<p>Motivation att lära tillsammans är rubrik på min magisteruppsats, där jag genomfört</p><p>en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen</p><p>var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lära.</p><p>Huvudfrågeställningen var om det var möjligt att stärka elevers lust att lära genom att</p><p>arbeta tillsammans. Jag uppfattar lärandet som ett samspel mellan tre dimensioner;</p><p>kognition, psykodynamik och samhällelighet. I aktionen har kognition representerats</p><p>av Vygotskij, men även av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ”äkta</p><p>gruppuppgifter” och samhälleligheten av Person och hans indelning av elever i</p><p>”kunskapsvilliga”, ”marknadsanpassade” och ”skoltvungna”.</p><p>Metoden jag använde mig av var att observera elever, indelade i</p><p>kunskapsheterogena grupper enligt Persson, när dessa arbetade med gruppuppgifter</p><p>inom området samband. Uppgifterna utgick från en gemensam praktisk uppgift som</p><p>sedan gemensamt diskuterades och abstraherades. Innan och efter aktionen</p><p>undersöktes elevernas inställning till matematik. Dessutom fick eleverna kontinuerligt</p><p>utvärdera gruppuppgifterna och sin och gruppens insats. Samtidigt förde jag</p><p>personlig loggbok vilken jag senare utförde ett bubbelkretslärande av.</p><p>Resultatet visar att lära tillsammans gynnar de flesta men framförallt de</p><p>”skoltvungna”. Samtidigt tycks det som om en liten grupp av elever ogillar att bli s.k.</p><p>”genomsnittselever”.</p>

Motivation att lära tillsammans är rubrik på min magisteruppsats, där jag genomfört en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lära. Huvudfrågeställningen var om det var möjligt att stärka elevers lust att lära genom att arbeta tillsammans. Jag uppfattar lärandet som ett samspel mellan tre dimensioner; kognition, psykodynamik och samhällelighet. I aktionen har kognition representerats av Vygotskij, men även av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ”äkta gruppuppgifter” och samhälleligheten av Person och hans indelning av elever i ”kunskapsvilliga”, ”marknadsanpassade” och ”skoltvungna”. Metoden jag använde mig av var att observera elever, indelade i kunskapsheterogena grupper enligt Persson, när dessa arbetade med gruppuppgifter inom området samband. Uppgifterna utgick från en gemensam praktisk uppgift som sedan gemensamt diskuterades och abstraherades. Innan och efter aktionen undersöktes elevernas inställning till matematik. Dessutom fick eleverna kontinuerligt utvärdera gruppuppgifterna och sin och gruppens insats. Samtidigt förde jag personlig loggbok vilken jag senare utförde ett bubbelkretslärande av. Resultatet visar att lära tillsammans gynnar de flesta men framförallt de ”skoltvungna”. Samtidigt tycks det som om en liten grupp av elever ogillar att bli s.k. ”genomsnittselever”.

Kemi är relativt nytt ämne på mellanstadiet i läroplan och i skola. I kemi förväntas elever fåmöjligheter till att laborera och undersöka olika kemiska fenomen. I studien undersöks vadmellanstadielärare anser om ämnet kemi och vad de anser om att laborera med eleverna. Kemiär ett ämne som tidigare forskning har visat är svårt för eleverna att ta till sig samt för lärareatt kunna engagera eleverna till.Syftet med studien var att undersöka vad lärare i årskurs 4-6 anser om ämnet kemi.Dessutom undersöktes vad lärare anser om att experimentera/laborera i kemi.Frågeställningarna är:• Hur resonerar lärare kring kemiämnet?• Vilka förmågor förutom förståelse av centrala begrepp fokuserar lärare på inomkemiämnet?• Vilka utmaningar ser lärare med att använda sig av experiment/laborationer i sinundervisning?Till studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. I studiendeltog fyra verksamma kemilärare på fyra olika skolor. Studien grundar sig i en kognitiv teoriför att försöka förstå hur lärare arbetar med elevernas inlärning.Resultatet visade att många av de deltagande lärarna är engagerade och intresserade av ämnetkemi. Lärarna anser att kemi är ett intressant ämne där det är roligt och motiverande ochlaborera med eleverna. De ser möjligheter med att kombinera de olika naturvetenskapligaämnena för att kunna hjälpa eleverna flera gånger till att nå kunskapskraven. Däremot anserlärarna att kemiämnet ställer högre krav både på deras ämneskunskaper men även på skolansutrustning och lokaler. Många av lärarna anser att det är viktigt att eleverna tycker att kemi ärroligt och att skapa lust för lärande främst utgick ifrån labororationer. Kemiämnet är ävennågot som lärarna identifierar som svårt för eleverna att förstå och det är svårt för eleverna attta till sig de abstrakta fenomenen. Det framkom därmed en delning i vad lärarna fokuserar påvid undervisningen av kemi. Några anser att det var viktigt för eleverna att kunna hanterautrustning och laborera. Medan andra är av den andra åsikten att det är viktigare att diskuterakemiska fenomen. Några av lärarna anser att det var viktigt att utgå ifrån elevernas intresseoch vad som intresserar dem till ämnet och på så sätt kunde lärarna skapa en lust för lärande ikemi.

