through a qualitative method. A study of four companies from Småland is conducted using semi-structured interviews to find out how the companies view the use of budget or beyond budgeting. The respondents are a representative from each company with a position as either CFO or CEO. Conclusion The study shows that companies are reluctant to change the management method despite the criticism that exists and which is reflected on several levels in several respondents at the time of the interviews. This is believed to be due to an unwillingness to go from what you have had for a long time and which works, but where you instead change in your existing system to adapt it to the business you have and do the best based on the company's own situation. Suggestions for future researchStudying a company that has made the transition from budget to beyond budgeting would be interesting as it is felt that most people are content where it is with their developed budget. If you can get a sample of how it has benefited a company to know how to go from budget to beyond budgeting, more companies could see what advantages and perhaps disadvantages it has to go from what has long worked to something unknown. / FrågeställningHur ser företag på sin nuvarande styrningsform som antingen är en traditionell budget eller en mer budgetlös styrning? Vilka anledningar finns att föredra den ena formen över den andra? SyfteSyftet med arbetet är att ta reda på varför företag väljer att använda sig utav budget, alternativt budgetlös styrning. Vad är anledningen till att man håller fast vid den traditionella budgeteringen trots den resursåtgång den tar i förhållande till värdeskapande och vad är anledningen till att man väljer att frångå det traditionella och gå mot ett helt eller delvis budgetlöst styrsystem. AvgränsningarDenna studie avgränsas till att undersöka fyra företag i olika branscher för att kunna ge en djupgående analys av varje enskilt företags förutsättningar och användande av budget eller budgetlösa styrning.  Studien begränsas även till att intervjua en person på varje företag och ger således bara en inblick i hur företaget ser på det aktuella styrsystemet från ett perspektiv.  MetodStudien görs genom en kvalitativ metod. Det är en studie av fyra Småländska företag görs med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att ta reda på hur företagen ställer sig till användandet av budget eller budgetlös styrning. Respondenterna är en representant från var företag med position som antingen ekonomichef eller vd.  SlutsatsStudien visar att företag är obenägna att byta styrmetod trots den kritik som finns och som på flera plan återspeglas hos flera respondenter vid intervjutillfällena. Detta tros bero på en ovilja att gå från det man länge har haft och som fungerar men där man istället ändrar i sitt befintliga system för att anpassa det till den verksamhet man har och gör det bästa utifrån företagets egna situation. Förslag på framtida forskningAtt studera ett företag som har gjort omställning från budget till budgetlös styrning skulle vara intressant då det upplevs som att de flesta nöjer sig där det är med sin utvecklade budget. Kan man få prov på hur det gagnat ett företag att ta sig över tröskeln och byta skulle fler företag kunna se vilka fördelar och kanske nackdelar det har att gå ifrån det som länge fungerat till något okänt.

