End-of-life care (EOLC) has become a significant area of expertise in the intensive care unit (ICU). Critical care nurses are the primary caregivers of patients in the ICU and they provide EOLC for patients and families daily. Nurses have portrayed EOLC as difficult and demanding work; yet, they have also described their experiences of providing EOLC as rewarding, gratifying, and a privilege. The purpose of this study was to explore nurses’ meaningful experiences with providing EOLC for patients and families in the context of the ICU. Van Manen’s approach to interpretive phenomenology was used. Unstructured face-to-face interviews were conducted with six registered nurses who were employed in a medical/surgical tertiary care ICU. The interviews were audio-recorded, transcribed, and analyzed. The essence of nurses’ meaningful experiences in providing EOLC was ‘being able to make a difference’. For the nurses, being able to make a difference reflected their efforts to create a good death for the dying patient and their family. The nurses had to navigate a variety of challenges that affected the creation of a good death, however, they made it work by building relationships quickly with families, taking care of themselves, and recognizing it’s a privilege to provide EOLC. These research findings contribute to an expanding body of knowledge and understanding with regards to nurses’ role with the provision of EOLC in the ICU.

Background ICU readmissions within 72 hours after discharge from the intensive care unit (ICU) is a problem because this leads to higher mortality and longer hospital stays. This is a particular problem for the hospital studied for this thesis because there are only three fully equipped ICU beds available.   Aim To prevent readmissions by introducing nursing rounds as a concept of “communities of practice” (CoP) and to identify supportive and prohibitive mechanisms in the improvement work and knowledge needed for further improvement work in similar settings.   Methods Questionnaires, focus groups, Nelson’s improvement ramp, and qualitative content analysis.   Results There were no readmissions from the participating ward after the nursing rounds started, but the reason for this is not clear. The staff experienced the nursing rounds as valuable and they reported greater feelings of confidence, increased exchange, and use of their own knowledge.   Discussion The findings presented here support that hypothesis that CoP builds knowledge that can improve patient care. The information provided to the participants during the improvement project was identified as the most supportive mechanism for improvement work, and a lack of resources was seen as the most prohibitive mechanism.

A lack of information is identified on the ability of professional nurses working in a neonatal intensive care unit to make competent clinical decisions pertaining to the employment of bedside blood product filters during neonatal transfusion. In addition, a lack of complete guidelines existed to aid professional nurses in instances where they are faced with such a decision. A descriptive survey was conducted to determine and describe the knowledge professional nurses working in neonatal intensive care unit have regarding the employment of bedside blood product filters during the transfusion of a neonate with blood or blood products, as well as their ability to make competent clinical decisions in the regard. A questionnaire was designed, which was validated by experts in neonatal intensive care nursing and blood transfusion. The questionnaires were distributed to 10 nominated public and private hospitals with neonatal intensive care units in Gauteng, South Africa, for completion. Participants were self-nominated; they participated in the study of their own free will. Neither the participants’ nor the hospitals’ names were revealed at any stage. Numbers were used to identify the questionnaires. 120 questionnaires were completed and were analysed using descriptive statistics. In the following step, the results obtained from the questionnaires together with literature were used to recommend guidelines for neonatal transfusion utilisation by professional nurses working in neonatal intensive care units. The recommended guidelines were divided into two categories: General guidelines and Specific blood products guidelines. Validity and reliability was enhanced by using staff from ten neonatal intensive care units from the private and public health care sector in Gauteng, South Africa; obtaining a sufficient sample size (n=120); involvement of experts in the field of neonatal nursing science and blood transfusion, as well as a statistician from the University of Pretoria; and verification of results with literature. Ethical principles were adhered to: confidentiality was maintained as no names of any of the hospitals or the participants were disclosed. All information regarding the study was provided to the relevant parties and the participants voluntarily signed an informed consent form. Permission to conduct the study was obtained from the selected hospitals’ management. Approval to conduct the study was obtained from the Ethics Committee of the Faculty of Health Science, University of Pretoria. There were no known risks involved in the study. Recommendations were made for