Background: More people survive today after a cardiac arrest and one of the reasons could be because more civilians are now trained in CPR. Defibrillators are deployed in public places to quickly save lives. There is more to examine in cardiac arrest than just physically and mentally limitations. Patients experience anxiety and existential issues that can come with a cardiac arrest. Aim: The aim of this study was to illuminate patient’s experiences after surviving a cardiac arrest. Method: A qualitative literature-based method was employed by using Friberg’s five-step analysis. Seven articles were included in the analysis. Results: Two themes and four subthemes were made visible from the compilation of the results of the seven articles. Patients experience a struggle with their identity and experience both anxiety, existential issues and physical issues. A comparison between the past and the present is in the headlights after a cardiac arrest and patients are dependent on the support of healthcare staff. Conclusion: There are physical limitations that lead to inactivity in patients related fear of a new cardiac arrest. Patients need to reflect on the event and talk about their fears to reduce anxiety and unanswered questions. Several patients experience a fear of going home, where there are no staff. They are worried about having a new cardiac arrest and dying in solitude. A structured plan is needed to be followed when discharged from the hospital to reduce patient’s anxiety.

Sjuksköterskors erfarenheter av när patienter får hjärtstopp Abstrakt Bakgrund: Hjärtstopp är den tredje vanligaste dödsorsaken i Europa och orsakas vanligen av att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist. Vid hjärtstopp är adekvat hjärt- och lungräddning det enda som räddar patienten. Sjuksköterskan har där en viktig roll i omhändertagandet, vilket kan vara en krävande upplevelse.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av när patienter får hjärtstopp.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på åtta artiklar som analyserades med en modifierad innehållsanalys.  Resultat: Utifrån analysen utformades fyra kategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna blev: Att vara medveten om sitt ansvar och att kunna samverka med andra. Att uppleva stress och samtidigt kunna hantera den akuta situationen. Att ställas inför etiska och känslomässiga utmaningar samt Att behöva stöd och kunna utvecklas professionellt.  Konklusion: Sjuksköterskor kan uppleva hjärtstopp som en komplex situation och fenomenet bör undersökas mer utav forskare i framtiden. Resultatet kan användas av sjukvårdens verksamheter för att förbereda och stötta sjuksköterskor och deras behov före, under och efter ett hjärtstopp och som i sin tur kan gynna patienternas vård. / Nurses experiences when patients are suffering cardiac arrests Abstract  Background: Cardiac arrest is the third leading cause of death in Europe, and is normally caused by a lack of oxygen in the heart muscle. Adequate cardiopulmonary resuscitation is the only viable treatment in order to save patients suffering cardiac arrests. The nurse has an important role in this situation, which can be a rather demanding experience.  Aim: To describe nurses experiences when patients are suffering cardiac arrests.  Methods: A qualitative literature review based on eight articles which were analyzed using a modified version of content analysis.  Result: Based on the analysis, four categories and eight subcategories were presented. The categories were: To know your responsibilities and be able to cooperating with others, To experience stress but still cope with the acute situation. To encounter ethical and emotional challenges and finally, To be in need of support and being able to develop in your profession.  Conclusion: Nurses can experience cardiac arrests as a complex situation, and the phenomenon needs to be explored further by researchers in the future. The result of this study can be used by the healthcare organisations to prepare and support the nurses and their needs before, during and after attending a cardiac arrest, which can promote the patient care.