This qualitative review concerns motivation out of a teacher’s perspective. The aim of this study is to illuminate how a few teachers work with motivational work in school and elucidate which traits and competences the teachers consider important for them as motivatiors to possess. The result is based on semi-structured interviews with four active teachers with junior school qualifications. The objective was to learn more about the teacher’s own experiences and opinions regarding the construct of motivation, motivational work and their own role as motivators. The result shows that the teachers themselves needs to find the substance at hand interesting to be able to efficiently motivate their students to learn. It’s also important for the teachers to create a good and positive classroom environment and use a personalized style of teaching where student’s prior knowledge and interests serve as a starting-point.

Det finns många fördelar med att ha mångfald i organisationer, men de som inte arbetar med mångfalden riskerar att möta dess nackdelar. Denna studie undersöker mångfald ur ett medarbetarperspektiv och har som syfte att ta reda på vilka tillvägagångsätt ett företag kan använda för att skapa en företagskultur där medarbetarna värderar mångfald och således utvinna mångfaldens fördelar. En fallstudie, uppdelad i två delar, har genomförts på Apoteket AB. Den första delen var en kartläggning av företagets mångfaldsarbete där vi bearbetade Apotekets policydokument och intervjuade fem chefer på olika nivåer. I den andra delen intervjuade vi sex medarbetare för att se vilka tillvägagångsätt som ligger till grund för att de ska börja värdera mångfalden. Vi kom fram till fem tillvägagångssätt som bidrar till en företagskultur där medarbetarna värderar mångfald: en öppen företagskultur, information, specifika mångfaldsfaktorer, strukturerade policydokument och rekrytering av mångfald och personligheter som går ihop.

I denna undersökning fokuseras undervisningsmetoden Att skriva sig till läsning (ASL).Utifrån Arne Trageton (2014) beskrivs hur arbetet med metoden kan gå till i förskoleklass och årskurserna 1-2. Sedan presenteras tidigare forskning och övrig litteratur genom att belysa fördelar med metoden, varför metoden fungerar och nackdelar med metoden. Tidigare forskning är av delad mening vad det gäller om metoden är något att arbeta med i undervisningen eller inte och denna undersökning ska försöka svara på frågor som tidigare forskningar efterfrågar.Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar av metoden Att skriva sig till läsning(ASL). Vilka för- och nackdelar har metoden för elevers lärande? Hur anser lärarna att metoden stöttar elever med svårigheter? Hur bidrar ASL- metoden till elevers lärande i jämförelse med mer traditionella undervisningsmetoder?Undersökningen grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervju. Då undersökningen syftar till att utforska lärares uppfattningar och deras tolkningar av verkligheten gör sig metoden rättvis i denna undersökning. Informanterna i undersökningen är lärare som undervisar i förskoleklass eller årskurs 1-2 och som använder sig av metoden ASL.Resultatet i undersökningen visar stora fördelar med ASL. Metoden upplevs av lärarna att gynna alla elever och då särskilt de elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna ser att eleverna presterar bättre i arbete med metoden i jämförelse med mer traditionella undervisningsmetoder.

