Bakgrund Inom den svenska akutsjukvården påbörjas hjärt- och lungräddning på ungefär 10 000 personer per år, men ändå överlever bara 600. Hjärtat är ett centralt organ gällande upprätthållandet av liv. Vid ett hjärtstopp förlorar kroppen sin funktion att upprätthålla funktioner som är förenliga med liv. Närstående är ofta närvarande under återupplivningen. Sjuksköterskans ansvar vid hjärtstopp innefattar att påbörja hjärt- och lungräddning samtidigt som hon ska ta hand om närstående. Syfte Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att närvara vid hjärt- och lungräddning inom akutsjukvård. Metod Studien genomfördes som en icke systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen utfördes idatabaserna PubMed och CINAHL complete samt via manuell sökning. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa analyserades genom en integrerad analys och sammanställdes i en matris. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade på att upplevelsen av att närvara under hjärt- och lungräddning var fördelaktig för närståendes psykiska hälsa samt utvecklingen i deras sorgeprocess. Valet om att få närvara uppgavs vara en stor del av närståendes delaktighet. Slutsats Närståendes upplevelser av att närvara under hjärt- och lungräddning uppgavs till största del vara positiv och väckte känslor som lättnad. Men även känslor som ovisshet, brutalitet och våld belystes. Det visade sig att närstående som inte fick möjlighet att närvara utvecklade i större grad symtom på PTSD än hos de som närvarade. Kunskap och förståelse för närståendes reaktion eller handlingar kan öka kompetensen hos all vårdpersonal samt att om kompetensen stärkt kan närståendes upplevelse i sin helhet bli mer positiv. / Background In Swedish emergency health care, an approximate of 10 000 people are subject to cardiopulmonary resuscitation each year, but still only 600 people survive. The heart is a central organ for maintaining life. During a cardiac arrest the body loses its ability keep the vital functions working properly. The relatives of the patient often witness the resuscitation. The nurse's responsibility for cardiac arrest permits her to begin cardiopulmonary resuscitation while also taking care of relatives. Aim The aim was to describe the relatives' experiences of witnessing cardiopulmonary resuscitation in emergency care. Method The study was conducted as a non- systematic literature review. The data was collected in databases PubMed and CINAHL complete and with a manual search. After quality scrutiny, 15 articles of both qualitative and quantitative approach were included. These were analyzed through an integrated analysis and compiled into a matrix. Results The results of the study showed that the experience of being present during a cardiopulmonary resuscitation had a positive effect on the mental health of the relative attending, as well as the grieving process. The choice to be present at this difficult moment was stated to be a large part of the relative’s participance. Conclusions Relatives' experiences of being present during cardiopulmonary resuscitation were largely evaluated as positive and aroused feelings as relief. But also emotions such as uncertainty, brutality and violence were illuminated. It was found that relatives who were not able to witness developed more symptoms of PTSD than those who witnessed. Knowledge and understanding of the reaction or handling of relatives can increase the competence of all health care professionals and to compete intensely, the tasks of the relatives as a whole can be more positive.