Bakgrund: Budgetering är ett fenomen som har använts i århundraden inom offentlig förvaltning där privata företag började använda detta verktyg betydligt senare. Budgetering har länge varit en del av verksamhetsstyrningen inom olika former av företag, där budgetens roll inom tillväxtbolag som verkar i föränderliga miljöer erhållit kritik. Dessa företag växer kraftigt där det ställs ett högre krav på budgetens aktualitet samtidigt som budgetering är en tids- och resurskrävande process som enligt kritiken ger låg avkastning. Planering och samordning har varit genomgående viktiga faktorer för organisationer gällande budgetering som varit avgörande för att lyckas nå sina mål och utveckla organisationen. Samtidigt som den kraftiga tillväxten gjort budgeten som styrverktyg allt mer kritiserat ställdes krav för att kunna hantera en snabbare utveckling i relation till den tidigare synen på budgeten som styrverktyg.   Syfte: Genom att studera budgetstyrning i ett tillväxtbolag är uppsatsens syfte att undersöka och förstå hur budgeten kan användas i ett tillväxtbolag som är verksamma i en föränderlig miljö samt hur processen ser ut och därmed vilken roll budgeten antar i ett tillväxtbolag. Det kommer att genomföras genom att jämföra tidigare teori och hur den kan kopplas och ställas i relation till ett företag med stark tillväxt.   Metod: Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie på ett tillväxtbolag. Empirin utgörs av tre stycken semi-strukturerade intervjuer med ett företag som är verksamma inom IT-branschen. Det empiriska materialet har även kompletterats av skriftliga svar via mailkontakt. Det empiriska materialet har sedan analyserats för att urskilja likheter och skillnader med den valda teoretiska referensramen för att kunna besvara uppsatsens frågeställning.    Slutsats: Studien visar att det studerade tillväxtbolaget arbetar med en form av rullande forecasts vid ett flertal tillfällen under ett verksamhetsår som säkerställer att man arbetar på rätt sätt och är på rätt väg för att uppnå de uppsatta tillväxtmålen som främst mäts kring försäljning, rörelseresultat och bruttovinst. Det är en form av uppdaterad budget i relation till den som arbetades fram vid verksamhetsårets början, vars aktualitet är högre. Budgeten används fortfarande som styrverktyg men det finns en strävan efter ett bättre lämpat styrverktyg för tillväxtbolag som är verksamma inom föränderliga miljöer

Under 2020 drabbades världen av en pandemi som har påverkat hela samhället på olika sätt. Social distansering var en av de rekommendationer som den svenska regeringen utfärdade, vilket innebar att många företag och organisationer övergick till distansarbete. I samband medatt människor inte längre träffas fysiskt på arbetsplatsen försvinner den informella kommunikationen; den kommunikation som skett på raster eller vid kaffeautomaten. Denna typ av kommunikation har visat sig vara viktig för att skapa ett effektivt informationsflöde inomföretag vilket i sin tur påverkar hur effektivt företaget kan utföra sina interna formella processer. En sådan process är budgetering, ett formellt verktyg som används för att bland annat planeraoch styra verksamheten mot satta mål. Denna kvalitativa studie undersöker hur bristen på informell kommunikation påverkar budgetprocessen genom semi-strukturerade intervjuer medett antal respondenter som är inblandade i budgetprocessen. Studiens resultat pekar på att det praktiska arbetet med budgeten inte påverkas då det är en formaliserad process som inte ger något rum för informell kommunikation. Den informella kommunikationen spelar i stället en viktigare roll i samband med planerings- och utvecklingsarbete kopplat till budgeten då den bland annat gör det lättare att synkronisera medarbetare och leder till en bättre medvetenhet om verksamheten. Den informella kommunikationen spelar även en roll för hur avvikelser från budgeten följs upp och åtgärdas, vilket har blivit svårare att göra när fysiska dialoger har försvunnit eller begränsats.

