No description available.

No description available.

Objectives: To compare early coronary angiography to a delayed or selective approach in out‐of‐hospital cardiac arrest (OHCA) without ST‐segment elevation of possible cardiac cause by means of meta‐analysis of available randomized controlled trials (RCTs). Methods: We searched MEDLINE and the Cochrane Central Register of Controlled Trials for RCTs comparing early with delayed or selective coronary angiography in OHCA patients of possible cardiac origin without ST‐segment elevation. The primary endpoint was all‐cause short‐term mortality (PROSPERO CRD42021271484). Results: The search strategy identified three RCTs enrolling a total of 1167 patients. An early invasive approach was not associated with improved short‐term mortality (odds ratio 1.19, 95% confidence interval 0.94–1.52; p = 0.15). Further, no significant differences were shown with respect to the risk of severe neurological deficit, the composite of all‐cause mortality or severe neurological deficit, need for renal replacement therapy due to acute renal failure, and significant bleeding at short‐term follow‐up. Conclusion: Early coronary angiography in OHCA without ST‐segment elevation is not superior compared to a delayed/selective approach.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第23798号 / 医博第4844号 / 新制||医||1058(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 佐藤 俊哉, 教授 黒田 知宏, 教授 永井 洋士 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第23068号 / 医博第4695号 / 新制||医||1049(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 石見 拓, 教授 大鶴 繁, 教授 福田 和彦 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Bakgrund: Ambulanssjuksköterskan är verksam i en komplex miljö utanför sjukhusets väggar och ställs inför att möta, vårda och behandla alla typer av sjukdomar och skador. Vissa tillstånd inträffar mer sällan, såsom exempelvis traumatiskt hjärtstopp, vilket leder till en begränsad möjlighet att skaffa sig kliniska erfarenheter kring det. Detta tillstånd har dessutom en mycket låg överlevnadsfrekvens samtidigt som behandlingsmöjligheterna utanför sjukhuset är begränsade, vilket ökar komplexiteten ytterligare då tidsfaktorn är av avgörande betydelse. Genom att ta del av erfarenheter från ambulanssjuksköterskor i samband med vård av patienter med traumatiskt hjärtstopp kan viktiga lärdomar fås. Syfte: Var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter i samband med vård av patienter med traumatiskt hjärtstopp. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats där åtta ambulanssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet frambringade kategorier, vilka var följande: Förberedelser är essentiellt, balansera mellan adrenalinpåslag och fokus, trygghet av att ha stöd, omgivningen påverkar samt känslor och reaktioner som väcks i efterförloppet. Ambulanssjuksköterskorna upplevde en trygghet då de kände sig förberedda samt då stöd fanns på platsen. Trots en stressfylld situation upplevde ambulanssjuksköterskorna att de blev fokuserade och lösningsorienterade på uppgiften. Efter avslutat omhändertagande upplevdes att ha stöd från kollegor som viktigt. Slutsats: För att öka tryggheten vid händelse av traumatiskt hjärtstopp är stöd från kollegor, kontinuerlig utbildning och tidigare erfarenheter viktiga aspekter. Samarbete och samverkan underlättar omhändertagandet samt anses stöd från kollegor som en hjälp i bearbetningen av händelsen. / Background: An ambulance nurse operates in a complex environment outside the walls of the hospital and is faced with encountering, caring for and treating all types of illnesses and injuries. Some conditions occur less often, such as traumatic cardiac arrest, which leads to a limited opportunity to gain clinical experiences of it. In addition, this condition has a very low survival rate and the treatment options outside the hospital are limited, which increases the complexity further since the time factor is of crucial importance. Important lessons can be learned by sharing the experiences of ambulance nurses in connection with the care of patients with traumatic cardiac arrest. Aim: The aim was to investigate ambulance nurses' experiences of the care of patients with traumatic cardiac arrest. Method: A qualitative design with an inductive approach in which eight ambulance nurses were interviewed. The interviews were transcribed and analysed using a qualitative content analysis. Results: Results yielded five categories, which were named as follows: Preparation is essential, balance between adrenaline rush and focus, support is a security, the effects of the surroundings as well feelings and reactions evoked in the aftermath. The ambulance nurses experienced increased security when they felt prepared and when support was available at the scene. Despite a stressful situation, they became focused and solution-oriented. After completion of care, having support from colleagues was perceived as important. Conclusion: To increase safety in traumatic cardiac arrest situations, the following things are necessary: support from colleagues, continuous education, and previous experiences. Cooperation made the caretaking easier, and to process the incident, support from colleagues is important.