Heterosexualitet är normgivande i samhället och tas för givet vara rätt, naturligt och normalt. Homosexualitet definieras i relation till heterosexualitet, vilket gör att homosexuella betraktas som avvikare. Syftet med studien är att förstå män och kvinnors upplevelser av att ”komma ut” som homosexuell i olika kontext. De kontexter studien avser undersöka är familj, skola och arbetsplats. Studien är kvalitativ, empirin har insamlats genom intervjuer och analyserats utifrån innehållsanalys. Resultaten visar att samtliga undersökta kontexter genomsyras av heteronormativitet och en central aspekt som inverkar på upplevelsen att ”komma ut” är viljan att vara öppen och ärlig. De slutsatser som dras är att så länge heteronormativitet råder är det ett ständigt ”komma ut”, många oroar sig för negativa konsekvenser helt i onödan. Viljan att ”komma ut” överväger eventuella konsekvenser ett berättande kan få samt befintlig kontext inverkar på upplevelsen av att ”komma ut”. Ju mer utbredd acceptansen är desto mer normaliserat blir homosexualitet.

Motivation promotes learning and a lack of motivation is a problem in school. According to research, students easily distance themselves to mathematics if teaching is monotone. Research also shows that teachers possess a great potential to influence the motivation of their pupils. The first aim of my study is to investigate teachers’ opinions about motivation in mathematics and how they plan and implement these thoughts in the classroom. Another is to find out what the teachers think about the physical classroom environment and its design when learning mathematics. To get an as expanded knowledge as possible, I have used interviews, observations and pupil questionnaires. The result of my study showed that the three teachers all used the pupils’ workbooks as a framework when planning, but they used it in various extents in their teaching. Attitudes among the pupils to their mathematic lessons and to the subject differed, but one class was much more positive then the others - this study shows some of the contributing factors regarding to that fact.

<p>Som matematiklärare får man ofta höra att ämnet är ett av de tråkigaste som finns. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur attityden till matematik är på den skola jag arbetar, vad som spelar roll för den attityd man har till ämnet och vad man kan göra för att öka motivationen till att lära mer.</p><p>Med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer av ett antal elever i årskurs 7 kom jag fram till att attityden varierar, från dem som anser att matematik är tråkigt och svårt, till dem som tycker det är roligt och lätt. Fler elever än jag hade räknat med var relativt positiva till ämnet, men det finns fortfarande mycket som kan bli bättre.</p><p>Flera av de intervjuade eleverna kom med förslag på vad de anser behöver ändras i matematikundervisningen för att göra den roligare. Undersökningen visade att läroboken hade styrt matematiken på mellanstadiet och eleverna menade att variation i undervisningen skulla vara positivt för dem och ge dem mer förståelse och lust att lära.</p>

Schizofreni beskrivs som ett svårt psykiatriskt tillstånd och en komplex gåta. Det är inte en vanlig sjukdom men den utgör en av de mest betungande och kostsammaste i världen. Sjukdomen medför en ofrivillig isolering, ett outhärdlig lidande samt osäkerhet till livet i stort. Sjuksköterskor har en central roll i mötet med dessa patienter och för dess tillfrisknande. För detta krävs det att man förstår samt tar del av patientens unika livsvärld. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med schizofreni. Den systematiska litteratursökningen resulteradei 15 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Dessa analyserades genomen kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta. Fem stycken slutkategorier kunde slutligen presenteras: att uppleva en förändrad verklighet, att uppleva maktlöshet och sociala utmaningar, att uppleva trygghet i sjukvården, att känna sig älskad och finna gemenskap samt att uppleva hopp och finna copingstrategier. Resultat visade att personer med schizofreni upplevde ensamhet till följd av förlorad självkontroll samt stigmatisering. Den förlorade kontrollen över tillvaron resulterade även i en känsla av maktlöshet. Slutsatser av denna litteraturstudie var att ökad kunskap gällande sjukdomen har en positiv inverkan på individenslivskvalité. Kunskap avser så väl personens egen kunskap samt omgivningens förståelse för hur denna sjukdom ter sig.