Nationellt drabbas varje år flera tusentals människor av hjärtstopp utanför sjukhus. För att öka chansen till överlevnad hos dessa individer är snabbt påbörjad hjärt-lungräddning av god kvalité av största vikt. Då det är fysiskt ansträngande att utföra hjärt-lungräddning, samt under vissa omständigheter svårt att utföra med bibehållen effektivitet och kvalité, har apparater som kan ge mekaniska bröstkompressioner utvecklats. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka resultat mekaniska bröstkompressioner har vid hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats. Efter kvalitetsgranskning inkluderades totalt 16 vetenskapliga artiklar där majoriteten var kvantitativa studier. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Databearbetning genomfördes utifrån en integrerad analys där teman identifierades. Resultat: Den integrerade analysen resulterade i fyra teman; överlevnad, återkomst av spontan cirkulation [ROSC], neurologisk funktion och övriga resultat. Ingen skillnad kunde ses i överlevnad och neurologisk funktion mellan mekaniska bröstkompressioner och manuella bröstkompressioner. Snarare ses en tendens till sämre överlevnad och sämre neurologisk funktion vid användning av mekaniska bröstkompressioner. I övrigt noteras förlängd tid till första defibrillering vid användning av mekaniska bröstkompressioner. Slutsats: De granskade studierna visade att användandet av mekaniska bröstkompressioner vid hjärtstopp utanför sjukhus inte har någon uppenbar fördel gällande överlevnad och neurologisk funktion jämfört med manuella bröstkompressioner. / Nationally, several thousands of people suffer from out-of-hospital cardiac arrest each year. In order to increase the chance of survival in these individuals, cardiac resuscitation of good quality is of the utmost importance. Since it is physically strenuous to perform cardiac resuscitation, and in some circumstances difficult to perform with maintained efficiency and quality, devices that can provide mechanical chest compressions have been developed. Aim: The aim of the study was to investigate the results of mechanical chest compressions on out-of-hospital cardiac arrest. Method: The study was conducted as a general literature review with an inductive approach. After quality review, a total of 16 scientific articles were included, the majority of which were quantitative studies. The articles were obtained from the PubMed and CINAHL databases. Data processing was performed on the basis of an integrated analysis where themes were identified. Results: The integrated analysis resulted in four themes; survival, return of spontaneous circulation [ROSC], neurological function and other results. No difference was seen in survival and neurological function between mechanical chest compressions and manual chest compressions. Rather, there is a tendency towards poorer survival and poorer neurological function when using mechanical chest compressions. Otherwise, extended time to first defibrillation is noted when using mechanical chest compressions. Conclusion: The studies reviewed showed that the use of mechanical chest compressions in out-of-hospital cardiac arrest has no apparent benefit on survival and neurological function compared to manual chest compressions.

Den grupp som behandlar hjärtstopp på akutmottagningen inkluderar bland annat en sjuksköterska som har som uppgift att dokumentera tidpunkter och åtgärder. Som hjälpmedel för detta bör dokumentationsansvarig sjuksköterska använda ett för uppgiften speciellt framtaget arbetsblad. Detta arbetsblad som är skapat av Svenska rådet för hjärt- och lungräddning, kan även användas som underlag för dokumentation i patientjournal och Svenska hjärt- och lungräddningsregistret. Exakt och komplett dokumentation av hjärtstopp är viktigt för kvalitetsutveckling och forskning som bidrar till ökad patientsäkerhet. Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Det händer, trots att det finns tillgängligt, att dokumentationsansvarig sjuksköterska väljer att inte använda arbetsbladet och dokumenterar på baksidan av arbetsbladet eller på ett blankt papper istället. Syftet med studien var att undersöka hur dokumentationsansvariga sjuksköterskor på akutmottagningar i Stockholm uppfattar användbarheten av arbetsbladet för hjärtstopp. Metoden var en nätbaserad enkätundersökning med en kvantitativ ansats och deskriptiv tvärsnittsstudie som design. Studien genomfördes på akutmottagningar på fyra av de fem akutsjukhusen i Stockholm. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna använde arbetsbladet och största delen av dem använde även arbetsbladet som underlag för dokumentation i patientjournalen. Generellt uppfattades användbarheten av arbetsbladet som god. Både sjuksköterskor som svarade att de använde arbetsbladet och som inte gjorde det var i studien eniga om att arbetsbladet behöver vara mer lättöverskådligt. Resultatet visade även att hälften av sjuksköterskorna hade HLR-utbildning vartannat år eller med sällan. Majoriteten av sjuksköterskorna var positivt inställda till att pröva applikations baserade hjälpmedel för dokumentation av HLR. Slutsatsen av studien är att det finns förbättringspotential för användbarheten av arbetsbladet samt att det finns önskemål bland sjuksköterskorna om att mer tid på HLR-utbildningen avsätts för just arbetsbladet. Det finns även behov av tydligare riktlinjer för dokumentation av HLR i patientjournalen.