Bakgrund: Hjärtstopp är en traumatisk händelse som påverkar överlevaren både fysiskt och psykiskt, samt kräver oftaen omställning av levnadsvanor i efterförloppet. Andelen personer som överlever hjärtstopp har i Sverigeökat under de senaste åren. Detta återspeglas i både den pre- och intrahospitala överlevnaden, vilka ligger på12 respektive 36 procent. Syfte: Syftet var att utforska vilka upplevelser personer har av att överleva pre- och intrahospitala hjärtstopp. Metod: En deskriptiv design med en litteraturöversikt av kvalitativa studier. Resultat: Överlevarna av hjärtstopp var oförberedda på tiden efter hjärtstoppet. De hade ett stort behov avinformation, adekvat vård och uppföljning. I efterförloppet upplevde de att samspelet med omgivningenhade förändrats, samt somatiska, kognitiva och emotionella förändringar, liksom förändringar i relationer.Händelsen väckte många existentiella frågor hos överlevarna och de hade ett stort behov av stöd från bådeandra överlevare och närstående. Slutsats: Denna litteraturöversikt belyser de upplevelser överlevare av hjärtstopp har i efterförloppet. Den utbildning,information och uppföljning hälso- och sjukvården försåg överlevarna med, upplevdes ofta som bristfällig,och lämnade dem med känslor av att vara oförberedda och övergivna. Hjärtstoppet utlöste både interna ochexterna stressorer i varierande omfattning, vilka bestod av somatiska, kognitiva och emotionellabegränsningar. Existentiella frågor väcktes, den egna identiteten omprövades och de nya begränsningarnafordrade en för överlevaren ny baslinje. Behovet av stöd upphörde inte vid utskrivning från sjukhuset, ochbåde närstående och andra överlevare var i detta avseende instrumentala i efterförloppet. Genom att belysaöverlevarnas upplevelser av att överleva hjärtstopp, kan resultatet främja god omvårdnad och uppföljning. / Background: Cardiac arrest (CA) is a traumatic event that affects the survivor both physically and mentally. It oftennecessitates a lifestyle readjustment in the aftermath. The amount of people who survive a CA inSweden has increased over the years. This is reflected in both the pre- and intrahospital survival rate,which are 12 and 36 percent respectively.  Aim: The aim of this study was to explore experiences surrounding the survivorship following CA. Method: A descriptive design with a literature review of qualitative studies. Results: Survivors were unprepared for both the CA and the post-arrest challenges. They had a need forinformation, care and follow-up care. After the CA they experienced changes in their interactions withother people, as well as somatic, cognitive and emotional changes. The CA raised existential questionsand they had a great need for support, both from other survivors and people close to them. Conclusions: The education, information and follow-up care were considered lacking by the CA survivors, and theyfelt both unprepared and abandoned. The CA triggered stressors to varying extent, consisting ofsomatic, cognitive and emotional limitations. Existential questions were raised, their identities werereappraised and the new limitations required them to find a new normal. Both peer support and supportfrom those close to the survivors were an integral part of their recovery. By highlighting theexperiences of CA survivors in the aftermath of the CA, our findings may promote both good inpatientcare as well as follow up-care.