Bakgrund: Internationella fotbollsklubbar prioriterar ofta ekonomisk vinning, medan svenska klubbar följer 51%-regeln där medlemmarna har beslutsrätt. Svenska elitfotbollsklubbar fungerar mer som ideella organisationer och måste uppfylla krav för elitlicens. Detta arrangemang syftar till att balansera sportsliga och ekonomiska aspekter genom kontinuerlig utvärdering för att hantera risker. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska elitfotbollsklubbar budgeterar utifrån den osäkra miljö de verkar i. Dessutom ämnar studien att bidra med insikt och förståelse för hur föreningarna hanterar osäkerhet. Metod: Studien har använt kvalitativ metod med ett abduktivt tillvägagångssätt. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med företrädare från tre fotbollsklubbar i  Allsvenskan. Teorin är insamlad från vetenskapliga artiklar samt böcker. Slutsats: Malmö FF, IFK Göteborg och Hammarby IF integrerar sina strategier med budgetprocesser för långsiktiga och kortsiktiga mål. Klubbarna använder iterativ metod i budgetprocessen för anpassningsbarhet. De hanterar osäkerheter unikt; Malmö FF prioriterar långsiktig dominans, IFK Göteborg inkluderar inte intäkter från spelarförsäljningar, och Hammarby IF fokuserar på biljettintäkter och spelartransaktioner. Klubbarna anpassar strategier med scenarioanalyser, exempelvis IFK Göteborgs krisbudget 2023, och strävar efter transparent medlemsengagemang för att balansera förväntningar och ekonomisk verklighet. / Background: International football clubs often prioritize financial gain, while Swedish clubs adhere to the 51% rule where members have decision-making authority. Swedish elite football clubs function more like non-profit organizations and must meet requirements for elite licensing. This arrangement aims to balance sporting and economic aspects through continuous evaluation to manage risks. Purpose: The purpose of the thesis is to examine how Swedish elite football clubs budget in the uncertain environment in which they operate. Additionally, the study aims to provide insight and understanding into how the associations handle uncertainty. Method: The study used a qualitative approach with an abductive method. Seven semi-structured interviews were conducted with representatives from three football clubs in the Allsvenskan. The theory was gathered from scientific articles and books. Conclusion: Malmö FF, IFK Göteborg, and Hammarby IF integrate their strategies with budget processes for both long-term and short-term goals. The clubs use an iterative method in the budget process for adaptability. They handle uncertainties uniquely; Malmö FF prioritizes long-term dominance, IFK Göteborg does not include revenues from player sales, and Hammarby IF focuses on ticket revenues and player transactions. The clubs adapt strategies with scenario analyses, such as IFK Göteborg's crisis budget in 2023, and strive for transparent member engagement to balance expectations and economic reality.

Budgetering är en central del för att planera och styra kommunala finanser, vars utveckling är beroende av samhällsekonomisk utveckling. Under 2020 drabbades världen av en pandemi som orsakade en ekonomisk kris världen över, med undantag från bland annat svenska kommuner. Tidigare forskning kring kommunal budgetering i ekonomiskt svåra tider tyder på att stram budgetering är en viktig faktor för att klara ekonomiska kriser medan andra menar att sådana åtgärder ofta undviks. Tidigare forskning pekar även på kommuners beroende av statliga bidrag ökar vilket även hämmar benägenheten att tillta åtstramande åtgärder. Studien har syftat till att undersöka om och i sådana fall hur Covid-19-pandemin har påverkat västsvenska kommuners budgetprocess och budget som planerings- och styrverktyg. För att uppnå detta genomfördes en kvalitativ multipel fallstudie på fem västsvenska kommuner, med intervjuer och en kompletterande dokumentanalys. Resultatet visade att varken budgetprocessen, eller budget som planerings- eller styrverktyg har påverkats i så stor utsträckning utav Covid-19. Resultatet visade även att de statliga bidragen till följd av Covid-19 har haft en hämmande effekt på åtgärder. Vidare visar studien att budgetmetodiken inte förändrats. / Budgeting is a central part of planning and controlling municipal finances, where growth is dependent on macroeconomic factors. During 2020 the world was hit by a pandemic that caused an economic crisis across the world, with an exception from Swedish municipalities. Earlier research on municipal budgeting in times of economic crisis suggest that a tight budgeting is an important factor when it comes to managing economic crisis while others suggest that such measures often get avoided. Earlier research also suggests that municipalities spending and dependency on governmental grants increase when the latter increase, which also inhibits tightening measures. The purpose of this study has been to examine if and if so, how the Covid-19 pandemic has affected the budget process, budget as a tool for control and planning for municipalities in western Sweden. To achieve this, we have conducted a qualitative multiple case study in five western Swedish municipalities through interviews and complementary content analysis. The results show that neither the budget process nor the budget as a tool for planning or control has been affected by Covid-19 to such an extent. The results also showed that the governmental grants due to Covid-19 has had a mitigating effect on measures. Moreover, the study shows that the budget methodology has not changed.

