Objective: There is growing evidence that therapeutic hypothermia and other post-resuscitation care improves outcomes in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA). Thus, transporting patients with return of spontaneous circulation (ROSC) to specialized facilities may increase survival rates. However, it is unknown whether prolonging transport to reach a designated facility would be detrimental. Methods: Data from OHCA patients treated in EMS systems that cover approximately 70% of Arizona's population were evaluated (October 2004-December 2006). We analyzed the association between transport interval (depart scene to ED arrival) and survival to hospital discharge in adult, non-traumatic OHCA patients and in the subgroup who achieved ROSC and remained comatose. Results: 1846 OHCA occurred prior to EMS arrival. Complete transport interval data were available for 1177 (63.8%) patients (study group). 253 patients (21.5%) achieved ROSC and remained comatose making them theoretically eligible for transport to specialized care. Overall, 70 patients (5.9%) survived and 43 (17.0%) comatose ROSC patients survived. Mean transport interval for the study group was 6.9 min (95% CI: 6.7, 7.1). Logistic regression revealed factors that were independently associated with survival: witnessed arrest, bystander CPR, method of CPR, initial rhythm of ventricular fibrillation, and shorter EMS response time interval. There was no significant association between transport interval and outcome in either the overall study group (OR = 1.2; 0.77, 1.8) or in the comatose, ROSC subgroup (OR 0.94; 0.51, 1.8). Conclusion: Survival was not significantly impacted by transport interval. This suggests that a modest increase in transport interval from bypassing the closest hospital en route to specialized care is safe and warrants further investigation.

Bakgrund: Allt fler människor överlever hjärtstopp idag, tack vare en utveckling av vården, ett ökat intresse för utbildning inom HLR samt tillgången till defibrillatorer på allmänna platser. Kvantitativa studier visar att överlevare av hjärtstopp kan drabbas av komplikationer, men det finns fortfarande ett behov av att undersöka upplevelsen av att ha överlevt ett hjärtstopp, ur individens perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva individers upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv ansats, baserad på 14 kvalitativa originalartiklar. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. En kvalitetsanalys utfördes för samtliga artiklar utifrån en kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier, varefter en resultatanalys utfördes utifrån analysprocessen beskriven av Friberg (2017). Resultat: Tre huvudteman och nio subteman identifierades. Brist på stöd och information gjorde att övergången från sjukhuset till hemmet upplevdes som ångestfylld och otrygg. Att återvända till vardagen präglades av att behöva förhålla sig till nyuppkomna fysiska och kognitiva begränsningar, vilket gav upphov till ett känslomässigt kaos. Att överleva ett hjärtstopp beskrevs som en livsomvälvande upplevelse och gav upphov till existentiella tankar. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp är en livsomvälvande upplevelse, vilket ger upphov till ett behov av information och stöd. Inadekvat information och stöd från sjukvården bidrar till känslor av osäkerhet och otrygghet hos överlevarna, varpå det är av stor vikt att optimera den efterföljande vården. / Background: More and more people are surviving cardiac arrest today, due to the development of healthcare, an increased interest in CPR training and the availability of defibrillators in public places. Quantitative studies show that survivors of cardiac arrest can suffer from complications. However, there is still a need to examine individuals’ experiences of having survived cardiac arrest. Aim: The purpose was to describe individuals’ experiences of having survived a cardiac arrest. Method: A literature review with a descriptive approach, consisting of 14 qualitative original articles. The search for articles was conducted in three different databases: Cinahl, PsycInfo and PubMed. A quality analysis was performed for all articles based on a quality review template for qualitative studies, after which an analysis of the results was performed based on the analysis process by Friberg (2017). Result: Three main themes and nine subthemes were identified. The transition from hospital to home was filled with anxiety and insecurity due to lack of support and information. Returning to everyday life was characterized by having to deal with new physical and cognitive limitations, which gave rise to an emotional chaos. Having survived a cardiac arrest was described as a life-changing experience and gave rise to existential thoughts. Conclusion: Surviving a cardiac arrest is a life-changing experience, which creates a need for information and support. Inadequate information and support from the healthcare system contributes to feelings of insecurity among the survivors. Therefore, it is of great importance to optimize the subsequent care.

