Syfte Syftet med studien är att bidra till en fördjupad förståelse för om och hur stora företag har förändrat sina formella styrmedel under covid-19 och på vilket sätt företagen har tagit lärdom om styrmedlen till tiden efter krisen. Metod Studien baseras på en kvalitativ metod där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från tre olika företag. Valet av respondenter grundade sig i ett subjektivt och kriteriestyrt urval. Det praktiska arbetet presenteras genom transparenta och noggranna metodbeskrivningar. Slutsats Studien visar att inga större förändringar har skett i de formella styrmedlen till följd av covid-19. Resultatet påvisar att det har skett tillägg snarare än förändringar i de redan existerande processerna och rutinerna för att kunna bemöta den osäkra marknaden som covid-19 orsakat. Etablerade arbetssätt och stark position på marknaden lyfts som huvudsakliga förklaringar till resultatet. / Purpose The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of whether and how large companies have changed their formal control systems during covid-19 and in what way the companies have learned from the formal control systems till the time after the crisis. Method The study is based on a qualitative method where the datacollection took place through semi-structured interviews with seven respondents from three different companies. The respondents were based on a subjective and a criteria-driven selection. The practical work is presented through transparent and accurate method descriptions. Conclusion The study shows that no major changes has been done with the formal control systems because of covid-19. The result shows that there have been additions rather than changes to the already existing processes and routines in order to respond to the uncertain market caused by covid-19. Established working methods and strong position in the market are highlighted as the main explanations to the result.

Titel:  Pandemins betydelse för budget arbetet i regional verksamhet En kvalitativ studie om budgetarbetet på intensivvårdsavdelningen i Region Kronoberg och Blekinge. Bakgrund och Problemdiskussion: Covid19 pandemin medförde en hög belastning för intensivvården i Sverige och behovet av resurser ökade snabbt. Redan före pandemin fanns det brist på resurser inom intensivvården och pandemin kom tidigt att försätta den svenska intensivvården i en krissituation. Det finns argument för att pandemin bör påverka hur sjukhus arbetar med och förhåller sig till budget och budgetering. Tidigare forskning o m hur organisationer hanterar budgetarbetet i krissituationer har främst studerat kriser som är unika för ett visst företag eller bransch. Där finns det bevis för att vissa av budgetens funktioner blir mer betydelsefulla i en kris samtidigt som andra av bu dgetens funktioner blir mindre betydelsefulla. Den forskning som har gjorts om budgetarbete och kriser som påverkar hela samhället berör Finanskrisen 2008 och här finner forskningen en ökad betydelse av planering och resursfördelning. Mycket av forskningen om budgetering och krissituationer ifrågasätter den traditionella budgetens relevans, med betoning på den traditionella budgetens begränsade förmåga att möta oförutsägbara förutsättningar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur två intensiv budgetarbetet under Covidvårdsavdelningar har hanterat 19 pandemin. Det som undersöks är hur budgetarbetet har sett ut samt om förhållningssättet skiljer sig från före pandemin. Studien behandlar även, om specifika aspekter av budgetarbetet fått en ny bet ydelse/funktion, samt vilka lärdomar som pandemin har medfört för det framtida budgetarbetet. Metod: Studien är en fallstudie av två verksamheter och utgår från en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturer intervjuer och en genomgång av dokument. Slutsats: Trots att pandemin inte har medfört några förändringar till hur intensivvårdsavdelningarna utformar budgeten och hur budgetprocessen ser ut har funktioner såsom kostnadskontroll och budgetens kommuni kationsfunktion fått en annan betydelse. Det är framförallt de statsbidrag som hälsooch sjukvården erhöll under pandemin som kom att påverka hur intenssivvårdsavdelningarna behövde förhålla sig budgeten under pandemin då statsbidragen ställde krav på att förklara och analysera budgetavvikelser som uppstod till följd av Covid19.