Hjärtstopp är den tredje vanligaste dödsorsaken i Europa och allt fler överlever hjärtstoppet men merparten drabbas av någon form av konsekvens, både fysiska och psykiska komplikationer. Det saknas uppdaterade sammanställningar av forskning som belyser de drabbades upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Det behövs mer evidensbaserad kunskap för att optimera omhändertagandet av personerna som överlevt hjärtstopp och deras anhöriga.  Syftet är att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av sin livssituation efter att ha överlevt ett hjärtstopp.  En allmän litteraturstudie med systematisk sökstrategi valdes som metod och artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo. Totalt valdes 15 artiklar ut till resultatet och dessa kvalitetsgranskades. Resultaten analyserades med integrerad analys där likheter och skillnader tydliggjordes som sedan formade totalt fyra kategorier och tolv underkategorier. Kategorierna kopplades löpande till Cullbergs kristeori. I resultatet presenteras kategorierna, mening och sammanhang, en förändrad kropp, existentiell påverkan och emotionella reaktioner. Personer som överlevt hjärtstopp har många och ibland motstridiga känslor. Deltagarna berättade om långvariga fysiska symtom som en konsekvens av hjärtstoppet. De kände inte igen sin kropp och upplevde att de inte kunde lita på kroppens förmåga. Begränsningarna gjorde dem nedstämda och otrygga. Personerna som överlevt hjärtstopp önskade att de hade fått mer information om vad de hade att vänta sig efter utskrivningen från sjukhuset.  Att överleva ett hjärtstopp är en livsomvälvande händelse. Personerna kan ställas inför många utmaningar under återhämtningen. Den förändrade livssituationen ledde för en del till en förändrad identitet och de hittade en ny roll i livet. Andra upplevde svårigheter att acceptera sin nya livssituation och önskade att återgå till livet som det var innan. Att använda Cullbergs kristeori gav oss en större förståelse kring hur kriser kan ge en förändrad livsbild. Personer kan behöva individanpassat stöd för att komma vidare i krisprocessen och därmed nå en acceptans för sitt nya liv. / Cardiac arrest is the third most common cause of death in Europe and more and more people survive cardiac arrest. The majority suffer from some form of consequence, both physical and mental complications. There is a lack of updated summary of research that shed light on the persons' experiences of having survived a cardiac arrest. More evidence-based knowledge is needed to optimize the care of people who have survived cardiac arrest and their relatives. The purpose is to shed light on patients' experiences of their life situation after surviving a cardiac arrest. A general literature study with a systematic search strategy was chosen as the method and article searches were performed in the databases PubMed, CINAHL and PsychInfo. A total of 15 items were selected for the result and these were quality reviewed. The results were analyzed with an integrated analysis where similarities and differences were clarified, which then formed a total of four categories and twelve subcategories. The categories were continuously linked to Cullberg's crisis theory. The results present the categories, meaning and context, a changed body, existential influence and emotional reactions. People who have survived cardiac arrest have many and sometimes conflicting emotions. Participants reported prolonged physical symptoms as a consequence of cardiac arrest. They did not recognize their body and felt that they could not trust the body's ability. The restrictions made them depressed and insecure. The people who survived cardiac arrest wished they had received more information about what to expect after discharge from the hospital. Surviving a cardiac arrest is a life-changing event. People can face many challenges during recovery. The changed life situation led in part to a changed identity and they found a new role in life. Others experienced difficulties in accepting their new life situation and wanted to return to life as it was before. Using Cullberg's crisis theory gave us a greater understanding of how crises can give a changed life picture. People may need individualized support to move forward in the crisis process and thus reach an acceptance of their new life

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 8000 till 9000 personer av hjärtstopp. De flesta överlever inte, men i takt med att allmänheten utbildats i hjärt- och lungräddning och fler hjärtstartare finns tillgängliga överlever fler personer hjärtstopp. Sjuksköterskan kan i yrkeslivet träffa patienter som överlevt hjärtstopp, varför det är av vikt att beskriva patienters erfarenheter av att överleva hjärtstopp. Det skapar förståelse för patientens upplevelse och därmed underlättar i mötet mellan patient och sjuksköterska.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att ha överlevt hjärtstopp.Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på elva kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar publicerade mellan år 2005–2020. Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades sedan i fyra steg.Resultat: Resultatet mynnade i tre huvudkategorier: Behov av stöd och information, Existentiella frågor och Livsförändringar. Patienter som överlevt hjärtstopp har ofta behov av att bearbeta händelsen, de vill få information om vad som hänt under tiden de varit medvetslösa och hjälp av sjukvården att känna trygghet hemma. Hjärtstoppet väcker frågor om livet, döden och varför hjärtstoppet inträffat. Efter hjärtstoppet förändras kroppen i olika grad både fysiskt och psykiskt vilket leder till förändringar i livssituation och socialt. Patienter kan göra olika livsstilsförändringar för att anpassa till det nya livet efter hjärtstopp.Slutsats: Antalet personer som överlever hjärtstopp ökar för varje år vilket leder till ökade kunskapskrav på vårdpersonalen avseende denna patientgrupp. De fynd som gjorts i denna litteraturstudie kan skapa förståelse för patientens erfarenheter av att överleva hjärtstopp, vilket i sin tur kan användas för att optimera rehabiliteringen för dessa patienter. / Background: In Sweden, approximately 8,000 to 9,000 people suffer from cardiac arrest every year. As the general public increasingly are trained in cardiopulmonary resuscitation and defibrillators are more available, people who survive cardiac arrest are a rising crowd. The nurse can in the professional life meet these patients, which is why it is important to describe patients' experiences of surviving cardiac arrest. It creates an understanding of the patient's experience and thus facilitates the meeting between patient and nurse.Aim: The aim of this literature review was to describe the patients experience of surviving cardiac arrest.Method: This study has been conducted as a literature review. It was based on eleven qualitative and four quantitative articles published between year 2005 and 2020. The articles were searched through the databases CINAHL and PubMed. The articles have been quality reviewed and then analyzed in four steps.Result: The result fell into three main categories: Need for support and information, Existential issues, and Life changes. Patients who have survived cardiac arrest have a need to process the event, they want information about what happened during the time they were unconscious and help to feel safe at home. The cardiac arrest raises questions about life, death and why the cardiac arrest happened. After the cardiac arrest, the body changes in varying degrees both physically and mentally, which leads to changes in life situation and socially. Patients can do lifestyle changes to adapt to the new life situation.Conclusion: The number of cardiac arrest survivors are increasing which leads to higher knowledge requirements for healthcare professionals. The findings of this literature review can create understanding for patients experiences after surviving cardiac arrest, which can be used to improve the recovery process for these patients.