Bakgrund: Majoriteten av landets golfklubbar drivs som ideella föreningar där syftet är att främja medlemmarnas gemensamma intresse. Ekonomin kan trots det ideella syftet ses som en viktig beståndsdel för ideella föreningar. Där regelbundna uppföljningar är att föredra för att undvika en sämre ekonomisk situation. Då ekonomistyrningens syfte ämnar till att uppnå ekonomiska mål kan det fordras anpassning av styrningsverktygen för att kunna applicera dem på den ideella verksamheten. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ekonomiska styrningsverktyg anpassas till ideella föreningar som har medlemmarnas intresse i fokus. Metod: Tillvägagångssättet utgår från en kvalitativ metod, där studien genomförts på ideella golfklubbar. Det empiriska materialet har inhämtats från fyra semi-strukturerade intervjuer, med klubbchef från respektive golfklubb. Materialet har därefter analyserats utifrån en komparativ metod för att upptäcka skillnader och likheter mellan respondenterna. Slutsats: Studien visar att ekonomiska styrningsverktyg till viss del måste anpassas till den ideella verksamheten, där anpassningen sker efter medlemmarnas intresse. Anpassning görs till budgetarbetet, möjligheten till att öka rörliga intäkter, att investeringsbedömning görs utan möjlighet till intäktsberäkning, samt ideella föreningars olika finansieringsmöjligheter. / Background: The majority of swedish golf clubs are run as non-profit organizations where the purpose is to work for the members' common interest. Despite the non-profit purpose, the economy can be seen as an important element for non-profit organizations where regular follow up is preferable to avoid a bad economic situation. Since the purpose of management control is to achieve financial goals, adaptation may be required to apply the control tools to non-profit organizations. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how management control tools are adapted to non-profit organizations that have the members' interest in focus. Method: The approach is based on a qualitative method and the study was conducted at non-profit golf clubs. The empirical material has been collected from four semi- structured interviews with the club manager from each golf club. The material has then been analyzed on the basis of a comparative method for detecting differences and similarities between the respondents. Conclusion: This study shows that management control tools in some parts have to be adapted to non-profit organizations and is adapted after the members' interest. Adaptation is made to the budget process, the possibility to increase variable income, that the investment analysis is made without the possibility of revenue calculation and to the different financing possibilities for non-profit organizations.

<p> </p><p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>   Titel:</strong> I vilken utsträckning används ekonomistyrning i praktiken?</p><p> - En studie av fyra företag</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nivå:</strong> C-uppsats i ämnet företagsekonomi (15 hp)</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Emma Roos och Fanny Wiklander</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Mats Ryding</p><p> </p><p><strong>Datum: </strong>2009-05<strong></strong></p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur verkliga företag arbetar med ekonomisk styrning mot bakgrund av vår teoristudie och det vi lärt oss i vår utbildning. Vi har intervjuat fyra företag inom olika branscher för att ta reda på i vilken utsträckning de använder sig av ekonomisk redovisning. Vi har också undersökt om dessa företag använder affärssystem och vilken betydelse dessa har, samt om de påverkats av finanskrisen och därför blivit mer noggranna och försiktiga när de ska ta ekonomiska beslut.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats. I den kvalitativa metoden finns det en fysisk närhet till det forskningsobjekt man studerar då man helst ska möta respondenten ansikte mot ansikte. Detta passar oss bra då vi har haft personliga intervjuer med samtliga respondenter. Vi har även använt oss av en fallstudie. Denna undersökningsmetod innebär att man undersöker "en liten del av ett stort förlopp och med hjälp av fallet beskriver man verkligheten och säger att fallet i fråga får representera verkligheten". Dock har vi varit försiktig i vår analys och inte dragit allt för generella och breda slutsatser, eftersom vi endast baserar vår studie på fyra företag.