Inledning Traditionell årlig budgetering har länge varit ett välanvänt och pålitligt styrmedel inom verksamhetsstyrning. Under de senaste fem åren har marknadsklimatet förändrats med ökade omvärldsrelaterade osäkerhetsfaktorer som konsekvens av krig och inflation. Förändringar gällande förutsättningarna på elmarknaden har också påverkat företagen inom elbranschen. Under flera decennier har kritik framförts i tidigare forskning mot den traditionella budgeteringen när det gäller dess lämplighet i osäkra föränderliga miljöer. Kritiken blir åter aktuell då det kan krävas kompletteringar av alternativa styrverktyg för att lyckas navigera verksamheten i osäkra marknadsmiljöer. Även de alternativa styrmedlen har sina utmaningar när det kommer till att framgångsrikt implementera och komplettera den traditionella budgeteringen. Det finns även förespråkare som hävdar att den traditionella budgeteringen helt bör ersättas med mer flexibla och dynamiska styrmedel. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur de senaste fem årens ökade osäkerhetsfaktorer har påverkat budgeteringens roll inom verksamhetsstyrningen. Specifikt hur företag som verkar på elmarknaden har anpassat eller kompletterat budgeteringen med flexibla styrverktyg. Metod Vår studie har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod. Datainsamlingen har genomförts med en internetbaserad enkät. Företagen inom elbranschen har valts ut genom ett slumpmässigt urval. Studien har genomförts med en deduktiv ansats. Resultat och slutsats Företagen inom elbranschen har under de senaste fem åren i hög grad påverkats av ökade osäkerhetsfaktorer. Planering av verksamheten har försvårats och behovet av riskanalyser har ökat.Trots detta är den traditionella budgeteringen fortsatt av väsentlig vikt i styrmixen då majoriteten inte har gjort eller planerar att göra förändringar i sitt sätt att arbeta med traditionell budgetering.Övergivning av styrmedlet är inte enväldigt relaterat till dess brister, utan organisatoriska hinderkan vara överordnade vid eventuell implementering av nya styrmedel. Av de mest omtalade alternativa styrmedlen föredras de som kompletterar en av den traditionella budgeteringens främsta svagheter, att den snabbt blir inaktuell. / Introduction Traditional budgeting has long been a reliable and frequently used management control tool. War and inflation have caused a rise in external uncertainties resulting in the market climate changing over the last five years. Changes surrounding the electricity market have also impacted companies within the industry. Over several decades critique has been presented against the traditional budgeting regarding its suitability in uncertain and changing environments. Critique has been rekindled since companies now require alternative tools to be able to navigate their organisations in uncertain market environments. Even the alternative tools have their challenges regarding successful implementation and their ability to complement the traditional budgeting.There are also advocates who argue that more flexible and dynamic tools should replace traditional budgeting altogether. Aim The aim of our study is to investigate how the external uncertainties over the last five years have impacted the role of budgeting within management control. Specifically, how companies who operate in the electricity industry have adjusted or complemented budgeting with flexible tools. Method Our study has been carried out using a quantitative survey method. The data has been collected using an online survey. Companies within the electricity industry have been randomly selected to participate. This study has been completed using a deductive approach. Results and conclusion Companies within the electricity industry have been largely impacted by external uncertainties over the last five years. The planning of organisations has become more difficult and the need for risk analysis has increased. Budgeting has, despite increased difficulties, continued to be of substantial importance regarding control tools since the majority of the companies have not made,or plan to make, any changes in their ways of using traditional budgeting. We have found that abandonment of the traditional budgeting is not strictly related to its shortcomings, but instead the organisational obstacles may be the deciding factor in the possible implementation of new control tools. Amongst the most discussed alternative control tools are the ones that complement the biggest weakness of traditional budgeting, that it quickly becomes outdated, preferred.

