The concept of the circular economy has existed for a long time in various historical and political contexts. Still, it has gained significant popularity over the past decade, primarily due to the efforts of the Ellen MacArthur Foundation. Today, it is embraced by diverse stakeholders, including governmental bodies, influential forums, leading corporations, consulting firms, cities, and regions. This thesis details the development of narratives surrounding the circular economy and examines how contemporary university researchers perceive and define the concept. The findings reveal strong contrasts between different narratives, both in the literature and among interviewed researchers. The varied interpretations of the circular economy concept allow it to be adapted to different contexts, contributing to its widespread appeal. However, some view the circular economy as a consultant-driven concept that struggles to meet its promises, while others see it as the only viable alternative to the linear economy. Despite its name, the circular economy is primarily a model of material flows rather than an economic model. In the built environment, particularly in the construction and demolition sector, the principles of the circular economy—such as reduced resource use and increased recycling—are of higher interest due to the sector's substantial emissions and waste. / Cirkulär ekonomi som idé har funnits under lång tid i olika historiska och politiska sammanhang, men dess popularitet har ökat de senaste tio åren, främst till följd av Ellen MacArthur Foundations arbete. Idag har begreppet omfamnats av allt ifrån statliga organ, inflytelserika forum, ledande företag, konsultfirmor, till städer och regioner. Denna studie undersöker hur narrativen kring cirkulär ekonomi har utvecklats över tid och hur samtida universitetsforskare uppfattar och definierar begreppet. Resultatet visar att det finns en stark kontrast mellan de olika narrativen, både i litteraturen och bland de intervjuade forskarna. De varierande tolkningarna av begreppet cirkulär ekonomi gör att det kan anpassas till olika ändamål, vilket har bidragit till dess popularitet, även om synen på cirkulär ekonomi skiftar – vissa ser den som ett konsultdrivet koncept som har svårt att uppfylla sina löften, medan andra ser den som det enda hållbara alternativet till den linjära ekonomin. Trots sitt namn är cirkulär ekonomi främst en modell för materiella flöden snarare än en ekonomisk modell. Inom den byggda miljön, särskilt inom bygg- och fastighetssektorn, är grundprinciperna för cirkulär ekonomi såsom minskad resursanvändning och ökad återvinning av större intresse på grund av sektorns betydande utsläpp och avfall.

Människans negativa miljöpåverkan har orsakat att jordens temperaturökning har fördubblats på kort tid och vars åtgärd kräver omgående förändringar i samhället. Ett hållbart förhållningssätt är väsentligt för att inte äventyra kommande generationers förutsättningar på jorden. En omställning till en cirkulär ekonomi är nödvändigt för att gynna en hållbar utveckling. Byggsektorns resursanvändning och avfall orsakar en stor andel av samhällets miljöpåverkan och har en betydelsefull roll i den cirkulära övergången. Återbruk av bygg- och rivningsavfall är en viktig del av cirkulära strategier, men som sektorn varit långsamma på att implementera. Kandidatarbetet undersöker möjligheterna att utforma en mindre trävilla med hänsyn på återbruk. Syftet med studien är att framställa en förslagshandling för en trävilla som tar hänsyn på cirkulära strategier som möjliggör återbruk av de ingående komponenterna. Studien baseras på en kvalitativ metod som inledningsvis bestod av en litteraturstudie, därefter hölls workshop med aktörer i byggbranschen för att ta del av deras kunskaper inom ämnesområdet. I konsultation med aktörerna diskuterades möjligheter och svårigheter vid utformning av småhus med hänsyn till återbruksbara byggnadskomponenter. Studiens resultat visar att byggsektorn i största allmänhet är medvetna om de ekologiska fördelarna av cirkulära strategier som att projektera för demontering, men att dessa inte nyttjas i någon större utsträckning. Det beror delvis på byggsektorns okunskap om hur byggnaders utformning påverkar komponenternas möjlighet till återbruk och dels på osäkerheterna kring den ekonomiska lönsamheten. För att öka återbruk i byggsektorn kommer sektorn behöva ekonomiska incitament som nya avgifts- och beskattningsstrukturer. För att främja återbruk av ingående byggkomponenter är det viktigt att tidigt planera för komponenternas åtkomlighet, reparation och demontering. För att förenkla förändringsarbete och underhåll bör byggnaden utformas med stora öppna ytor och med en så stor andel prefabricerade moduler och komponenter. Byggnadens komponenter bör väljas med hänsyn på att de ska vara hållbara och lätta att hantera vid montering och demontering.

By recycling and reusing materials to close the resource cycle and move towards a circular economy, waste can be significantly reduced. At the same time, cities and regions offer opportunities to practice circular economy. As the main source of waste in the EU, the construction industry needs to both improve the recycling rate and find alternatives with a lower carbon footprint. Mineral wool waste is often considered non-recyclable, but the disposal of landfill will no longer be suitable in the medium to long term. At the same time, mineral wool can react with the alkaline activator to generate alkali activated concrete (AA concrete), which can be used as a substitute for cement concrete. This study is conducted on building typology to track mineral wool from individual building levels in Swiss dwellings over time and space. Afterward, Geographic Information System (GIS) was used to select the suitable location for establishing a mineral wool recycling plant, considering accessibility and transportation distance. Finally, using the life-cycle assessment (LCA) framework, emissions are calculated through the production phase. The results revealed that the mineral wool stock shows an increasing trend from 2020 to 2035, and can provide a stable supply. In addition, using mineral wool waste to produce AA concrete can effectively reduce CO2 emissions. Therefore, mineral wool waste has the potential to become raw material for alkali-activated materials (AAMs). Recycling factories can be set up in Zug, Zurich, and Bern as a priority. The recycling of mineral wool can be seen as a practical application of the circular economy strategy in the framework of urban planning.