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det har varit intressant att se hur verkliga företag arbetar med ekonomistyrning. Majoriteten av företagen använder sig i relativt stor utsträckning av ekonomiska hjälpmedel, även om det varierar mellan vilka sorts verktyg som prioriteras. Framförallt ser vi att affärssystemen är ett viktigt hjälpmedel i företagen. Finess är undantaget i denna studie, de använder sig i väldigt lite utsträckning av intern redovisning och har inget ekonomisystem, men har ändå en väl fungerande verksamhet.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> Vi tycker att det skulle vara intressant att utgå från ett liknande ämne, men istället jämföra företag inom samma bransch. På detta sätt skulle man kunna dra mer generella slutsatser om just den branschen och eventuellt också se om vissa styrmedel är mer effektiva än andra. Ett annat alternativ är att man, för att få en ordentlig överblick i hur företag arbetar, också tittar på vilka organisatoriska och marknadsföringsmässiga styrmedel företag använder sig av.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen har bidragit till en ökad förståelse för hur faktiska företag använder ekonomiska verktyg för att styra sin verksamhet.  </p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Ekonomistyrning, intern redovisning, budgetering, kalkylering, nyckeltal</p>

ABSTRACT      Titel: I vilken utsträckning används ekonomistyrning i praktiken?  - En studie av fyra företag   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi (15 hp)   Författare: Emma Roos och Fanny Wiklander   Handledare: Mats Ryding   Datum: 2009-05   Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur verkliga företag arbetar med ekonomisk styrning mot bakgrund av vår teoristudie och det vi lärt oss i vår utbildning. Vi har intervjuat fyra företag inom olika branscher för att ta reda på i vilken utsträckning de använder sig av ekonomisk redovisning. Vi har också undersökt om dessa företag använder affärssystem och vilken betydelse dessa har, samt om de påverkats av finanskrisen och därför blivit mer noggranna och försiktiga när de ska ta ekonomiska beslut.   Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats. I den kvalitativa metoden finns det en fysisk närhet till det forskningsobjekt man studerar då man helst ska möta respondenten ansikte mot ansikte. Detta passar oss bra då vi har haft personliga intervjuer med samtliga respondenter. Vi har även använt oss av en fallstudie. Denna undersökningsmetod innebär att man undersöker "en liten del av ett stort förlopp och med hjälp av fallet beskriver man verkligheten och säger att fallet i fråga får representera verkligheten". Dock har vi varit försiktig i vår analys och inte dragit allt för generella och breda slutsatser, eftersom vi endast baserar vår studie på fyra företag.   Resultat &amp; slutsats: Det har varit intressant att se hur verkliga företag arbetar med ekonomistyrning. Majoriteten av företagen använder sig i relativt stor utsträckning av ekonomiska hjälpmedel, även om det varierar mellan vilka sorts verktyg som prioriteras. Framförallt ser vi att affärssystemen är ett viktigt hjälpmedel i företagen. Finess är undantaget i denna studie, de använder sig i väldigt lite utsträckning av intern redovisning och har inget ekonomisystem, men har ändå en väl fungerande verksamhet.   Förslag till fortsattforskning: Vi tycker att det skulle vara intressant att utgå från ett liknande ämne, men istället jämföra företag inom samma bransch. På detta sätt skulle man kunna dra mer generella slutsatser om just den branschen och eventuellt också se om vissa styrmedel är mer effektiva än andra. Ett annat alternativ är att man, för att få en ordentlig överblick i hur företag arbetar, också tittar på vilka organisatoriska och marknadsföringsmässiga styrmedel företag använder sig av.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till en ökad förståelse för hur faktiska företag använder ekonomiska verktyg för att styra sin verksamhet.     Nyckelord: Ekonomistyrning, intern redovisning, budgetering, kalkylering, nyckeltal