Världen över sker ständiga budgetöverskridanden. Offentliga verksamheter har inte varit något undantag för dessa kostnadsöverskridanden, vilket skapar incitament till att förstå varför de uppstår. I de offentliga projekten drabbas fler än bara de projektansvariga vid budgetöverskridelser. Det är samhället i stort som får betala för arbetet eftersom det är skattefinansierade projekt. Examensarbetet utgör en fallstudie som genomfördes med syftet att skapa förståelse för varför budgetöverskridanden sker i en liten kommun. För att uppnå syftet har både sekundär- och primärdata använts i form av en djupgående dokumentanalys vilken kompletterats av intervjuer. Som fallstudieobjekt har en liten kommun använts för att samla in material. Arbetets dokumentanalys syftar till att sammanställa och jämföra tidigare utförda projekt. Intervjuer med respondenter har kompletterat och förklarat de budgetavvikelser som uppmärksammats från dokumentanalysen. En litteraturstudie av tidigare forskningens resultat möjliggjorde även för jämförelse och ökad förståelse av resultatet. Resultatet av studien är en förklaring till varför budgetöverskridanden förekommer i en liten kommun. De huvudsakliga anledningarna är ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten (ÄTA-arbeten) i projekten vilket orsakas av olika faktorer. Dessa olika faktorer kan vara exempelvis felaktiga handlingar eller dåliga markförhållanden. ÄTA-arbeten är väldigt kostnads- och tidsdrivande vilket orsakar budgetöverskridanden. Studien visar också att kostnadsöverskridanden är mer vanligt förekommande än tidsöverskridanden / All over the world budget overruns occur. Public organisations have been no exception for these overruns, which incentivizes creating an understanding to why they occur in the first place. In the public projects there are more people than just the project managers who are affected by these overruns. This is due to the fact that the public projects are financed by tax funds which is paid by the society as a whole. The purpose of this study is to create an understanding of why budget overruns occur where a small municipality has been chosen as the case object to gather data. To achieve this purpose both primary and secondary data has been used to create a document analysis which has been complemented with interviews. The document analysis of the study aims to compile and compare previous projects in the municipality. The interviews are supposed to complement and explain different budget deviations found in the document analysis. Finally, a literature review was carried out in order to enable the comparison of the gathered data and increase the understanding of the findings. The result of the study is an explanation of why budget overruns occur in a small municipality. The primary reasons are change orders in the project plan which is caused by different factors. These different factors are faulty or vaguely formed project plans or even bad conditions of the land. Change orders are very cost and time consuming which causes budget overruns. The study also found that cost overruns are more common than time overruns.

Problem discussion: Budgeting is about different assessments of the future and is based onthe premises that are considered when the budget is drawn up. When these assumptions turnout to be incorrect, the forecast can be misleading. This means that when organizations needa tool they can rely on the most, the budget will be the least helpful. Covid-19 has brought abig change in conditions for the hotel industry. The industry lost around 4 million guestnights between 2019 and 2020 in Sweden. Some research on how Covid-19 has affectedgovernment budgeting already exists, but when it comes to research regarding how Covid-19and economic crisis have affected budgeting in the private sector, previous research isrelatively limited. This study therefore intends to further contribute to observing how the roleof budgeting has been affected during the economic crisis. This with a focus on the privatesector, by examining how the role of budgeting in hotels has been affected as a result ofCovid-19. Research Questions: How has the role of the budget in Swedish hotels been affected byCovid-19? What was the role of the budget in the hotel before the pandemic? What role hasthe budget played in the hotel during the pandemic? Which part of the budget now has a moreor less prominent role than before? What are the underlying factors for the changes? Purpose: The initial purpose of this thesis was to, through a selection of hotels, examine howthe role of budgeting has been affected during Covid-19 in Sweden, as well as the underlyingfactors behind the changes. Due to