Hjärtstopp anses vara den vanligaste dödsorsaken i världen. Varje år lider cirka 24 800 personer av akut hjärtinfarkt och 5800 personer dör med akut hjärtinfarkt som den underliggande eller bidragande orsaken till dödsfall i Sverige. För varje minut som går efter en hjärtstopp minskar chansen att överleva med 10 procent före behandlingen, vilket innebär att en snabb start av hjärt-lungåterupplivning och hjälp av en defibrillator kan öka personens chanser att överleva. Att överleva hjärtstillestånd kan påverka mental, fysisk och kognitiv hälsa. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienternas erfarenheter av att ha överlevt en hjärtstopp. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ metod, baserat på 10 vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Kvalitetsstudierna granskades och analyserades med Fribergs (2017) modell. Resultat: Innehållsanalysen visade att patienter som har överlevt hjärtstillestånd upplevt fysiska förändringar, känslomässiga förändringar och förändringar i vardagen. Slutsats: Att överleva en hjärtstopp väcker tankar och känslor och resulterar i att livssituationen förändras. Den nya livssituationen påverkar patientens vardag och därför är det viktigt att sjuksköterskan fångar denna patientgrupp genom kontinuerlig information, omtänksam konversationer, stöd och så bra eftervård som möjligt. Att tillgodose patienternas behov och öka deras känsla av hanterbarhet kan leda till mindre lidande och bidra till en mer positiv livssituation. Ett antal patienter ansåg att det var mycket viktigt att få tillräckligt med information och stöd från vårdpersonalen. / Cardiac arrest is considered the most common cause of death in the world. Each year, approximately 24,800 people suffer from acute myocardial infarction and 5,800 people die of acute myocardial infarction as the underlying or contributing cause of death in Sweden. For every minute following a cardiac arrest, the chance of survival is reduced by 10 percent before treatment, which means that a rapid onset of heart and lung rescue and the help of a cardiac starter can increase the chance for the person to survive. Surviving a heart failure may affect mental, physical as well as cognitive health. Nursing is the nurse's area of responsibility. Aim: The purpose of the literature study was to compile patients' experiences of surviving a cardiac arrest. Method: The literature study was conducted with a qualitative approach, based on 10 scientific articles that were searched in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The quality studies were reviewed and analyzed via Friberg's (2017) model. Results: The content analysis showed that patients who have survived cardiac arrest experienced physical changes, emotional changes and changes in everyday life. Conclusion: Surviving a cardiac- arrest awakens thoughts and feelings and results in a lifechanging situation. The new life- situation affects the patient's everyday life. By meeting the patient's needs and increasing their sense of manageability, this can lead to less suffering and contribute to a more positive life situation. A number of patients experienced that getting enough information and support from the healthcare staff was of great importance to them.

Background: Approximately 10.000 out-of-hospital cardiac arrest occurs every year in Sweden. Surviving a cardiac arrest leads to a change in the victims life-world.  Aim: The aim of the study was to describe people's experiences of surviving a cardiac arrest.  Method: The method used is a literature study in which 11 qualitative scientific articles formed the basis for the result.  Results: Four main themes emerged: coping with emotional challenges, being in need of support from health care, meeting the existential and living with physical and cognitive changes. Eight sub-themes emerged as well: Emotional stress, emotional support from the surroundings, need to be seen, need for information, thoughts about death and the future, living in a changed life situation, changes and their impact, and reflection on ones living habits.  Conclusion: It is important for health care professionals to gain knowledge of people's experiences of surviving a cardiac arrest in order to best meet the needs of those affected and provide good health care. / Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Att överleva ett hjärtstopp medför en förändring av den drabbades livsvärld.  Syfte:  Syftet  med  studien  var  att beskriva  personers  erfarenheter  av att  överleva ett hjärtstopp.  Metod: Metoden som har använts är en litteraturstudie där 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman: Att hantera emotionella utmaningar, att vara i behov av stöd från sjukvården, att möta det existentiella samt att leva med fysiska och kognitiva förändringar. Det framkom även åtta subteman: Emotionella påfrestningar, emotionellt stöd från omgivningen, behov av att bli sedd, behov av information, tankar om döden och framtiden, leva i en förändrad livssituation, förändringar och dess påverkan samt reflektion kring levnadsvanor.  Konklusion: Det är viktigt att sjukvårdspersonal erhåller kunskap om personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp för att på bästa sätt kunna möta de drabbades behov och skapa en god vård.