Bakgrund: Antalet hjärtstopp ökar årligen, men forskning och åtgärder för att minska dödligheten på grund av hjärtstopp innebär att allt fler personer överlever. Tidigare forskning visar att erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp har beskrivits som traumatisk och påverkat livet i sin helhet. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrån patientens perspektiv beskriva erfarenheter av att ha överlevt ett hjärtstopp.   Metod: Föreliggande litteraturstudie baserades på åtta kvalitativa studier där databassökningarna genomfördes i Cinahl och Pubmed. Kvalitetsgranskningen utfördes utifrån Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Samtliga studier analyserades med stöd av Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier `En förändrad kropp´, `Behov av trygghet ´och `Hitta tillbaka till jaget´ samt åtta underkategorier som beskriver personers erfarenheter av att ha överlevt ett hjärtstopp.   Konklusion: I föreliggande litteraturstudie framkom att personer som överlevt ett hjärtstopp erhöll erfarenheter som innebar ett förändrat liv. Mer forskning behövs för att få en djupare förståelse för hur olika variabler påverkar de olika erfarenheterna. Vidare återfanns även brister i information och stöd, vilket bevisar att omvårdnadsområdet behöver förbättras i klinisk praxis. / Background: The number of cardiac arrests increases annually, however research and measures to reduce mortality due to cardiac arrest will probably increase the number of survivors. Previous research shows that experiences of surviving a cardiac arrest are described as traumatic and affected life in its entirety.  Aim: From a patient’s perspective, the aim of this literature review was to describe experiences after surviving a cardiac arrest   Methods: The literature review was based on eight qualitative studies. The database searches were conducted in Cinahl and Pubmed. The quality review was performed with Olsson and Sörensen's assessment template. All studies were analysed using Friberg's fivestep model.  Results: The results were compiled into three categories `A changed body´, `Need for security ´and `Finding back to itself´, and eight subcategories.  Conclusion: It was found that people who survived a cardiac arrest had experiences of a changed life. More research is needed to get a deeper understanding how different variables affect the experiences. Furthermore, the found of incomplete information and support proves that the nursing area needs to be improved in clinical practice.