absence of some respondents, a shift in the work processoccurred, to instead specifically examine the Elite Hotels Group, but the examined topic inthe essay remained the same. Method: The method used in this study is a qualitative interview study. The study is basedon secondary as well as primary data. Primary data has been collected from two semistructured interviews with different respondents from the Elite Hotels Group. One of theseinterviews was conducted over Microsoft Teams and the other was conducted over the phone,as personal meetings could not be conducted during Covid-19. Conclusion: Prior to the Covid-19 break out in Sweden, the budget played a central role inElite Hotels management system. They used a fixed annual budget which was supplemented 3by short-term forecasts and similar complements. During the pandemic Elite Hotels budgetlost its applicability, which, apart from a budget-like forecast led them to a completelybudget-free management and a shift in focus towards cost reductions and finding revenueswherever they could. Complements such as forecast and other management tools such asfocus on key figures, comparisons with the competition, communication and a generally moreefficient way of working were given a more prominent role. The underlying factors that madethe budget lose its applicability have mainly been people's behavior during the Covid-19pandemic, which arose as a result of the advice and restrictions issued by the authorities.These constrictions also contributed to major restrictions on the hotels operations as well as asteep fall in demand for guest nights / Problemformulering: Budgetering handlar om diverse olika framtidsbedömningar ochbygger på de premisser som beaktas när budgeten upprättas. När dessa antaganden visar sigvara felaktiga, kan prognosen bli missvisande. Detta leder till att när organisationer behöverett styrmedel de kan förlita sig på som mest, är då budgeten kommer att vara minst hjälpsam.Covid-19 har fört med sig kraftigt förändrade förutsättningar för hotellbranschen. Branschentappade omkring 4 miljoner gästnätter mellan 2019 och 2020 i Sverige. En del forskningkring hur Covid-19 påverkat statlig budgetering finns redan, men när det kommer tillforskning om hur Covid-19 och ekonomisk kris påverkat budgeteringen inom den privatasektorn är tidigare forskning relativt begränsad. Denna studie ämnar därför att ytterligarebidra till att observera hur budgeteringens roll påverkats under ekonomisk kris. Detta medfokus på den privata sektorn, genom att undersöka hur budgeteringens roll i Hotell påverkatstill följd av Covid-19. Frågeställningar: Hur har budgetens roll i svenska Hotell påverkats under Covid-19? Vadhade budgeten för roll i hotellet innan pandemin? Vad har budgeten haft för roll i hotelletunder pandemin? Vilken del av budgeten får nu en mer respektive mindre framträdande rollän tidigare? Vilka är de bakomliggande faktorerna till förändringarna? Syfte: Det initiala syftet med denna uppsats var att genom ett urval av hotell undersöka hurbudgeteringens roll har påverkats under Covid-19 i Sverige, samt de faktorer som legatbakom förändringen. På grund av bortfall av respondenter skiftade arbetsprocessens till attspecifikt undersöka Elite Hotels koncernen, men det undersökta ämnet i uppsatsen bestoddensamma. Metod: Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ intervjustudie. Studien ärbaserad på både sekundär- och primärdata. Primärdata har samlats från två semistruktureradeintervjuer med olika respondenter från Elite Hotels koncernen. En av dessa intervjuergenomfördes över Microsoft Teams och den andra var en telefonintervju, då personligamöten ej gick att genomföra under Covid-19. Slutsats: Innan Covid-19 bröt ut i Sverige hade budgeten en central roll som styrmedel i EliteHotels. De använde sig av en fast årsbudget som kompletterades med kortsiktiga prognoser och liknande komplement. Under pandemin tappade Elite Hotels budget sin tillämplighet,vilket ledde till att de bortsett från en budgetliknande kostnadsprognos, övergick till en heltbudgetlös styrning med fokus på kostnadsreduceringar och att skrapa intäkter där de kundehittas. Komplement såsom prognoser fick en centralare och mer framträdande roll. Ävenandra styrmedel som fokus på nyckeltal, jämförelser mot konkurrensen, kommunikation ochett allmänt mer effektiviserat arbetssätt fick ett större fokus. De bakomliggande faktorerna tillatt budgeten tappat sin tillämplighet har huvudsakligen varit folks beteende under covid-19som uppstod till följd av de råd och restriktioner som myndigheterna gav ut, som även bidrogmed stora inskränkningar mot hotellets verksamhet och att efterfrågan på gästnätter minskadedrastiskt.