Bakgrund I Sverige drabbas cirka 8500 patienter av hjärtstopp varje år och prevalensen för överlevnad är ungefär 10 procent. Överlevnadschansen har ökat de senaste åren och därför behövs en ökad kunskap och förståelse för hur patienternas upplevelser är och hur omvårdnaden samt uppföljningen bör se ut. Därför är det aktuellt att sammanställa publicerad kunskap för att ge en ökad förståelse för hur omvårdnadsbehovet ser ut och som kan ge sjuksköterskor verktyg för att bättre kunna stödja dessa patienter. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod Det har genomförts en icke-systematisk litteraturöversikt av 15 stycken vetenskapliga originalartiklar för att sammanställa resultatet. De vetenskapliga orginalartiklarna erhölls från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av sökblock med kombinerade sökord. Artiklarna som inkluderades i resultatet har genomgått en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Sedan användes en integrerad dataanalys för att analysera resultatet. Resultat Vid sammanställningen och analyseringen av resultatet så kunde tre huvudkategorier fastställas som utgjorde centrala delar: Upplevelsen efter ett hjärtstopp, Omvårdnaden samt Att återgå till det dagliga livet. Det framgick i resultatet att det fanns ett flertal salutogena faktorer som gav förmån till patienternas återhämtning. Dessa inkluderar bland annat gemenskap med familjen, bättre uppföljning av hälso- och sjukvården samt sammanhang med patienter med liknande erfarenheter. Slutsats Denna litteraturöversikt belyste vitala hälsofrämjande faktorer efter ett överlevt hjärtstopp. Litteraturöversikten påvisade vikten av stöd, både från familj och hälso- och sjukvården samt vikten av sammanhang efter överlevt hjärtstopp. Genom att få en ökad förståelse för hur upplevelsen kan se ut efter ett hjärtstopp kan omhändertagandet av dessa patienter optimeras. / Background In Sweden, approximately 8,500 patients suffer from cardiac arrest each year and the prevalence for survival is approximately 10 percent. The chance of survival has increased in recent years and therefore an increased knowledge and understanding of what the patients' experiences are like and what the care and follow-up should look like is needed. Therefore, it is relevant to compile published knowledge to provide an increased understanding of what the nursing needs look like and which can provide nurses tools tobetter support these patients. Aim The aim was to illuminate patients’ experiences of surviving cardiac arrest. Method A non-systematic literature review of 15 original scientific articles has been conducted to compile the results. The scientific original articles were obtained from the databases PubMed and CINAHL using search blocks with combined keywords. The articles that were included in the result have undergone a quality review based on Sophiahemmet University’s assessment documents for scientific classification and quality. Then an integrated data analysis was used to analyze the results. Results When compiling and analyzing the results, three main categories could be determined which formed central parts: The experience after a cardiac arrest, Nursing care and Returning to daily life. It appeared in the results that there were several salutogenic factors that benefited the patients' recovery. These include, among other things, community with family, better follow-up of health care and connections with patients with similar experiences. Conclusions This literature review highlighted vital health-promoting factors after surviving cardiac arrest. The literature review demonstrated the importance of support, both from family and the health care, as well as the importance of connection after surviving a cardiac arrest. By gaining an increased understanding of what the experience can look like after a cardiac arrest, the care of these patients can be optimized.