Bakgrund: Definitionen av plötsligt hjärtstopp är att en person kollapsar till följd av att hjärtat stannar. Vanligaste orsaken till att hjärtstopp inträffar är en bakomliggande hjärtsjukdom. Personen uppfattar ofta inte några symtom och dödligheten är hög men har minskat senaste åren. Om hjärt-lungräddning påbörjas tidigt förbättras chansen till överlevnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienters liv påverkas efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Allmän litteraturöversikt där nio kvalitativa artiklar och en mixed-method artikel inkluderades. Resultat: I resultatet framkom att överlevare funderade över sin dödlighet och existens efter hjärtstopp. Dessa tankar och fysiska/kognitiva begränsningar ledde till en förändrad vardag och ett behov att finna mening och sammanhang. Rädsla och osäkerhet var känslor som kunde uppstå, men även tacksamhet för livet och de som medverkat vid återupplivningen. Det uppstod minnesluckor i samband med hjärtstoppet och ett behov av att fylla dessa luckor. Informationen från vårdpersonalen var ofta bristfällig och överlevare kunde känna sig bortglömda efter utskrivningen. Konklusion: Studien visar att kunskap om hur patienters liv påverkats efter ett hjärtstopp kan generera i en bättre vård för de drabbade. Patienternas erfarenheter och behov av stöd har framkommit i studien, vilket kan användas i kliniskt arbetet. / Background: The definition of sudden cardiac arrest is an abrupt loss of heart function, and as a result, the person collapses. One common cause is an underlying heart disease. The person usually does not experience symptoms, and the mortality rate is high but has decreased. If cardiopulmonary resuscitation starts early the possibilities increase. Aim: To describe how patients' lives are affected after surviving a cardiac arrest. Method: A literature review where nine qualitative articles and one mixed-method article were included. Result: The results showed that survivors had thoughts about mortality and existence after the cardiac arrest. These thoughts and physical/cognitive limitations led to a changed everyday life with a need to find meaning and new coherence. Fear and insecurity were feelings that could arise, and gratitude for life and those who helped in the resurrection. Memory gaps often appeared after the cardiac arrest, and some felt a need to fill these gaps. The information from the care staff was limited, and survivors often felt forgotten after discharge. Conclusion: Knowledge about how patients' lives have been affected can generate better care. Patients' experiences and need for support have emerged in the study, which can be used in clinical work.

Bakgrund: Ambulanspersonal har ett ansvar i sitt beslutsfattande om hjärt-lungräddning, att inte bara rädda liv utan återställa ett liv med kvalité. Beslutsstöd som är medicinsk grundade guidar beslutsfattandet prehospitalt för att inte orsaka skada, onödigt lidande och skapa förutsättning att avsluta på plats. Men trots det så ställs ambulanspersonalen för en rad etiska utmaningar där de kan ställas mellan att göra gott och göra rätt. Ett hjärtstopp sker plötsligt och ambulanspersonalen arbetar ofta i situationer där information om händelse och patienten är bristfällig, vilket försvårar tillämpningen av beslutstöden och skapar etiska dilemman. Syftet: Att beskriva etiska utmaningar för ambulanspersonal vid beslut om att påbörja, förlänga, avstå eller avsluta hjärt-lungräddning vid hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi. Datan insamlades via databaserna Cinahl och Pubmed. Totalt inkluderades 16st vetenskapliga artiklar till studien tio är kvalitativa, tre mixad metod och tre kvantitativa studier som kvalitetsgranskades. Litteraturen sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Studiens resultat presenteras i tre huvudrubriker ”Etiska utmaningar i yrkesrollen”, ”Etiska utmaningar i att påbörja och förlänga hjärt-lungräddning” och ”Etiska utmaningar i att avstå eller avsluta hjärt-lungräddning” med respektive underkategorier. I resultatet framkommer att beslutsfattandet kunde påverkas av etiska utmaningar i omgivningen, i relation till anhöriga och kollegor. Känslor som rädsla och oro påverkade beslutsfattandet och resulterade i förlängd hjärt-lungräddning. Slutsats: Beslut vid hjärt-lungräddning påverkas av etiska utmaningar och gör att ambulanspersonalens beslut baserades på andra grunder än evidens och medicinska kunskaper. De etiska utmaningar som ambulanspersonalen ställs inför uppkommer från både inre utmaningar hos ambulanspersonal och yttre utmaningar i omgivningen. Det framkom att erfarenhet och högre utbildningsgrad skapar mer trygghet i beslutsfattandet och följsamhet till riktlinjer. / Background: Ambulance personnel have a responsibility in their decision-making about cardiopulmonary resuscitation, to not only save lives but to restore a quality life. Medical based guidelines support decision making prehospital to not cause harm, unnecessary suffering and create the conditions for termination. But despite that, the ambulance staff are faced with several ethical challenges where they can be faced between doing good and doing the right thing. A cardiac arrest occurs suddenly and the ambulance personnel often work in situations where information about the event and the patient is deficient, which makes it difficult to apply the decision support and creates ethical dilemmas. Aim: To describe ethical challenges for ambulance personnel when deciding to start, extend, refrain or end cardiopulmonary resuscitation in the event of cardiac arrest outside a hospital. Method: A literature review with a systematic search strategy. The data were collected through Cinahl and Pubmed databases. A total of 16 articles were included in the study, ten qualitative, three mixed methods and three quantitative studies were quality reviewed. The literature was compiled through an integrated analysis. Results: The results of the study are presented in three main headings "Ethical challenges in the professional role", "Ethical challenges in starting and extending cardiopulmonary resuscitation" and "Ethical challenges in refraining or ending cardiopulmonary resuscitation" with subcategories. The results show that decision making could be influenced by ethical challenges in the environment, in relation to relatives and colleagues. Emotions such as fear and anxiety affected decision making and resulted in extended cardiopulmonary resuscitation. Conclusion: Decisions in cardiopulmonary resuscitation are influenced by ethical challenges and means that the ambulance personnels decisions are based on other grounds than evidence and medical knowledge. The ethical challenges that ambulance personnel faced arise from both internal challenges among ambulance personnel and external challenges in the environment. It emerge that experience and a higher degree of education creates more security in decision-making and adherence to guidelines.