Bakgrund: I Sverige rapporterades 11 005 fall av plötsligt hjärtstopp under åren 2008–2010. Att drabbas av hjärtstopp och överleva kan på olika sätt påverka personens upplevelse av det fortsatta livet. Teoretisk referensram som valts ut är Cullbergs kristeori.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser av livskvalitet i det dagliga livet efter hjärtstopp. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar. Induktiv ansats har tillämpats. Resultat: Resultatet i litteraturöversikten bestod av två huvudteman: “Att leva ett förändrat liv” och ”En andra chans”. Resultatet visade att den första tiden efter hemkomst var mest sårbar. Det var viktigt med stöd från både närstående och sjukvården för att kunna få en bra återhämtning. Det var vanligt med fysiska, känslomässiga och kognitiva förändringar främst under den närmsta tiden efter hjärtstopp. Slutsats: Att drabbas av hjärtstopp medför behov av stöd och tydlig information om hur livet påverkas från sjukvårdspersonal. Om sjukvården följer upp detta förbättras personernas upplevelser av livet efter hjärtstopp. / Background: In Sweden, 11 005 cases of sudden cardiac arrest were reported in the years 2008-2010. Being affected by cardiac arrest and survival can in various ways affect the people’s experience of the future life. The theoretical reference chosen is Cullberg’s crisis theory. Aim: To describe peoples experiences of quality of life in daily life after cardiac arrest.  Method: Qualitative literature review of ten peer-reviewed articles. Inductive approach was used. Result: The results in the literature review consisted of two main themes: ”To live a changed life” and ”A second chance”. The results showed that the first time after returning home was described as most vulnerable. It was important with support from both close relatives and the health care in order to have a good recovery. Physical, emotional and cognitive changes were common, especially in the near future after cardiac arrest. Conclusion: Cardiac arrest involves the need for support and clear information about how life is affected by healthcare professionals. If the healthcare system follows this up, people's experiences of life after cardiac arrest are improved.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(社会健康医学) / 甲第21031号 / 社医博第85号 / 新制||社医||10(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科社会健康医学系専攻 / (主査)教授 小池 薫, 教授 今中 雄一, 教授 湊谷 謙司 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Public Health / Kyoto University / DFAM

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第21296号 / 医博第4385号 / 新制||医||1030(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 小池 薫, 教授 福原 俊一, 教授 木村 剛 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第21301号 / 医博第4390号 / 新制||医||1030(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 川上 浩司, 教授 小池 薫, 教授 福原 俊一 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

SAMMANFATTNING Varje år drabbas cirka 15 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp, cirka 10 000 sker utanför sjukhus. För att öka överlevnaden utförs Hjärt-Lungräddning (HLR). Den akutmottagning där studien utförts tog emot 78070 patienter år 2014. För att öka patientsäkerheten så utbildas all vårdpersonal i HLR årligen. En del av sjuksköterskornas arbete är att dokumentera vad som görs med patienten. Sjuksköterskor har även en skyldighet att kritiskt granska den egna dokumentationen. Syftet med studien var att beskriva dokumentation vid hjärtstopp för patienter som kommer till ett storstadssjukhus eller får hjärtstopp på akutmottagningen. Studien har en retrospektiv, deskriptiv design där sjuksköterskors dokumentation i patientjournaler har granskats. Under perioden 2009-07-01 och 2010-12-31 kom 72 patienter med hjärtstopp eller fick hjärtstopp på ett storstadssjukhus. Dessa 72 journaler har granskats, 25 var kvinnor och 47 var män. Åldersfördelningen var 38 till 93 år för kvinnor och 36 till 96 år för män. I 53 av journalerna dokumenterades vad som skett innan patienten kom till akutmottagningen. Fyra journaler (fem procent) var helt utan sjuksköterskedokumentation. Endast två (3 %) av journalerna innehöll information om tidpunkt för hjärtstoppet. I nio av journalerna (12 %) stod initialrytm dokumenterad. I bara sex journaler (8 %) fanns någon tidsangivelse gjord gällande tidsförloppet över behandlingen för hjärtstoppet på akutrummet. I tre av journalerna (fyra %) står det något om att defibrillering har utförts. Läkemedelsadministration finns angivet i 12 av journalerna (16 %). I två av journalerna (tre %) finns andra läkemedel än Adrenalin dokumenterat. Ingen av de 72 journalerna har någon tidsangivelse för läkemedelsadministrering eller defibrillering. Gällande dokumentationen om användandet av LUCAS så gjordes det i 14 av journalerna (19 %). Studien visar att sjuksköterskedokumentationen vid hjärtstopp kan bli bättre genom att börja dokumentera vad som sker på akutrummet inte bara vad som skett innan ankomst till akutmottagningen. Finns flera områden som har förbättringspotential, tider för diverse åtgärder, initialrytm, när avslutades åtgärderna är exempel på vad som kan förbättras.