Bakgrund: Ett hjärtstopp inträffar plötsligt, kan drabba vem som helst och är en allvarlig folksjukdom med hög mortalitet. Bland personer med kranskärlssjukdom, hjärtsvikt eller diabetes, är hjärtstopp den ledande dödsorsaken och står för hälften av antalet förlorade levnadsår orsakade av hjärt- och kärlsjukdomar. I Sverige drabbas omkring 13 000 personer av hjärtstopp varje år. Vid omvårdnaden av dessa patienter ska sjuksköterskan arbeta personcentrerat och i enlighet med ICN:s etiska kod. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp.  Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats har använts med allmän litteraturstudie som metod.  Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudteman. Dessa var; ett förändrat liv, ny syn på livet, mötet med andra, samt behov av svar. Det framkom att personer som överlevt hjärtstopp kan få besvär med minne, emotionell instabilitet eller smärta. Både positiva och negativa erfarenheter av vården uttrycktes. De beskrev även en känsla av tacksamhet till både familj och personer som utförde livräddande insatser. Vidare upplevde deltagarna en minskad integritet och autonomi. Det framkom existentiella frågor, samt ett behov av förståelse och uppföljning.   Slutsats: Flera aspekter av att överleva hjärtstopp identifierades. Livet kunde bland annat förändras med neurologiska och emotionella konsekvenser. Vården kunde upplevas såväl positiv som negativ, samt både existentiella och reella frågor väcktes. Genom att ha dessa olika perspektiv i beaktande, kan sjuksköterskans arbete mot en mer personcentrerad omvårdnad främjas och medföra att personens samtliga behov tillgodoses på ett mer tillfredsställande sätt. / Background: A cardiac arrest occurs suddenly, can affect anyone regardless of age and is a severe national disease with high mortality. Among people with coronary heart disease, heart failure, or diabetes, cardiac arrest is the leading cause of death and accounts for half of the years of life lost to cardiovascular diseases. In Sweden, around 13,000 people suffer cardiac arrests yearly. While caring for these patients, nurses should work in a person-centered manner and in accordance with ICN:s ethical code.   Aim: The aim of this literature study was to describe adults' experiences of surviving a cardiac arrest. Method: A descriptive design with qualitative approach has been used with a general literature study as a method.  Result: Four main themes were discovered. A changed life, a new view on life, the meeting with others, and the need for answers. People who survived cardiac arrest could experience problems with memory, emotional instability and pain. Positive and negative experiences of care were expressed. Feelings of gratitude to family and the people who performed CPR was described. Survivors experienced a decrease in privacy and autonomy. Existential questions appeared, and a need for understanding and follow-up was expressed.  Conclusion: Several aspects of surviving a cardiac arrest were identified. Survivors experienced negative neurological and emotional changes. The care could be experienced both positively and negatively. Existential and other questions were raised. By taking these aspects into consideration, the nurse's work towards person-centered care can be improved and result in the individual's needs being met.

Background: Regardless of age and health, anyone can suffer a cardiac arrest and only about 10-35 percent of the victims survive. A cardiac arrest can have several negative psychological, physical and cognitive consequences that can be life changing. This requires insight regarding the patient's life changing in order to facilitate and increase quality of life. Aim: The aim of this study was to explore patients' experience after surviving a cardiac arrest. Method: This literature review with a descriptive research design included 10 articles with a qualitative approach. The search for the articles was made in the databases PubMed, CINAHL, PsycINFO. SBU review template was used for the quality review. The results were analyzed according to Forsberg and Wengström. Main results: The result was divided into four categories: (1) Life changes, (2) existential questions, (3) lack of information and support and (4) gratitude. A majority of the participants experience multiple life changing factors, including physical, psychological, cognitive and social. Suffering a cardiac arrest can raise several existential questions such as the meaning of life. Patients expressed a lack of information and a desire for more support. The majority are grateful to be alive.  Conclusion: Suffering a cardiac arrest affected the patients both negatively and positively. The negative aspects were several life changes, such as physical, psychological, cognitive and social. Lack of information and support were also two points that were repeated. By creating a person-centered care, providing customized information and providing support to the patient, the nurse can reduce the patient's suffering and increase their quality of life.