Bakgrund: Globalt drabbas miljontals människor varje år av hjärtstopp varav cirka 5,000-10,000 personer årligen i Sverige. Tidig defibrillering med kompressioner är en av de viktigaste faktorerna för att överleva ett hjärtstopp. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att ha överlevt ett hjärtstopp Metod: En litteraturstudie genomfördes med nio kvalitativa studier som söktes fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades och analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman och nio subteman. Teman var: “Att bli medveten om sin kropps skörhet”, “Att anpassa sig till det vardagliga livet” och “Att uppleva omvälvande känslor”. Konklusion: Att överleva ett hjärtstopp var en upplevelse med många olika erfarenheter för patienterna, de som överlevde ett hjärtstopp kände att det var en livsomvälvande händelse. Denna litteraturstudie kan bidra till att sjuksköterskan utvecklar sin kunskap i bemötandet mot patienter som överlevt ett hjärtstopp. / Background: Globally, millions of people suffer from cardiac arrest every year, of which approximately 5,000-10,000 people annually in Sweden. Early defibrillation with compression is one of the most important factors in surviving a cardiac arrest.  Aim: To describe patients’ experiences of surviving a cardiac arrest.  Methods: A literature study was conducted with nine qualitative studies that were searched through the databases CINAHL and PubMed. The studies were reviewed and analyzed with inspiration of Graneheim and Lundmans analysis. Result: The analysis resulted in three themes and nine subthemes. The themes were: “To become aware of the fragility of their body”, “To adapt to everyday life” and “To experience transformative emotions”. Conclusion: Surviving a cardiac arrest was an experience with many different experiences for the patients, those who survived a cardiac arrest felt it was a life-changing event. The literature study can help nurses to develop knowledge in the treatment of these patients.

Cardiopulmonary resuscitation (CPR) is one of the most commonly performed medical interventions. However, the true effectiveness of CPR remains unknown as it presents significant challenges for evaluation and research. Many resuscitation practices are driven by nonquantitative reasoning and may not be evidence based. Several studies have been published on survival after in-hospital CPR. However, the reported survival rates from one hospital to another vary significantly due to a number of reasons such as type of hospital, presence of specialized cardiac units, patient demographics, differences in inclusion criteria, outcome definitions and so on. Further research is indicated to evaluate the true effectiveness of CPR for in-hospital cardiac arrest.

Cardiopulmonary resuscitation (CPR) is one of the most commonly performed medical interventions. However, the true effectiveness of CPR remains unknown as it presents significant challenges for evaluation and research. Many resuscitation practices are driven by nonquantitative reasoning and may not be evidence based. Several studies have been published on survival after in-hospital CPR. However, the reported survival rates from one hospital to another vary significantly due to a number of reasons such as type of hospital, presence of specialized cardiac units, patient demographics, differences in inclusion criteria, outcome definitions and so on. Further research is indicated to evaluate the true effectiveness of CPR for in-hospital cardiac arrest.