more research on the same topic to be conducted and their outcomes be compared to the results yielded by this study and research to be conducted to related topics. The findings of this study were meant to improve the clinical practice of nursing in neonatal intensive care units. It was therefore recommended that these guidelines be implemented by neonatal intensive care units, training institutions and the South African Blood Transfusion Services. AFRIKAANS : Die navorser het ’n intensiewe oorsig van die bestaande literatuur rakende die kliniese besluitneming van professionele verpleegkundiges in neonatale intensiewe sorgeenhede gedoen. Dit het duidelik uit dié navorsingsoorsig geblyk dat daar baie min gedoen is om die vermoëns vas te stel van professionele verpleegkundiges wat in die neonatale intensiewe sorgeenheid werk met betrekking tot kliniese besluitneming wat die aanwending van bloedprodukfilters tydens neonatale transfusie betref. Aanvullend het die oorsig onthul dat daar geen volledige riglyne bestaan, of voorsien word, vir professionele verpleegkundiges in gevalle waar hul met so ’n besluit gekonfronteer word. Die studie is in twee fases gedoen. In Fase een is ’n vraelys ontwerp gebaseer op konsepte en temas uit die literatuur geїdentifiseer, waarna dit gevalideer is deur kundiges. Die vraelyste is uitgegee aan 10 genomineerde privaat- en publieke hospitale met neonatale inesiewe sorgeenhede in Gauteng vir voltooiing. Die voltooide vraelyste is gesorteer en geanaliseer. Deelnemers is self-genomineerd; die navorser het hulle toegelaat om self te besluit of hulle wou deelneem aan die studie of nie. Deelnemers en hospitale se name is op geen stadium bekend gemaak nie. Nommers is gebruik om die vraelyste te identifiseer. In Fase twee is die uitslae van die vraelyste gebruik om riglyne te ontwerp om gebruik te word in neonatale intensiewe sorgeenhede deur professionele verpleegkundiges vir neonatale transfusie. Riglyne vir neonatale transfusie is geformuleer volgens die uitkoms van die vraelyste in kombinasie sowel as die oorsig van die reeds bestaande literatuur deur middel van induktiewe en deduktiewe beredenering. Aangesien professionele verpleegkundiges kennis moet dra van algemene riglyne om spesifieke riglyne te kan toepas, is die riglyne in twee kategorieë verdeel: Algemene riglyne en Spesifieke bloedprodukte riglyne. Deur hierdie studie in twee verskillende omgewings, naamlik privaat- en publieke instansies te doen, en 10 eenhede van een area (Gauteng) in Suid- Afrika daarby te betrek, sowel as om ’n relatief groot steekproef te gebruik, is die oordraagbaarheid van die uitkoms van die studie na ander streke verhoog. Die navorser het aanbeveel dat verdere studies oor dieselfde onderwerp gedoen word, en die uitkomste daarvan vergelyk word met die resultaat van hierdie studie. Die uitkoms die studie sal dan meer oordraagbaar wees na ander streke in Suid-Afrika. Die uitgebreide literatuuroorsig, die betrokkenheid van kundiges en die navorser se eie ondervinding en kennis in die neonatale intensiewe sorgverpleegkunde, het bygedra tot die vertrouenswaardigheid van die studie. Kundiges op die gebied van neonatale verpleegkunde en bloedtransfusie was betrokke, sowel as ’n biostatistikus verbonde aan die Universiteit van Pretoria. Etiese beginsels is gevolg. Die navorser was nie bewus van, en is ook nie gekonfronteer met enige etiese dilemmas of probleme tydens die studie nie. Konfidensialiteit is deurgaans gehandhaaf in die studie deurdat geen name van die deelnemers of hospitale genoem is nie. Alle inligting met betrekking tot die studie is aan die relevante partye verstrek en die deelnemers het almal uit eie vrye wil ’n ingeligte toestemmingsvorm onderteken. Toestemming om die studie te doen is ook verkry van die genomineerde hospitale se bestuur. Toestemming om die studie te doen is verkry van die Etiese Komittee van die Fakulteit van Gesondheidswetenskappe, Universiteit van Pretoria. Daar was geen risiko’s betrokke aan die studie nie, slegs voordele, aangesien die doel van die studie was om die professionele verpleegkundiges in die neonatale intensiewe sorgeenhede behulpsaam te wees met besluitneming rakende die gebruik van bloedprodukfilters tydens transfusie van bloed of bloedprodukte aan ’n neonaat. Die bevindings van die studie is bedoel om die kliniese praktyk van verpleging in neonatale intensiewe sorgeenhede te verbeter. Gevolglik word ’n aanbeveling gemaak dat hierdie riglyne geïmplimenteer word in neonatale intensiewe sorgeenhede, opleidingsinstansies sowel as die Suid-Afrikaanse Bloedoortappingsdiens. / Dissertation (MCur)--University of Pretoria, 2011. / Nursing Science / unrestricted