Bakgrund: Under 2019 överlevde ca 18% av de som drabbats av hjärtstopp. Dödligheten vid hjärtstopp är hög och konsekvenserna kan bli stora och konvalescensen lång. För att förstå vad patienter upplever efter överlevnad krävs kunskap om ämnet. Syfte: Att belysa patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes. Resultat: Analysen resulterade i temat ett främmande liv med nytt perspektiv innehållande tre subteman; att vakna i kaos, att leva i närvaron av sitt hjärtstopp och att se livet med andra ögon, samt temat ett begränsat liv i ett nytt sammanhang innehållande fyra subteman; att inte lita på sin kropp, att leva i skuggan av mental ohälsa, att vara i behov av stöd och att fortsätta leva livet. Slutsats: Överlevnad var förenat med upplevelser av lidande vilket medförde begränsningar i det dagliga livet men det gav också nya perspektiv. Det upplevdes svårt att komma hem efter utskrivning relaterat till osäkerhet och minskad tillit till kroppen. Sjukvården upplevdes inte tillmötesgå patienternas behov av information och rådgivning vilket förorsakade ytterligare lidande. Att i framtiden utforska behovet av stöd och uppföljning utifrån ett långsiktigt perspektiv är relevant då studieresultatet visar att det har upplevts saknats för patienterna. / Background: Mortality from cardiac arrest is high and the consequences can be big and the convalescence long. In terms of being able to understand what patients experience after survival, more knowledge is required. Aim: To illuminate patients' experiences after surviving a cardiac arrest. Method: A literature review with qualitative design was conducted. Results: The analysis resulted in the theme of a foreign life with a new perspective containing three subthemes; to wake up in chaos, to live in the presence of the cardiac arrest and to see life with different eyes. The other theme was a limited life in a new coherence containing four subthemes; not to trust their body, to live in the shadow of mental illness, to be in need of support and to continue living life. Conclusions: Survival was associated with experiences of suffering, which led to limitations in daily life, but also gave new perspectives on life. It was difficult to come home after discharge related to insecurity and decreased confidence in the body. Healthcare was perceived as not being able to meet patients' needs for information and advice, which caused further suffering. According to the result, it is relevant to further explore the need for.

Bakgrund: Hjärtstopp kan drabba vem som helst, när som helst. Varje år drabbas cirka 6000 personer utanför sjukhus och 2500 personer på sjukhus. Behandling av patienter med hjärtstopp sker ofta under press där tid, omhändertagande och interventioner har betydelse för utfallet. Ofta sker arbetet i ett team som bildats just för den specifika situationen där alla deltagare inte haft möjlighet att träna tillsammans. Hjärtstopp är därav ett tidskritiskt tillstånd som ställer stora krav på det behandlande teamet avseende patientsäkerhet. Syfte: Att beskriva faktorer vid teamarbete som bidrar till ett patientsäkert omhändertagande vid hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt med systematisk design. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för att söka fram lämpliga vetenskapliga artiklar. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 18 artiklar i arbetets resultat. Vetenskapliga artiklar analyserades med integrerad analys. Resultat: Utifrån studiens syfte genererade de inkluderande artiklarna i tre huvudkategorier - teamarbete, kompentens och arbetsmiljö. Teamarbete delades in i ledarskap, kommunikation och rollfördelning. Kompetens delades in i teamträning, klinisk erfarenhet och utrustning. Arbetsmiljö delades in i fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö. Slutsats: För att som vårdpersonal bedriva en patientsäker vård vid hjärtstoppssituationer krävs ett välfungerande teamarbete. För att uppnå ett lyckat teamarbete ställs krav på tydlighet vad gäller ledarskap, rollfördelning och kommunikation. Teamarbetet är en dynamisk process som påverkar patientsäkerheten i positiv bemärkelse av gemensam teamträning, kollegor med klinisk erfarenhet samt en välfungerande utrustning. Även arbetsmiljön, den fysiska och psykosociala, kan ha en inverkan på patientsäkerheten. / Introduction: Cardiac arrest can happen to anyone, at any time. Each year, around 6,000 people are affected outside hospitals and 2,500 people in hospitals. Treatment of patients with cardiac arrest often takes place under pressure where time, care and interventions are important for the outcome. Often the work takes place in a team that was formed precisely for the specific situation where all participants did not have the opportunity to train together. Cardiac arrest is therefore a time-critical condition that places great demands on the treating team regarding patient safety. Aim: To describe factors in teamwork that contribute to patient-safe care in cardiac arrest. Method: A literature review with systematic design. The databases CINAHL and PubMed have been