Svenskorna är kända världen över för att vara både modemedvetna och trendkänsliga. Vi läser trendtidningar, modebloggar, och älskar att shoppa. Åren efter gymnasiet kanske vi läser vidare eller skaffar oss ett jobb utan kvalifikationskrav. Detta gör att vi föredrar att handla våra modeplagg så billigt som möjligt. Såkallat ”fast fashion”, plagg med hög trendfaktor som bara används en säsong, är det som säljer allra bäst just nu. I den 5 majs upplaga av tidningen Metro fann vi en liten anekdot som visar statistik från Academic Work på vad studenters pengar går till efter mat. Killar spenderar 13 % av sitt studiebidrag på krogbesök, och tjejer spenderar 21 % på klädinköp. Detta visar att unga kvinnor faktiskt lägger så mycket pengar de kan undvara på just kläder. Idag är det de stora klädkedjorna som H&M, Gina Tricot och Zara som personer i vår ålder helst handlar hos. De plagg som är lite mer vågade och annorlunda, är de som tar slut först. Ifall man inte besöker dessa butiker regelbundet, kommer man sannolikt aldrig få chansen att köpa dessa plagg. Om det är ett annorlunda plagg man är ute efter, det kan handla om en ovanlig färg eller en speciell design, stiger oftast priserna drastiskt.Samtidigt som trenden visar på ökade inköp av trendplagg, upplever vi också att det blir allt vanligare att rensa garderoben och göra sig av med gamla, ”tråkiga” plagg man har tröttnat på. Trots att ett plagg fortfarande är i gott skick och av bra kvalité, är det ändå ingen garanti för att det sparas.Vi började med att utgå från ett behov på klädmarknaden i Göteborg idag, nämligen att med små medel kunna uppdatera sin garderob och sina basplagg. För att ta reda på hur stort behovet faktiskt är, gjorde vi en marknadsundersökning. Utanför lärarhögskolan Pedagogen samt Universitetsbiblioteket fick vi tag på 45 personer som ville vara med i vår marknadsundersökning. Efter att ha analyserat och sammanställt svaren kom vi fram till att behovet på marknaden för en rolig butik med fokus på accentprodukter existerar. Detta har vi valt att skriva om.Förutom marknadsundersökningen innehåller rapporten också ett teoriavsnitt där vi går igenom hur man går tillväga för att starta ett eget företag. Resultatet av vår rapport redovisas i ett avsnitt där vi beskriver vårt koncept.Butiken har vi valt att döpa till ”The Black Dahlia”. Dahlian är en blomma som finns i alla visuellt synliga färger och så även i svart. Genom valet av företagsnamn samt symbol kommunicerar vi en tydlig identitet till kunden. Denne kan komma hit som en svart Dahlia med ett basplagg och lämna butiken med alla tänkbara kulörer man kan finna Dahlian i. Den här historien vill vi berätta för våra kunder och låta dem inspireras och motiveras av den. På det här sättet präntar vi in vårt varumärke i kundernas medvetande och får en självklar plats på shoppingrundan. / Program: Butikschefsutbildningen

Syftet med rapporten är att jämföra spansk byggteknik kontra svensk byggteknik och granska likheter och skillnader mellan dessa. Många av oss svenskar är bosatta i andra länder bland dessa Spanien och många avstår från att bygga sitt hus och istället väljer de att köpa hus.Detta har sitt grund i att det inte finns tillräckligt med information som underlättar att genomföra ett bygge trots att många av dessa människor har byggt sitt hus själva här hemma i Sverige.Vi hoppas verkligen att vår undersökning blir grund till att allt fler med hjälp av dessa undersökningar och fakta lättare ska kunna bygga sitt hus i Spanien som länge har varit ett favoritmål för oss som älskar värme och glädje.

No description available.

<p>Varumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten. Vidare ska det även besvaras om det finns några likheter och skillnader mellan idrottsföreningar och företag vad det gäller att bygga starka varumärken. Till hjälp i den sista frågan har företaget Stamford analyserats.</p><p>I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts för att på bästa sätt kunna ta del av den kunskap, erfarenhet och information som respondenterna besitter. Intervjuerna har föregåtts av noggrant väl utvalda frågor till de personer inom respektive organisation som arbetar med marknadsföring och varumärkes frågor.</p><p>Teori och empiri har analyserats och slutligen utmynnat i en slutsats. Resultatet av denna studie blev att det framförallt finns fyra stycken avgörande faktorer för en idrottsförening i stärkandet av dess varumärke. De fyra faktorerna är; det sportsliga resultatet, produkten, organisationen och ekonomin. Elementen utgör tillsammans ett kretslopp där de påverkas och påverkar varandra. Sportsliga resultat anses dock vara det viktigaste, utan ett framgångsrikt resultat över en längre period kommer inte varumärket att vare sig kunna byggas eller stärkas. Likheterna mellan ett företag och en idrottsförening är stora, för ett företag är produkten och dess kvalité det viktiga medan det är det sportsliga resultatet som motsvarar produkten för en idrottsförening.</p>

No description available.

Varumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten? Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten. Vidare ska det även besvaras om det finns några likheter och skillnader mellan idrottsföreningar och företag vad det gäller att bygga starka varumärken. Till hjälp i den sista frågan har företaget Stamford analyserats. I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts för att på bästa sätt kunna ta del av den kunskap, erfarenhet och information som respondenterna besitter. Intervjuerna har föregåtts av noggrant väl utvalda frågor till de personer inom respektive organisation som arbetar med marknadsföring och varumärkes frågor. Teori och empiri har analyserats och slutligen utmynnat i en slutsats. Resultatet av denna studie blev att det framförallt finns fyra stycken avgörande faktorer för en idrottsförening i stärkandet av dess varumärke. De fyra faktorerna är; det sportsliga resultatet, produkten, organisationen och ekonomin. Elementen utgör tillsammans ett kretslopp där de påverkas och påverkar varandra. Sportsliga resultat anses dock vara det viktigaste, utan ett framgångsrikt resultat över en längre period kommer inte varumärket att vare sig kunna byggas eller stärkas. Likheterna mellan ett företag och en idrottsförening är stora, för ett företag är produkten och dess kvalité det viktiga medan det är det sportsliga resultatet som motsvarar produkten för en idrottsförening.

SAMMANFATTNING Examensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE55E, VT2012. Författare: Mikael Furö och Fredrik Johansson Handledare: Christine Tidåsen Titel: Att koka soppa på en spik – konsten att bygga varumärken i små- och medelstora företag. Bakgrund: Vi människor lever i en värld av överflöd av produkter och dagens teknik gör det möjlighet för företag att tillverka i stort sett samma varor med samma kvalité till lika priser, vilket gör att företag har svårt att differentiera sina varor från konkurrenternas. Att tjäna snabba pengar är inte längre hållbart utan företag måste jobba på att skaffa sig långsiktiga konkurrensfördelar. Varumärken har målats upp som lösningen och varumärken finns i lika många utföranden som det finns produkter. Dock är mycket litteratur kring varumärkesuppbyggnad skriven med stora företag i åtanke. Vi har därför intresserat oss för hur små- och medelstora företag(SMF) går tillväga när de bygger varumärken. Forskningsfråga: Forskningsfrågan för uppsatsen lyder: Vilka faktorer kan vara bidragande till uppbyggnaden av ett varumärke i små- och medelstora företag? Syfte: Syftet med vår uppsats är att urskilja vad små- och medelstora företag (SMF), som under 2000-talet kunnat etablera ett varumärke inom sin bransch, har för syn på varumärken. Vi vill försöka urskilja faktorer som direkt eller indirekt går att koppla till företagens varumärken och hur de har byggt upp dem. Metod: Arbetet har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod där vi har alternerat mellan en induktiv och deduktiv ansats. Studien är i huvudsak explorativ men med vissa deduktiva inslag i val av teorier. Våra primära källor är hämtade från intervjuer med personer som arbetar och varit med från början i företag som idag etablerat ett varumärke på marknaden. Vi har även intervjuat tre stycken varumärkesexperter för att få deras syn på SMF och varumärkesuppbyggande. Resultat, slutsatser: Små företag har idag lika stora möjligheter att bygga sig varumärken, men det gäller för dem att förstå vad det är som bidrar till att bygga ett varumärke. Identiteten är central och är det som konsumenter skapar associationer till och bidrar till deras medvetenhet. Företag måste även ha ett tydligt syfte som förklarar deras existens och som utgör företagets kärnvärden eftersom konsumenten gärna tilldelar värde till något som den tycker om. Intern och extern kommunikation blir även en faktor som påverkar om konsumenten ska kunna ta till sig ett budskap och få en samlad bild. Företag bör även känna till sin målgrupp och inte distansera sig från den. De företag som har återförsäljare eller distributörer bör även se till att de är nära sin slutkonsument genom att utbilda personal som tillhandahåller deras produkter till konsumenten. På så vis blir inte kommunikationen av identiteten skev