Bakgrund: Tidigare forskning belyser att post intensivvårdspatienter har svårt att skilja på illusioner och den reella verkligheten under intensivvårdsbehandlingen. Det framkom även att patienter har upplevt psykisk ohälsa och nedsatt livskvalitet efter intensivvårdsbehandlingen. Patienter har betonat att intensivvårdsdagboken var värdefull för deras återhämtning efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen (IVA) eftersom de har fått hjälp att rekonstruera verkligheten av deras upplevelse. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och anhörigas upplevelser av intensivvårdsdagboken. Metod: En litteraturstudie som omfattas av en kvalitativ deskriptiv design. 18 originalartiklar inkluderades och analysprocessen baserades på nyckelfynd, teman och subteman. Resultat: Analysen genererade tre teman: intensivvårdsdagboken som omvårdnadsåtgärd, holistiskt förhållningssätt och närvarandets betydelse, utifrån dessa skapades åtta subteman. Resultatet påvisade att intensivvårdsdagboken kan leda till att IVA sjuksköterskor kunde arbeta mer holistiskt utefter patienters och även anhörigas unika omvårdnadsbehov. Det framkom dock att IVA sjuksköterskor saknade riktlinjer och rutiner för hur och när de ska använda intensivvårdsdagboken. Anhöriga kunde även använda intensivvårdsdagboken för att bearbeta känslor och tankar över den rådande situationen. Slutsats: Intensivvårdsdagboken är en omvårdnadsåtgärd som har betydelse för både patienter, anhöriga men även för IVA sjuksköterskor. Användning av intensivvårdsdagboken kan leda till en mer evidensbaserad, holistisk omvårdnad för patienter och anhöriga. / Background: Previous research shows that patients had a hard time to separate the real reality from their illusions during the stay at the Intensive Care Unit (ICU) and experienced mental illness and decreased quality of life after. Furthermore patients have emphasized that the ICU diaries have been a valuable tool for their recovery. Purpose: To describe the intensive care nurses’ perceptions and relatives’ experiences of The ICU diary. Method: A literature study that has a qualitative descriptive design. 18 original articles were included and the analysis process was based on key findings, themes and sub-themes. Results: The analysis generated three themes: The ICU diary as a caring action, holistic approach and the meaning of being present. From these themes eight sub-themes were created. The result showed that ICU diaries can help ICU nurses to have a more holistic approach and therefor see to the unique caring needs of both the patient and relatives. ICU nurses emphasized that they wanted guidelines and routines of how to use The ICU diary. Relatives could also use the ICU diary as a tool to process thoughts and emotions. Conclusion: The ICU diary is a caring action that has meaning for both patients, relatives but also for ICU nurses. The use of the ICU diary can result in a more evidenced based and holistic nursing approach.

Bakgrund: Beslut om att avstå och avbryta livsuppehållande behandling har de senaste åren ökat i antal inom intensivvården i Europa. Intensivvårdspatienter har ofta nedsatt autonomi, och läkare och sjuksköterskor måste därför försöka avgöra vad som är rätt för patienten. Detta kan orsaka moralisk stress eftersom att det inte finns några enhetliga riktlinjer för när den livsuppehållande behandlingen övergår till att vara meningslös. Motiv: Beslut kring att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling kan vara ett mångfacetterat etiskt beslut som försvåras av intensivvårdspatientens nedsatta autonomi. Den föreliggande studien syftar till att belysa de etiska utmaningar som uppstår när beslutet ska fattas. Syfte: Att belysa läkares och sjuksköterskors resonemang kring att avstå och avbryta livsuppehållande behandling på en intensivvårdsavdelning. Metod: En vinjettstudie genomfördes med individuella semistrukturerade intervjuer med intensivvårdsläkare (n=5) och intensivvårdssjuksköterskor (n=5). Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarnas resonemang kring att avstå och avbryta livsuppehållande behandling utmynnade i nio subteman som delades in i tre olika teman; Strävan efter att göra gott, Involvering av närstående och Behov av reflektion i teamet. Konklusion: Teamet ansågs betydelsefullt i beslut kring livsuppehållande behandling. Det fanns ibland olika uppfattningar inom teamet kring vilken behandling som gagnar patienten och vidare forskning behövs kring metoder, exempelvis etiska ronder, för att överbrygga dessa meningsskiljaktigheter. Om de etiska utmaningarna läkare och sjuksköterskor upplever kring beslut att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling uppmärksammas och diskuteras, ökar chanserna för att alla involverade känner att rätt beslut fattas för patienten som individ. / Background: There is an increase of decisions to withhold or withdraw life sustaining treatment within intensive care units in Europe. Intensive care patients often have a limited autonomy and physicians and nurses therefore have to decide what is right for the patient. This can cause moral stress due to a lack of unitary guidelines for when life sustaining treatment becomes futile. Motive: Decisions to withhold or withdraw life sustaining treatment can be a multifaceted ethical dilemma that is complicated by the intensive care patients' limited autonomy. This study aims to illustrate the ethical challenges occurring when this decision is to be made. Aim: To illustrate the reasoning of physicians' and nurses' about withholding and withdrawing life sustaining treatment in an intensive care unit. Methods: A vignette study was conducted with individual semi structured interviews with intensive care physicians (n=5) and intensive care nurses (n=5). Collected data was analysed with qualitative content analysis. Result: The participants reasoning to withhold or withdraw life sustaining treatment resulted in nine subthemes that was further divided into three themes; Striving to do good, Involment of relatives and A need to reflect within the team. Conclusion: The team was considered important in decisions regarding life- sustaining treatment. Sometimes there were different views within the team about what treatment would benefit the patient and further research is needed of methods, such as ethical rounds to overcome disagreements regarding decisions to withhold and withdraw life-sustaining treatment within intensive care. If these ethical challenges experienced by physicians and nurses due to these decisions are acknowledged and discussed, chances increase that everyone involved feels that the right decision is made for the patient as an individual.