used to search for suitable scientific articles. After quality review, 18 articles were included in the results. Scientific articles were analyzed using integrated analysis. Result: Based on the purpose of the study, the inclusive articles were generated in three main categories: Teamwork; Competence; and Work environment. Teamwork was divided into leadership, communication, and role distribution. Competence was divided into team training, clinical experience, and equipment. Work environment was divided into physical work environment and psychosocial work environment. Conclusion: For healthcare professionals to provide patient-safe care during resuscitation, well-functioning teamwork is required. To achieve successful teamwork, clarity is required in terms of leadership, role distribution and communication. Teamwork is a dynamic process that affects patient safety in the positive sense of joint team training, colleagues with clinical experience and well-functioning equipment. The work environment, physical and psychosocial, can also have an impact on patient safety.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett globalt hälsoproblem och en av de främsta dödsorsakerna runt om i världen. Mortaliteten är hög och insatser utförs av både sjukvård och samhälle vilket förbättrat överlevnaden de senaste årtionden till följd av ökad kunskap om HLR samt att det finns fler automatiska defibrillatorer utplacerade i samhället. Allvarlig sjukdom kan utlösa en krisreaktion och även leda till posttraumatisk stress. Det är individuellt hur människor upplever, hanterar och bearbetar sin nya livssituation under återhämtningen där målet är att kunna leva med så god livskvalitet som möjligt. Syfte: Syftet är att belysa hur personer som överlevt ett hjärtstopp upplever sin livssituation under återhämtningen. Metod: Metod som använts är en litteraturöversikt med systematisk sökning. Sexton artiklar med kvalitativ ansats har inkluderats och analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade utifrån Caldwell et al. (2011) och visade på hög kvalitet. Resultat: Fyra kategorier identifierades; kroppsliga besvär, emotionella reflektioner, vård & stöd och nya utmaningar. Kategorierna reflekterar de utmaningarna i livet som hjärtstoppet medfört vilka genomsyras av en oro, rädsla, osäkerhet och en känslomässig bergochdalbana. Återhämtningen känns lång och svår för många som uttrycker stort behov av stöd, hjälp och information av sjukvården samt mycket stöttning från anhöriga. Strävan efter att återgå till det normala beskrivs men förändrade förutsättningar och relationer kräver anpassning och en ny identitet. Slutsats: Nära-döden-upplevelsen är traumatisk för både den drabbade och anhöriga och förändrar livet. Kroppsliga, psykiska, kognitiva samt sociala förändringar beskrivs som livet behöver anpassas efter. Hemgången från sjukhuset känns osäker och skrämmande där resan tillbaka till det normala livet upplevs ensamt. Trotts detta uttrycks en tacksamhet till livet och sjukvården för att ha överlevt men återhämtningen efter hjärtstoppet upplevs både lång och svår. Nyckelord: hjärtstopp, livssituation, upplevelse, återhämtning, överlevnad / Background: Cardiac arrest is a global problem and one of the leading causes of death. Mortality is high and efforts are made by healthcare and society, which improved survival in recent decades because of increased knowledge about CPR and more automatic defibrillators in society. A Serious illness can trigger a crisis response and lead to posttraumatic stress. It’s individual how people experience and processes their new life situation during recovery and to live with as good quality-of-life as possible. Aim: The aim is to shed light on how persons who survived a cardiac arrest experience their life situation during recovery. Methods: The used method is a literature review with a systematic search. Sixteen qualitative articles have been included and analyzed using a content analysis. The articles were found through the databases CHINAL and PubMed and were quality audited by Caldwell et al. (2011) and showed high quality. Results: Four categories were identified; physical ailments, emotional reflections, care & support and new challenges. These categories reflect the challenges in life brought by the cardiac arrest and is permeated as an emotional rollercoaster. The recovery feels long and difficult for many who express a great need for support, help and information from the healthcare system as well as support from relatives. The quest to return to normal is described but changed conditions and relationships force to adaptations and a new identity. Conclusion: The near-death experience for both the affected person and their relatives is lifechanging. Bodily, psychological, cognitive, and social changes are described which life needs to adapt for. The discharge from hospital feels unsafe and fearsome and the journey back to a normal life is experienced lonely. Despite this, gratitude is expressed to life and the medical care for having survived, but the recovery is experienced as long and difficult.