Hjärtstopp är ett globalt hälsoproblem och en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Den traumatiska händelse som ett hjärtstopp är påverkar individens livssituation och skapar emotionella känslor för både överlevande och deras familjer. Riskfaktorer som ökar risken för att få hjärtstopp är kärlsjukdomar, rökning, alkohol och andra missbruk. Risken ökar även med stigande ålder. Specialistsjuksköterskan påträffar många gånger patienter med hjärtstopp under sitt arbetsliv. Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metoden: Studiens metod är en litteraturöversikt med en systematisk sökning. 19 artiklar har inkluderats i denna studie. PubMed och Cinahl är två databaser som har använts för att hitta datamaterial relevanta till studiens syfte. Artiklarna har kvalitetsgranskats genom att bedömningsunderlag utifrån Caldwell et al. (2011) har använts. Alla artiklar som har inkluderats har visat hög kvalitet. Resultatet: Det presenteras i fyra kategorier och tio underkategorier. De fyra kategorierna är: upplevelse av följder efter hjärtstopp, upplevelse av omgivningens stöd efter hjärtstopp, upplevelse av möte med hälso- och sjukvården, bearbetning och det nya livet. Efter hjärtstopp har många patienter fått fysiska, psykiska och kognitiva förändringar. Överlevande efter hjärtstopp har beskrivit vikten av sjukvårdspersonals, anhörig och liknande individers erfarenheter som stöd under återhämtningsprocessen. Medan andra överlevande har upplevt brist på informationen från vårdpersonal. Överlevande har beskrivit upplevelsen av en förlora deras identitet och deras försök att få tillbaka sin gamla identitet under återhämtningsprocessen. Slutsats: Att överleva en traumatisk händelsen såsom hjärtstopp har inneburit att individen ställts inför många utmaningar i sitt nya liv. Överlevande har beskrivit en förändrad livssituation och en förlorad identitet. De drabbade individerna har upplevt stöd från anhöriga och från individer med liknande erfarenheter. Detta har hjälpt dem att skapa möjligheter för att förstå sin situation. Utskrivningen från sjukhuset till hemmet var skrämmande och har ökat känslan av förtvivlad. Trots detta har det uttryckts tacksamhet över att man har överlevt ett hjärtstopp och att de har varit en händelse som har ändrat både livet och perspektivet på livet. / Cardiac arrest is a global health problem and one of the most common causes of death in Sweden. The traumatic event that a cardiac arrest affects the individual's life situation and creates strong feelings for both survivors and their families. Risk factors that increase the risk of cardiac arrest are vascular disease, smoking, alcohol, and other addictions. The risk also increases with age. The specialist nurse often encounters patients with cardiac arrest during their working life. The aim was to describe patients' experiences after surviving a cardiac arrest. The method: The method of this study is a literature review with a systematic search. 19 articles have been included in this study. PubMed and Cinahl are two databases that have been used to find data relevant to the purpose of the study. The articles have been quality reviewed by using assessment data based on Caldwell et al. (2011). All items that have been included have shown high quality. The result: It is presented in four categories and ten subcategories. The four categories are: consequences after cardiac arrest, experience of the environment's support after cardiac arrest, experience of meeting with health care, processing, and the new life. After cardiac arrest, many patients have felt physical, mental, and cognitive changes. Survivors have described the importance of the experiences of healthcare professionals, relatives, and similar individuals as support during the recovery process. While other survivors have experienced a lack of information from health professionals. Survivors have described the experience of losing their identity and their attempts to regain their old identity during the recovery process. Conclusion: Surviving a traumatic event such as cardiac arrest has meant that the individual has faced many challenges in their new life. Survivors described a changed life situation and a lost identity. The affected individuals have experienced support from relatives and from individuals with similar experiences. This has helped them create opportunities to understand their situation. The discharge from the hospital to the home was frightening and has increased the feeling of despair. Despite this, gratitude has been expressed for the fact that they have survived a cardiac arrest and that they have been an event that has changed both life and perspective on life.