Den globala uppvärmningen har lett till allt mer omfattande konsekvenser för klimatet och är ett internationellt problem. Sverige har beslutat att genomföra en omställning till nationell cirkulär ekonomi för att nå klimatmålen i Agenda 2030. Målen syftar till att främja hållbar utveckling i ekonomisk, social och miljömässig bemärkelse för att skapa ett hållbart samhälle. Byggbranschen står för en femtedel av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige och det är därför viktigt att identifiera och implementera nya och innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan och bidra till en mer hållbar utveckling. För att återanvända material effektivt är det avgörande att ha en förståelse och planering av projekt som täcker hela processen från början till slut. Syftet med studien är att undersöka om ett producentansvar, liknande bilindustrins, går att tillämpa inom byggbranschen för att minska miljöpåverkan och gynna omställningen till cirkulär ekonomi. För att utforska möjligheterna till det har en semistrukturerad intervjustudie utförts med sju respondenter som har bakgrund i privat samt kommunal sektor inom bygg- och fastighetsbranschen. Tidigare forskning visar att befintliga arbetsprocesser inte är anpassade för att tillämpa den cirkulära modellen, vilket innebär att det är nödvändigt att ändra nuvarande arbetssätt. Resultatet från intervjustudien har jämförts med tidigare forskning och tyder på att de vanligaste hindren för ökad återanvändning är tids- och resursbrist, begränsad kunskap, en outvecklad marknad, outvecklad digitalisering samt otillräckliga garantier på återbrukat material. Branschen behöver hitta effektiva lösningar i arbetsprocessen samt i tekniken för att öka kunskapsnivån. Med ökad kunskap är det troligt att företag i högre grad kommer att vara mer benägna att anta cirkulära arbetsprocesser. Trots de många utmaningarna indikerar tidigare forskning och de genomförda intervjuerna att en omställningen är möjlig. Slutsatser som kan dras efter genomförd studie är att orsaken till att övergången från en linjär till en cirkulär ekonomi inte har genomförts beror på bristande kunskap och erfarenhet. För att främja en mer hållbar byggbransch krävs utveckling och tillämpning av olika tekniska innovationer, i form av digitala program och tjänster som möjliggör enkel delning av BIM-filer mellan aktörer. Det är även nödvändigt att skapa en branschgemensam organisation som tar hand om avfall och distribuerar vidare byggmaterial för återbruk. Branschens komplexitet, med avseende på byggnadens livslängd och antal aktörer, medför att producentansvaret måste anpassas efter branschens specifika utmaningar och behov. Producentansvaret för en färdigställd byggnad bör fördelas mellan aktörer inombyggbranschen under olika skeden av byggnadens livscykel. Tillverkaren av byggmaterial eller byggprodukter åläggs det ursprungliga producentansvaret, vid byggnation tar byggherren över producentansvaret och vid försäljning överförs ansvaret till nästa ägare av byggnaden. Genom att kombinera producentansvar och en total innehållsförteckning för uppförda byggnader skapas tydliga riktlinjer och specifikationer för materialens sammansättning och hantering. En omfattande och tillgänglig innehållsförteckning kan bidra till bättre bedömning av materialens lämplighet för återanvändning och återvinning. / Global warming has resulted in escalating climate impacts, posing an international challenge. The construction industry in Sweden is responsible for one-fifth of the country's total greenhouse gas emissions. Consequently, it is crucial to identify and implement innovative solutions to mitigate climate impact and foster sustainable development. This study aims to investigate the feasibility of implementing an extended producer responsibility, similar to the one in the car industry, within the construction industry to reduce environmental impact and facilitate the transition to a circular economy. To achieve this objective, a semi-structured interview study was conducted, involving participants from the private and municipal sectors of the construction and real estate industry. Prior research indicates that current work processes are not aligned with the requirements of the circular model, necessitating a change in the way work is conducted. The results reveal several common obstacles to increased reuse, including time and resource constraints, limited knowledge, an underdeveloped and immature market, inadequate digitalization, and insufficient guarantees regarding the quality of reused materials. Despite these challenges, all respondents express belief in the feasibility of overcoming them. The industry must find effective solutions within work processes and technology to enhance knowledge and understanding. The study concludes that the transition from a linear to a circular economy primarily hinges on a lack of knowledge and experience. Additionally, it highlights the urgent need for extended producer responsibility to reduce the amount of waste deposited within the construction industry. Given the complexity of the industry, the implementation of producer responsibility must be tailored to its unique characteristics and not treated on par with other sectors. Prior to introducing producer responsibility, numerous steps must be addressed and resolved.