Förmågan att kunna anpassa sig efter rådande omständigheter har aldrig varit mer påtagligt än idag. När Coronapandemin lamslog hela världen 2020 var det mycket i det vardagliga livet som förändrades. Det gick inte att gå ut och äta, träffa sina nära och kära eller planera nästa semester på samma sätt som tidigare. Men det va inte bara enskilda individer som drabbades, många företag fick stänga igen och gick i konkurs. Majoriteten av företagen idag använder sig ett traditionellt sätt för att budgetera och planera för framtiden, man gör budgetar för kommande period och förhåller sig sedan till dessa. Detta sätt att planera och budgetera lyfts fram som kostsamt, tidskrävande och att det försvårar möjligheterna att anpassa sig efter ändrade omständigheter. Men på senare tid har ett alternativ planerings- och budgeteringssätt vuxit fram. Beyond Budgeting är ett alternativ till det traditionella sättet och innebär att man avskaffar dessa traditionella budgetar och använder sig istället av rullande prognoser, benchmarking och balanced scorecard för att bara nämna några styrmedel. Förespråkarna för Beyond Budgeting menar att detta nya sätt att planera och budgetera skulle eliminera de negativa delar som de traditionella metoderna för med sig och att det skulle leda till ökad lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag på OMXS30 Nasdaq Stockholm som använder Beyond Budgeting och företag som inte använder Beyond Budgeting skiljer sig åt i lönsamhet, genom att undersöka fem nyckeltal. Nyckeltalen som undersöks är vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital. I denna studie har en kvantitativ metod tillämpats där sekundärdata i form av årsredovisningar för åren 2017, 2018 och 2019 hämtats för företagen listade på OMXS30 Nasdaq Stockholm. Nyckeltalen vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital har sedan valts ut som representativt för lönsamhet. Resultatet för denna studien påvisar att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad i lönsamhet mellan de företag som använder Beyond Budgeting och de företag som inte använder Beyond Budgeting. Studien visar således att det inte finns något samband mellan Beyond Budgeting och lönsamhet. / The ability to adapt to prevailing circumstances has never been more evident than today. When the Corona Pandemic paralyzed the whole world in 2020, much of everyday life changed. It was no longer possible to go out to eat, meet loved ones or plan the next vacation in the same way as before. But it was not just individuals who were affected, many companies had to close and went bankrupt. The majority of companies today use a traditional way of budgeting and planning for the future, they make budgets for the up coming period and then relate to these. This way of planning and budget is often highlighted as costly, time consuming and that it makes it more difficult to adapt to changing circumstances. But recently, an alternative planning and budgeting method has emerged. Beyond Budgeting is an alternative to the traditional way and means that you abolish these traditional budgets and instead use rolling forecasts, benchmarking and balanced scorecard to name just a few instruments. Proponents of Beyond Budgeting believe that this new way of planning and budgeting would eliminate the negative elements that traditional methods bring with them and that it would lead to increased profitability. The purpose of this study is to investigate how companies on OMXS30 Nasdaq Stockholm that use Beyond Budgeting and companies that do not use Beyond Budgeting differ in profitability, by examining five key figures. The key figures examined are profit margin, liquidity, equity / assets ratio, capital turnover rate and return on total capital. In this study, a quantitative method has been applied where secondary data in the form of annual reports for the years 2017, 2018 and 2019 have been retrieved for the companies listed on the OMXS30 Nasdaq Stockholm. The key ratios of profit margin, liquidity, equity ratio, capital turnover rate and return on total capital have then been selected as representative of profitability. The results of this study show that there is no statistically significant difference in profitability between the companies that use Beyond Budgeting and the companies that do not use Beyond Budgeting. The study thus shows that there is no connection between Beyond Budgeting and profitability.

Bakgrund och problem: Det har riktats kritik mot den traditionella ekonomistyrningen vilket har gjort att moderna styrmetoder och verktyg växt fram för att komplettera ekonomistyrningen. De faktorer som tvingat fram den moderna styrningen går även att se i musikbranschen. Detta, tillsammans med att ekonomistyrning i musikbranschen generellt sett är outforskat, gör att det blir intressant att undersöka hur skivbolag i musikbranschen använder sig av en traditionell ekonomistyrning eller modern verksamhetsstyrning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom att undersöka två skivbolags ekonomistyrning kartlägga hur ekonomistyrningen karaktäriseras utifrån traditionell ekonomistyrning och modern verksamhetsstyrning. Metod: Metoden som använts vid denna studie är kvalitativ. Vi har genom fallstudier hos två skivbolag undersökt och skapat oss en förståelse av ekonomistyrningen i bolagen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och kompletterande frågor via mail.   Slutsats: Det går att se att skivbolagen övergått delvis till en modern verksamhetsstyrning men att det alltså finns en blandning mellan användandet av traditionella och moderna styrmetoder och verktyg. / Background and problem: Criticism has been raised towards the traditional management control which pushed forward modern management methods and tools to complement management accounting. The factors that pushed out this modern management control are possible to see in the music industry aswell. This, together with the fact that management control in the music industry has a research gap, makes it interesting to examine how record labels in the swedish music industry are using traditional or modern management control. Purpose: The purpose of this thesis is to through the examination of two record labels create an understanding of how the management control is characterized through traditional or modern management control. Method: The method used in this study is qualitative. We have through a multiple-case study at two record labels examined and created an understanding of the management control in the companies with the help of semi-structured interviews and complementary questions through mail. Conclusion: It is possible to see that the record labels has partly moved to modern management control but also that you can see a mix between the usage of traditional and modern control methods and tools.