Bakgrund: Hjärtstopp är en allvarlig medicinsk händelse som utgör en betydande orsak till dödlighet, men överlevnad efter hjärtstopp blir allt vanligare. Att överleva ett hjärtstopp kan ses som en traumatisk kris och kan orsaka psykiska, fysiska och emotionella utmaningar. Sjuksköterskor spelar en central roll i patienternas återhämtningsprocess, för att främja god livskvalitet hos hjärtstoppsöverlevarna. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Metoden utfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. PubMed och Cinahl har använts som databaser för att finna vetenskapliga artiklar som utgör studiens resultat. Resultat: Resultatet beskrivs i två huvudteman med tillhörande sex subteman. Dessa visar på att patienter upplever en identitetskris och möter utmaningar med acceptans och anpassning till en ny vardag, efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Kvarstående känslor av sårbarhet, skuld och oro påverkar dem långsiktigt. Tillräckligt stöd och tydlig vägledning behövs för att hantera konsekvenserna och öka välbefinnandet. Konklusion: Efter ett hjärtstopp möter patienter både fysiska och mentala utmaningar. Sjuksköterskor stödjer dem genom praktisk vård, emotionellt stöd och utbildning för att öka deras känsla av kontroll och självständighet. Detta kan minska lidandet och främja ökad livskvalitet. / Background: Cardiac arrest is a severe medical event that constitutes a significant cause of mortality, yet survival rates are increasingly common. Surviving a cardiac arrest can be seen as a traumatic crisis, causing psychological, physical and emotional challenges. Nurses play an important role in the recovery process of patients, to promote a good life quality for cardiac arrest survivors. Aim: The study aimed to illuminate patients’ experiences of having survived a cardiac arrest. Method: A systematic literature review based on qualitative research was conducted. PubMed and Cinahl were used to find scientific articles that form the basis of the study’s results. Findings: Findings are described in two main themes with six associated subthemes. These show that patients experience an identity crisis and face challenges with acceptance and adaptation to a new everyday life, after surviving a cardiac arrest. Lingering feelings of vulnerability, guilt and anxiety affect them long-term. Adequate support and clear guidance are necessary to manage the consequences and enhance well-being. Conclusion: Post-cardiac arrest patients encounter both physical and mental challenges. Nurses support them through practical care, emotional support and education to increase their sense of control and independence. This can reduce suffering and promote improved quality of life.

Bakgrund: Hjärtstopp är en global hälsoutmaning och utgör en allvarlig medicinsk nödsituation för både patienter och vårdpersonal. Snabb insats genom hjärt- och lungräddning (HLR) ökar chanserna att överleva. HLR-rådets riktlinjer redogörs tillsammans med betydelsen av samhälleliga aspekter, inklusive patientsäkerhet och delaktighet. Dessutom utforskas närståendes och sjuksköterskors upplevelser av att bevittna och utföra HLR, samt betonar vikten av träning, stöd och hantering av moralisk stress inom vården. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors beskrivning av sina erfarenheter av närstående närvaro vid hjärtstopp.  Metod: I denna litteraturöversikt ingår tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Vid datainsamlingen användes PubMed och CINAHL Complete som databaskällor. Resultat: I resultatet framkom tre olika teman: Första teman handlade om etiska aspekter som bygger på två underteman: Dialog med anhöriga och att tvingas prioritera. Andra temat handlade om vikten av god vårdmiljö som bygger på en underteman: Behov av säker miljö. Tredje temat handlade om känslomässiga aspekter som bygger på tre underteman: Känsla av att vara iakttagen, Ökad tillit och självkänsla av närståendes närvaro och Pressad stämning. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter vid närståendes närvaro under hjärtstopp inkluderar etiska överväganden, prioritering, påverkan på vårdmiljön, känslomässiga aspekter och förbättringsmöjligheter. Trots utmaningar betonar sjuksköterskor vikten av etisk information och ser närvaron som en resurs för personcentrerad vård. Slutsatser pekar på möjligheter till utveckling och förbättringar under HLR av närstående vid hjärtstopp. / Background: Cardiac arrest is a global health challenge and constitutes a serious medical emergency. The importance of rapid intervention through cardiopulmonary resuscitation (CPR) is emphasized to increase the chances of survival. The guidelines of the CPR Council in Sweden are explained alongside the significance of societal aspects, including patient safety and involvement. Additionally, the experiences of relatives and nurses in witnessing and performing CPR are explored, highlighting the need for training, support, and management of moral stress within healthcare. Aim: The purpose was to illuminate how nurses describe their experiences of the presence of relatives during cardiac arrest. Method: In this literature review, ten scientific articles of qualitative design are included. PubMed and CINAHL Complete were used as database sources for data collection. Results: The results revealed three different themes: First themes dealt with ethical aspects based on two sub-themes: Dialogue with relatives and Being forced to prioritize. The second theme was about the importance of a good care environment, which is based on a sub-theme: Need for a safe environment. The third theme dealt with emotional aspects based on three sub-themes: The feeling of being watched, Increased trust and self-esteem due to the presence of loved ones and Pressured mood. Conclusions: Nurses' experiences of relatives' presence during cardiac arrest include ethical considerations, prioritization, impact on the care environment, emotional aspects, and opportunities for improvement. Despite challenges, nurses emphasize the importance of ethical information and consider the presence of relatives as a resource for person-centered care. Conclusions suggest possible development and improvements during CPR of relatives during cardiac arrest.