Under de senaste fem åren rapporterades årligen över 2000 intrahospitala hjärtstopp till det nationella hjärtstoppsregistret. När ett hjärtstopp sker vid det mindre akutsjukhuset i södra Sverige tillkallas ett larmteam för att utgöra en kvalitetshöjande resurs. Vid ett hjärtstopp krävs att personalen i larmteamet kan samarbeta eftersom en del arbetsuppgifter måste utföras parallellt för att minimera tiden för adekvat behandling. I dagsläget består utbildningen av sedvanlig träning i hjärtlungräddning vilket medför att ingen samträning sker mellan de olika specialiteterna och yrkesgrupperna i larmteamet. Studier visar att underprestering av icke-tekniska färdigheter, däribland kommunikation, kan utgöra ett hinder för ett lyckat teamarbete. Aktuella HLR-riktlinjer påpekar att vikt bör läggas vid att stärka teamet och att använda sig av kommunikationsmodeller. Studiens syfte var att belysa larmteamets upplevelse av kommunikation under behandlingen av ett hjärtstopp. Som metod för studien valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Studiedesignen utgjordes av en deskriptiv design med 13 semi-strukturerade intervjuer med personal från larmteamet som valdes ut genom ett ändamålsenligt urval. Efter datainsamlingen analyserades materialet förutsättningslöst med hjälp av innehållsanalys där meningsenheter valdes ut, vilket i sin tur bildade kategorier. De kategorier som bildades var Reflektioner om kommunikation i larmteamet, Larmteamets roller kan inverka på kommunikationen och Erfarenhet förbättrar kommunikationen och resultatet visade att personalen i larmteamet generellt sett upplever kommunikationen under hjärtstoppslarmen som god, men att det varierar från tillfälle till tillfälle. Det framkom även attribut som underlättar kommunikationen samt att informanterna påtalade vikten av att kommunikationen fungerar genom hela vårdkedjan. De beskrev också hur viktigt det var med tydliga roller inom larmteamet. Det visade sig råda en viss otydlighet kring vem som egentligen är teamledare under hjärtstoppslarmen i flertalet fall, även om medicinjouren formellt sett är tilldelad denna roll. Flertalet av informanterna upplevde att denna yrkesgrupp borde ta ett större ansvar i dessa sammanhang. Däremot upplevde medicinläkarna en osäkerhet i att leda kommunikationen när man är mindre erfaren. Även övriga informanter upplevde att tidigare erfarenhet från deltagande i larmteamet i samband med hjärtstopp underlättar arbetet och ger en rak och enkel kommunikation. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att teamträning och träning i klinisk miljö bör införas, samt att mer stöd och utbildning bör ges till teamledaren. Dessutom bör mer fokus läggas på att öka medvetenheten om kommunikation och icke-tekniska färdigheter genom att implementera kommunikations- och teamträningsmodeller i HLR-träningen. / Over 2000 intra-hospital cardiac arrest events per year were reported to the Swedish national heart and lung resuscitation registry over the last five years. When a cardiac arrest occurs at the General Emergency Hospital in southern Sweden the hospital emergency team is alerted, to increase the quality of care among the attending personnel. During a cardiac arrest situation it is necessary that the emergency team collaborates, since certain tasks must be performed simultaneously to optimize given treatment. Current CPR-training consists of practical skill training, mostly performed without assembling members from the specialties represented in the hospital emergency team, hence no team training is performed.  Previous studies show that several non-technical skills, including communication between the emergency team members, can be an obstacle for successful treatment in a cardiac arrest situation. Current CPR-guidelines recommend that attention should be given to the use of certain communication models to optimize the CPR situation. The aim of this study was to illuminate the emergency team's experience of communication during a cardiac arrest treatment situation. A qualitative method with inductive approach was used to perform the study. The study consisted of 13 semi-structured interviews with staff from the emergency team that were elected through a purposive sampling. The collected data was unconditionally analysed, by content analysis where meaning units were depicted, which formed the categories Reflections on communication in the emergency team, Emergency team roles can affect communication and Experience improves communication. The results showed that the staff in the emergency team generally experienced the communication during a cardiac arrest situation as good, but with variation from one situation to another. Further, attributes were revealed which facilitates communication, and that the respondents pointed out the importance that the communication functions throughout the entire chain of care. They also described the importance with clear roles within the emergency team, however, it turned out to be some ambiguity about who has the role as the team leader during a cardiac arrest situation, despite the formal assignment to one of the professional groups. The majority of respondents felt that the attending physician at the emergency ward more firmly should take the command and step forward in the cardiac arrest situation. However, the attending physician at the emergency ward experienced that it is not always easy to manage the communication properly when less experienced in these circumstances. Yet other informants felt that an experienced emergency team, facilitates teamwork and allows for a straightforward and precise communication. Based on these results it was concluded that team training and training in a daily clinical environment should be introduced, as well as providing more support and training for the team leader. In addition, more focus should be placed on the awareness of communication and non-technical skills by implementing specific communication and team training models.