Background: In Sweden, there are around 19 000 existing sport associations active in the non-profit sector, and nearly a third of the country’s population are included as members. As well as for the non-profit sector as a whole, effective financial management plays a rather important role in sport associations as a tool to reach their goals and missions, which are their biggest priority. These associations differ from commercial enterprises regarding the financial aspects of the organization, and earlier studies are missing regarding the studying of smaller sport associations’ financial management in general, and budget management in particular. Purpose: This study is determined to generate a greater understanding and knowledge regarding how non-profit sport associations use and perceive budget management. With this information it is possible to see how these associations produce and streamline sustainable budget management in aspiration of goals and sustainable economy. Method: Throughout this study, four different non-profit sport associations are investigated to determine how they perceive budget management. This was done using a qualitative research method with an abductive approach where the data was collected through six different interviews and a few complementing documents. Conclusion: How non-profit sport associations use and perceive budget management can be talked about in three ways: a tool for success, a tool that needs to be used choicely and a tool that needs development. Through those themes, several findings were met that further developed the knowledge about budget management in sport associations. Although the purpose of budgeting is somewhat similar to the usage in commercial enterprises, sport associations’ budgeting differ in ways which could be seen as typical only for these types of organizations. Important findings include: the communication process, democratic aspects, how internal balancing occurs and how sponsorships are used, and more. Findings regarding emerging financial awareness and the importance of budgeting are also notable. / Bakgrund: I Sverige finns cirka 19 000 befintliga idrottsföreningar aktiva inomden ideella sektorn och nästan en tredjedel av landets befolkning ingår sommedlemmar. Liksom för den ideella sektorn som helhet spelar effektivekonomistyrning en viktig roll i idrottsföreningar som ett verktyg för att nå sinamål och uppdrag. Dessa föreningar skiljer sig från kommersiella bolag när detgäller de ekonomiska aspekterna av organisationen och tidigare studier saknasbeträffande studier av mindre idrottsföreningars ekonomistyrning i allmänhetoch budgetstyrning i synnerhet. Syfte: Denna studie syftar på att generera större förståelse och kunskap om hurideella idrottsföreningar ser på budgetstyrning. Med denna information är detmöjligt att se hur dessa föreningar producerar och effektiviserar hållbarbudgetförvaltning i strävan efter mål och hållbar ekonomi. Metod: Under denna studie undersöks fyra olika ideella idrottsföreningar för attfastställa hur de ser på budgetstyrning. Detta gjordes med en kvalitativforskningsmetod med ett abduktivt ansats där data samlades in genom sex olikaintervjuer och några kompletterande dokument.  Slutsats: Hur ideella idrottsföreningar använder och ser på budgetstyrning kandiskuteras på tre olika sätt: ett verktyg för framgång, ett verktyg som behöveranvändas varsamt och ett verktyg som behöver utvecklas. Genom temana möttesflera fynd som vidareutvecklade kunskapen om budgetstyrning iidrottsföreningar. Även om syftet med budgetering liknar användningen ikommersiella företag, skiljer sig idrottsföreningarnas budgetering på sätt somkan ses som typiska endast för dessa typer av organisationer. Viktiga resultat ärbland annat: kommunikationsprocessen, demokratiska aspekter, hur internbalansering sker och hur sponsring används med mera. Resultaten omframväxande ekonomisk medvetenhet och vikten av budgetering är ocksåanmärkningsvärda.