I storstadsområden i Sverige blir det allt vanligare att bygga överdäckningar. Överdäckningar är ett storstadsfenomen och är betydligt vanligare internationellt. I Västerås stad kan det vara aktuellt med en överdäckning i samband med stadsbyggnadsprojektet ”3B”, Bygga Bort Barriärer. Stadsbyggnadsprojektets mål är att utveckla stationsområdet och bygga bort järnvägen, för att kunna länka ihop Västerås centrum med den nya stadsdelen och Mälaren. För att uppfylla detta mål och förbättra stationsområdet kan en överdäckning vara en bra lösning. Detta examensarbete ska utreda om en överdäckning kan genomföras i Västerås och studera de faktorer som påverkar en eventuell överdäckning. Examensarbetet begränsades till det utmarkerade spårområdet i ÖP64, stationsområdet i Västerås stad, där överdäckning kan prövas. Fokus lades på risk- och säkerhetsaspekter, miljöaspekter och stads- och landskapsbild. Empiriska studien genomfördes med hjälp av kvalitativa arkiv- och intervjuanalyser baserade på tre fallstudier. Resultatet utmynnade i en fördjupning inom problematiken samt framställandet av en modell. Det finns inget tydligt fastställt regelverk som gäller för överdäckning vilket medför att planarbetet blir komplicerat. Tolkning av lagar som gäller för tunnlar och broar görs i nuläget, vilket öppnar för subjektiva bedömningar. I planarbetet är det tydligt att riskhanteringen är den viktigaste faktorn att beakta samt den mest problematiska. Denna styrs av farligt gods och avgör hur komplicerad riskhanteringen blir. Vid farligt gods är det explosiva och brandfarliga ämnen som medför stora skador på överdäckningen som kan leda till kollaps. Resultatet av fördjupningen visar att en överdäckning är möjlig och uppfyller de uppsatta mål för stationsområdet, men den samhällsekonomiska nyttan måste bedömas vara värd den ökade investeringen. Nyckelord: Överdäckning, bygga bort barriärer, intunnling, riskhantering, buller, farligt gods

This diploma work has been carried out in collaboration with the building contractor Sh Bygg Fastighetsutveckling AB in Uppsala with the intention to investigate how the height of a building affects various energy aspects such as transmission losses, infiltration, and the specific energy usage. Three different reference objects have been studied. The reference objects have been simulated for four different heights in the calculation program VIP-Energy. The results show that an increase in floor number can lead to both advantages and disadvantages. As the number of floors increases, transmission losses per square meter floor area decreases. However, as the height of the building increases, the reduction rate decreases. The infiltration on the other hand shows signs of reduction in the beginning only to increase later on as the building gains height. At the same time, the differences in the specific energy usage are very marginal. In a building with a lot of internal heat production along with an active cooling system, this value can increase in accordance to the height of the building, while it can instead decrease in a residential building with no active cooling system. The greatest energy savings due to the increased number of floors can be achieved on the lower levels. The higher the building, the lower the observed differences become. However, this may vary for different buildings. From an energy perspective; there are no golden rules as to what are the ideal numbers of floors. Multiple parameters determine the most optimal height for a building. Therefore, every construction should be studied individually to establish its most energy efficient design. / I Sverige går cirka en tredjedel av all värmeenergi till uppvärmning av byggnader. Detta gör att bostadssektorn är ett område som har stor betydelse för vår klimatpåverkan. Detta examensarbete har gjorts i samarbete med Sh Bygg Fastighetsutveckling AB och har haft som mål att undersöka hur en byggnads höjd påverkar olika energiaspekter som transmissionsförluster, luftläckage och specifik energianvändning. Med hjälp av Sh Bygg har ett referensobjekt valts utifrån ett arkitektförslag. Byggnadens komponenter har sedan valts ut för att motsvara en modern energieffektiv byggnad. För att kunna se om verksamhetstypen har någon betydelse i frågan, har förslaget även simulerats som en kontorsbyggnad. Ytterligare ett tredje fiktivt objekt har simulerats för att se vad en enklare geometri samt mindre glasandel ger för resultat. De tre objekten har sedan simulerats i fyra olika våningshöjder i beräkningsprogrammet VIP-Energy. Resultaten visar att ett ökat antal våningar kan innebära både för och nackdelar. Transmissionsförlusterna per kvadratmeter Atemp minskar i samband med att våningsantalet ökar. Minskningen avtar sedan i takt med att byggnaden blir högre. Luftläckaget däremot visar på en minskning i början för att sedan öka då byggnaden blir högre. Samtidigt är skillnaderna i den specifika energianvändningen väldigt marginella. I en byggnad med hög internvärme och ett aktivt kylsystem kan detta värde öka då byggnaden blir högre medan det kan minska i en vanlig bostad. De största energibesparingarna på grund av ökat antal våningar görs på de lägre våningarna, då byggnaden blir högre minskar de observerade skillnaderna. Dock kan detta skilja sig mellan olika byggnader. Det finns således inget ”recept” för vad som är rätt våningsantal ur energisynpunkt. Det är en rad olika parametrar som avgör den optimala höjden för en byggnad. Varje konstruktion bör därför studeras som ett enskilt fall för att ta reda på vilken som är den mest energieffektiva lösningen.

No description available.