Jag har i mitt skrivande reflekterat kring min egen kunskap och erfarenhet samt har genom mina tankar kopplat till relevant litteratur. Reflektionerna har till större del varit runt mitt dilemma men även kring mycket annat som rör den dagliga verksamheten. Jag har även reflekterat kring hur jag ser på mig själv som pedagog och min egen yrkesroll. I min essä har jag utforskat kring mitt dilemma om hur jag ska kunna synliggöra de barn som hamnar utanför ramarna i barngruppen, och som inte tar lika stor plats som de barn som hörs och syns mest. Jag tar upp några situationer i min berättelse som tydligt visar detta då Pelle som mitt dilemma handlar om mer eller mindre exkluderar sig själv från den övriga barngruppen och från verksamheten i helhet. Pelle isolerar sig från de andra barnen och vill hellre leka för sig själv, om inte Sofia är på förskolan, för då vill han bara leka med henne. Att Pelle inte heller pratar med någon av vare sig pedagoger eller kompisar, utöver Sofia, gör inte situationen enklare. Mitt dilemma handlar om min osäkerhet och min frustration som blivande förskollärare över att inte veta hur jag ska förhålla mig till eller lyckas kommunicera med barn som Pelle. I min uppsats har jag använt mig av olika metoder som skrivande och reflektion. Genom att pendla mellan olika tolkningar, reflektioner samt upplevelser har jag försökt göra egna tolkningar, och skapa förståelse kring dem, för att sedan kunna lägga dem till mina erfarenheter. Med hjälp av min handledare och min arbetsgrupp har jag arbetat fram min text och har haft mycket nytta av gruppens gemensamma men även min och handledarens enskilda reflektionssamtal. Det har varit lärorikt och jag tycker själv att jag har både kunnat och vågat se på mig själv med kritiska ögon, men också fått merförståelse kring ämnet. Syftet med den här essän är att jag söker efter svar på frågor om hur jag som pedagog hur jag som pedagog ska kunna synliggöra de tysta barnen och få dem att känna sig inkluderade i grupp och verksamhet. Till min hjälp har jag studerat litteratur och reflekterat kring det jag läst för att på så sätt finna svar på mina frågor. Jag tar även upp och poängterar vikten av begreppet "bygga broar" då förskolan ska ha ett gott samarbete med föräldrar och andra anhöriga. / examinationsarbete

Autofokus i en kamera fungerar genom att elektroniskt ändra avståndetmellan lins och sensor, och låta en dator avgöra när motivet är ifokus. I detta projekt testades en metod där fokus fås med hjälp aven flyttbar sensor inuti kamerahuset. Kamerahuset byggdes med hjälpav 3D-printning, och elektroniken styrdes med en Raspberry Pi. Vidareanvändes en metod där linsen projicerar på en yta som sedanfotograferas av, istället för direkt på en fotosensor. Resultat varen fungerande kamera, men med bristfällig bildkvalitét. Utifrånresultatet kan slutsatsen dras att metoden även skulle fungera ikommersiellt syfte.

<p>Bakgrund</p><p>Vilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestäms i stor utsträckning av lagar och regler, vilket gör det svårt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsättningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns såväl vad som i folkmun kallas för ”hårda” verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ”mjuka” verksamheter, så som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgång av vad begreppen hårt och mjukt innebär och hur detta påverkar styrningen av en verksamhet. Därför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lämpliga styrtyper givet olika förutsättningar.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur hårda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar; Hur kan hårda och mjuka verksamheter kategoriseras och hur bör de styras? Hur utformas styrningen av hårda och mjuka verksamheter inom en kommun? Hur påverkar skillnaderna mellan hårda och mjuka verksamheter styrningen i en kommun?</p><p>Metod och resultat</p><p>En fallstudie genomfördes för at utifrån befintliga teorier kategorisera begreppen hårt och mjukt och utifrån ett antal intervjuer med ansvariga för olika nivåer för verksamheten i Linköpings kommun diskutera styrningens utformning. Styrdokument studerades och klausuler sammanställdes för att kunna jämföra den praktiska verksamhetsstyrningen med teorin. Studien resulterade i att de skillnader som förväntades finnas mellan de studerade hårda och mjuka verksamheterna inte återfanns i det insamlade materialet. Detta beror antagligen på de begränsningar av styrningen som den politiska organisationsformen innebär samt att skillnaderna mellan verksamheterna eventuellt inte var så stora som först antogs beroende på den enhetliga organisationen genom beställar- utförarmodellen som används.</p>