Bakgrund: Akutsjuksköterskan är specialiserad inom akutsjukvård och ska klara av att hantera oväntade och oförutsägbara situationer som exempelvis hjärtstopp. Akutsjuksköterskor hanterar årligen flertalet patienter som drabbas av hjärtstopp, där den vanligaste orsaken är bakomliggande hjärt-och kärlsjukdom. Trots insatser med HLR svävar den drabbade mellan liv och död. Detta kan leda till negativa känslor och upplevelse av stress hos de som deltar i situationen. Sjuksköterskor upplever att reflektion efter dödsfall kan användas för hantering av stress och ge ett känslomässigt stöd. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av reflektion efter hjärtstopp inom akutsjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där 14 informanter intervjuades. Intervjuerna analyserades med en innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier, vilka var: faktorer som påverkar behovet av reflektion, reflektion som hjälp att komma vidare efter hjärtstopp, att hitta utrymme för reflektion samt deltagarna påverkar reflektionens kvalitet. Kategorierna resulterade i ett övergripande tema: Reflektion - ett mellanmänskligt stöd med varierande möjligheter och behov som innebär att reflektion kan vara ett stöd i sjuksköterskans profession och person tillsammans med arbetsgruppen. Behovet av reflektion skiljer sig beroende på person och situation. Även möjligheterna till reflektion varierar eftersom tiden ofta saknas. Slutsatser: Det finns behov av att utveckla reflektion inom akutsjukvården. Stress och ohälsa hos sjuksköterskorna riskerar att leda till en sämre vård för patienterna. Reflektion möjliggör en minskning av den mentala stressen och därmed ge en bättre upplevd hälsa hos sjuksköterskorna för att i slutändan ge bättre vård till patienterna. / Background: The emergency nurse is specialized in emergency care and must be able to handle unexpected and unpredictable situations such as cardiac arrest. Emergency nurses handle several patients with cardiac arrest every year, the most common cause is underlying cardiovascular disease.  Despite efforts with CPR, the victim hovers between life and death. This can lead to negative emotions and stress for those involved in the situation. Healthcare professionals find that reflection after death can be used to manage stress and provide emotional support. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of debriefing after cardiac arrest within emergency care.  Method: A qualitative interview study with an inductive approach and 14 informants were interviewed. The interviews were analyzed with a content analysis.  Results: The result emerged into four categories, which were: factors that influence the need for reflection, reflection as a help to move on after a cardiac arrest, finding space for reflection and the participants influence the quality of reflection. The categories resulted into an overarching theme: Reflection - an interpersonal support with varying possibilities and needs which means that reflection can be a support for the nurse in her professional and personal life together with the co-workers. The need for reflection varies depending on the person and situation. The possibilities for reflection vary due to lack of time.  Conclusions: There is a need to develop reflection within emergency care. Stress and poor health among the nurses could risk leading to inferior care for the patients. Reflection enables a decrease in mental stress and thus provides a better perceived health for the nurses to ultimately provide better care to the patients.