SAMMANFATTNING   Titel: Konvergensen av externredovisningens och ekonomistyrningens tidsperioder – med fokus på budget.   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi.   Författare: Jessica Gustafsson och Gustav Sandkvist.   Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist.   Datum: 2014 - Juni   Bakgrund: Sedan länge har en diskussion förts gällande relationen mellan externredovisningen och ekonomi- och verksamhetsstyrning. En del forskare menar att det råder en konvergens mellan dessa system. Studier som gjorts inom detta område har varit inriktade på olika fördjupningar. Det är bristen på forskning inom fördjupningen om de båda systemens tidsperioder som väckt vårt intresse att utforska detta närmare.   Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur externredovisningens tidsperiod kan påverka företags ekonomistyrning och interna styrmedel, med fokus på budgetering.   Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ design med en abduktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer gjorda via telefon och mejl. För att analysera och redovisa resultaten användes well grounded theory.   Resultat: Resultaten visade att de flesta företag, med några enstaka undantag, samkörde externredovisningens tidsperiod med budgetens. Anledningen till detta var för att kunna jämföra och hitta avvikelser. Även koncernkrav, lagar och regler låg till grund för denna samkörning.   Slutsats: Ett genomgående mönster var att en samkörning av externredovisningens tidsperiod gjordes med budgetens. Orsaken till en samkörning är budgetens behov av att jämföras mot något, vilket innebär en sammanstrålning mellan externredovisningen och budgeten. Resultaten genererade bevis för att externredovisningen dominerar den interna ekonomistyrningen vad gäller dess tidsperioder.   Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är andra fördjupningar inom konvergensen eller andra styrmedel. Vidare är chefers tankesätt, ”mind-set”, kring budgetens planering ytterligare ett förslag eller en fördjupning kring börsnoterade företag.   Uppsatsens bidrag: Då detta är ett relativt outforskat ämne har studien bidragit till ny kunskap genom dess empiriska resultat, som även genererat egna observationer. Resultaten bidrar till att skapa förståelse och visa hur externredovisningens tidsperiod kan påverka budgeten och budgetens tidsperiod.   Nyckelord: Externredovisning, extern rapportering, ekonomistyrning, budgetering, konvergens, tidsperiod / ABSTRACT   Title:  The convergence of the time periods of financial accounting and management accounting – focusing on budget.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.   Author: Jessica Gustafsson and Gustav Sandkvist.   Supervisor: Stig Sörling and Tomas Källquist.   Date: 2014 - June   Background: There has been a long-lasting discussion regarding the relationship between financial accounting and management accounting. Some researchers argue that there is a convergence between these systems. Studies in this area have focused on different depressions. It is through lack of research on the depression focusing on the time periods of these systems that aroused our interest to explore this further.   Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how the time period of the financial accounting can affect a company’s management accounting and internal control mechanisms, with a focus on budgeting.   Method: The study was conducted using a qualitative design with an abductive orientation. Data were collected through interviews made with telephone and email. To analyze and report the results the well grounded theory was used.   Result: The results showed that most of the companies, with a few exceptions, used the time period of the financial accounting parallel to the budget. The reason for this was to compare and find deviations. Also claims from the Group, laws and regulations formed the basis for this co-processing.   Conclusion: A consistent pattern was that an interconnection of the time period of the financial accounting was made with the budget. The reason for the co-processing is the budget’s need to be compared with something, which means a convergence between financial accounting and the budget. The results generated evidence that the financial accounting dominates the internal management accounting in terms of its time periods.   Suggestions for future research: Suggestions for future research is other depressions within the convergence or other steering instruments. Further, managers way of thinking, ”mind-set”, about budget planning is another proposal or a depression within listed companies.   Contribution of the thesis: As this is a relatively unexplored topic the study has contributed to new knowledge through its empirical results, which also generated own observations. The results help to create understanding and show how the time period of financial accounting may affect the budget and the budget’s time period.   Key words: Financial accounting, external accounting, management accounting, budgeting, convergence, time period