Bakgrund Vilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestäms i stor utsträckning av lagar och regler, vilket gör det svårt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsättningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns såväl vad som i folkmun kallas för ”hårda” verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ”mjuka” verksamheter, så som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgång av vad begreppen hårt och mjukt innebär och hur detta påverkar styrningen av en verksamhet. Därför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lämpliga styrtyper givet olika förutsättningar. Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur hårda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar; Hur kan hårda och mjuka verksamheter kategoriseras och hur bör de styras? Hur utformas styrningen av hårda och mjuka verksamheter inom en kommun? Hur påverkar skillnaderna mellan hårda och mjuka verksamheter styrningen i en kommun? Metod och resultat En fallstudie genomfördes för at utifrån befintliga teorier kategorisera begreppen hårt och mjukt och utifrån ett antal intervjuer med ansvariga för olika nivåer för verksamheten i Linköpings kommun diskutera styrningens utformning. Styrdokument studerades och klausuler sammanställdes för att kunna jämföra den praktiska verksamhetsstyrningen med teorin. Studien resulterade i att de skillnader som förväntades finnas mellan de studerade hårda och mjuka verksamheterna inte återfanns i det insamlade materialet. Detta beror antagligen på de begränsningar av styrningen som den politiska organisationsformen innebär samt att skillnaderna mellan verksamheterna eventuellt inte var så stora som först antogs beroende på den enhetliga organisationen genom beställar- utförarmodellen som används.

No description available.

Bygga svenska är ett nytt bedömningsmaterial som publicerades av Skolverket år 2017. Syftet med materialet är att stödja lärare som undervisar nyanlända elever på bland annat språkintroduktionsprogrammet i sin bedömning av språkutveckling. Eftersom materialet är nytt för skolvärlden och undersökningar kring nyanlända elevers lärande är är ett aktuellt ämne har det väckt upp ett intresse hos mig att välja just detta ämne. Studiens syfte är att undersöka hur lärare använder materialet Bygga svenska i sin bedömning av nyanlända elevers språkutveckling samt vad lärare har för uppfattningar om materialet.De teorier som används i denna studie är Vygotskijs sociokulturella teori vars hypotes är att språkutveckling sker genom språkanvändning, Biggs teori om bedömning som lyfter upp bland annat vikten av tydliga lärandemål samt teorin om transspråkande som belyser vikten av en parallell utveckling av elevers första- och andraspråk. Undersökningsmetoden är kvalitativ och består av intervjuer och observationer. Två lärare som undervisar nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet i ämnet svenska som andraspråk har intervjuats. De har också observerats i undervisningen.Resultaten visar att lärarna aktivt använder observationspunkterna som finns i bedömningsmaterialet såväl i sin bedömning som i undervisningen. Utöver det har det visat sig att lärarna behöver tid för att lära sig hur man kan använda materialet på ett effektivt sätt för att skapa elevmatriser som ska vara begripliga för deras elever. Resultatet visar också att den den nivåbeskrivning som visar var den enskilda eleven ligger i sin språkutveckling är otydlig för eleven. Lärarna anser därför att de behöver bearbeta den och skapa egna elevmatriser utifrån materialets observationspunkter. Slutligen har resultaten visat att Bygga svenska är ett efterlängtat material som informanterna kan använda sig av i sin bedömning av nyanlända ungdomars språkutveckling i stället för kunskapskraven gällande för lägre årskurser, som de har använt innan Bygga svenska kom ut.

Syftet med denna uppsats är att ge pedagoger fler verktyg att arbeta med för att skapa goda relationer med sina elever. Resultatet av uppsatsen är inte avsedd att användas som en manual, utan snarare som ett verktyg för att hjälpa pedagoger att skapa goda relationer med sina elever. Till skillnad från de flesta studier som görs och litteratur som skrivs inom liknande områden är denna uppsats baserad på ett elevperspektiv och på de färdigheter och egenskaper de gillar hos sina pedagoger. Dessa färdigheter och egenskaper har sedan analyserats utifrån moderna tolkningar av Aristoteles syn på kunskap. Detta bidrar med en bredare förståelse för vad eleverna i denna studie värderade hos sina pedagoger. Resultaten av studien visar att lärare och pedagoger som beundrades av eleverna hade något extraordinärt. De hade visdomen och kunskapen att omfamna och engagera sig med eleverna under deras skolgång. Uppsatsen är inte avsedd att ha en statisk syn på resultaten. Vid interaktion med människor spelar flera faktorer en roll i hur relationer bildas mellan dem. Använd denna uppsats som ett verktyg för att reflektera över hur man bygger goda relationer med eleverna. Det kan inte finnas något specifikt svar på denna fråga, så var öppen och använd kunskapen i denna uppsats som en ingrediens i ditt eget tänkande.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur barn bygger utifrån en inspirationsbild samt om barnen lär sig mer då de utmanas av en pedagog. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer av barn på en förskoleavdelning där samtliga barn var tre år gamla.  Resultatet visade att de flesta barnen byggde vertikalt. Endast ett barn valde att bygga horisontellt och använde inspirationsbilden som underlag till sitt bygge. Resultatet visade även att det har stor betydelse om det finns en pedagog närvarande som utmanar barnen vid bygg och konstruktionslek och kan synliggöra deras lärande. Skillnaden i barnens byggande när de blev utmanande av en pedagog var att de använde sig av flera byggklossar när de byggde samt av flera olika geometriska former på byggklossarna. / The aim of this study was to investigate how children are building based on a picture for inspiration and if children learn more when they are challenged by a teacher. The study was conducted using observations of children in a preschool department where all the children were three years old. The results showed that most of the children chose to build their buildings vertically. Only one child chooses to build horizontally and used the picture for inspiration as basis for the building. The results also showed that it is very important that a teacher is present and can challenge the children at building and construction game and visualize their learning. Differences in the children’s building when challenged by a teacher were that they used more building blocks in their building and that they used building blocks of various geometrical shapes.

Nyligen presenterade Skolverket ett nytt bedömningsstöd, Bygga svenska, anpassat för elever i början av sin andraspråksutveckling. Bedömningsstödet beskriver språkutvecklingen i fem steg och ger observationspunkter och vanliga andraspråksdrag för varje steg. Med utgångspunkt i detta har jag i denna studie undersökt vilka språkutvecklingssteg skribenter på E-nivå i det Nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 9 är på. Frågeställningen omfattar även vilka andraspråksdrag som finns i dessa texter och hur de fördelas över utvecklingsstegen. Min hypotes är att steg 4 motsvarar godkänd språknivå. Trettio elevtexter har analyserats med hjälp av observationspunkterna och andraspråksdragen för respektive språk­utvecklingssteg. Resultatet visar att skribenterna är på en lägre nivå än jag förväntade mig, dock inte lägre än steg 2. Samtliga texter har andraspråksdrag av olika slag. Resultatet kan även användas för att tydliggöra bedömningspunkten språk, stil och skrivregler i provets bedömningsmatris. Studien visar att elever med ett relativt nyutvecklat andraspråk och många andraspråksdrag kan bli godkända på provet. Resultatet visar också spridning i språklig utvecklingsnivå inom betygsteget E.

Studiens syfte är att undersöka textrörlighetsbegreppet utifrån svensk forskning och att se vilka bakomliggande teorier begreppet grundar sig på. Dessutom ska studien se hur textrörlighetsbegreppet använts i tidigare svensk forskning och hur det har förändrats från dess introduktion. Arbetet utförs som en systematisk litteraturstudie, där relevant material för studien samlats in för att granskas. I arbetet har både svenska och internationella arbeten, såsom artiklar och avhandlingar, använts.      Resultatet visar att textrörlighetsbegreppet främst bygger på receptionsteorier, idéer om läsaren och textens möte med varandra och skapandet av föreställningsvärldar. Teoretiskt har begreppet även sin grund i dialogism och sociokulturellt perspektiv. Vidare visar resultatet att utvecklingen av textrörlighet framförallt inspirerats från Judith Langers begrepp envisionment-building (att bygga föreställningsvärldar). Internationell forskning har haft liknande tankar om rörlighet i text och byggandet av föreställningsvärldar sedan 1942. Textrörlighet nämndes redan 1996 i Sverige, men det var i början av 2000-talet, som begreppet mer officiellt introducerades i svensk kontext. Därefter har begreppet förändrats och tagit olika riktningar beroende på forskningens syfte. Slutsatsen av detta är att textrörlighet sedan det introducerades har förändrats på ett flertal sätt och utvecklats i olika riktningar. Även om grunden som begreppet hade från början hänger kvar, finns det nya sätt och möjligheter att använda sig av begreppet.