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor har ansvar att bedriva omsorgsfull omvårdnad av kritiskt sjuka patienter i en högteknologisk miljö samtidigt som vårdandet ska ske personcentrerat. Personcentrerad vård inom intensivvård problematiseras av patienternas sjukdomstillstånd, avancerad vård och faktorer inom organisation och miljö som påverkar. Höga krav ställs på intensivvårdssjuksköterskor samtidigt som utförandet av personcentrerad vård har stor betydelse för intensivvårdspatienter. Eftersom personcentrerad vård inom intensivvård inte är lika beforskat som andra kontexter är det ett viktigt område att belysa. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom intensivvård. Metod: Kvalitativ induktiv ansats, datainsamling med frågeformulär med öppna frågor och dataanalys utifrån manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Första kategorin Utmaningar i utförandet av personcentrerad vård beskrev otillräckliga resurser, patienternas tillstånd, att klimatet påverkar samt behov av mer kunskap. Andra kategorin Förutsättningar som främjar utförandet av personcentrerad vård beskrev organisatoriska förutsättningar, att alla arbetar mot samma mål, betydelsen av anhöriga och holistiskt synsätt. I tredje kategorin framkom Positiva upplevelser av personcentrerad vård inom intensivvård. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom intensivvård visar att det är komplext men samtidigt betydelsefullt och att det finns behov av utveckling inom området. / Background: Intensive care nurses have responsibility to provide high-quality care to critically ill patients within high technological environment based on a person-centered approach. The complex of patients' critical conditions, advanced care, environment and organizational factors makes patient-centered nursing challenging. Due to challenges, intensive care nurses require high skills whilst provision of person-centered care is of great importance to patients. Person-centered care within intensive care is important to highlight as it's not as researched as other contexts. Aim: To describe intensive care nurses' experiences of person-centered care in intensive care. Method: Qualitative inductive design, data collection with open ended questionnaires and analysis according to manifest content analysis. Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. First category Challenges in performing person-centered care described insufficient resources, patients conditions, the impact of climate and need for more knowledge. Second category Conditions that promote provision of person-centered care described organizational conditions, working towards the same goal, the significance of relatives and holistic perspective. Third category emerged Positive experiences of person-centered care within intensive care. Conclusion: Intensive care nurses' experiences of person-centered care within intensive care is complex however of great importance and in need for development.

Bakgrund: Allt fler patienter med smärta, som är i livets slutskede, väljer att vårdas i det egna hemmet. När vården sker i hemmet behöver specialistsjuksköterskan kompetens, känslighet och förmåga att bedöma och lindra smärta hos patienter i palliativ vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och lindra smärta i palliativ hemsjukvård. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys med ett manifest innehåll. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med tillhörande underkategorier. Den första kategorin; Betydelsen av kunskap och kompetens innehåller underkategorierna; Att kunna skapa en vårdande relation med patient och närstående, Att kunna identifiera tecken och uttryck för smärta, Att kunna lindra smärta. Den andra kategorin; Betydelsen av vårdrutiner innehållerunderkategorierna; Att ha tillgång till läkare och medicinsk behandling, Att ha tillgång till tid, Att ha tillgång till kollegialt stöd. Resultatet visar att sjuksköterskorna såg en utmaning i att skapa en vårdande relation med patient och närstående. Sjuksköterskornas erfarenhet var att kunskap och kompetens var viktiga faktorer, för att ha förmågan att smärtlindra patienter i palliativ hemsjukvård. Sjuksköterskornas erfarenhet av tidspress var relaterat till långa avstånd och innebar en utmaning för sjuksköterskorna att bedöma och lindra smärta i tid. Kollegialt stöd var även viktigt för att sjuksköterskorna skulle kännatrygghet vid bedömning av smärta samt att kunna smärtlindra patienter. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenhet av att arbeta med patienter med smärta i palliativ hemsjukvård behöver uppmärksammas för att öka förståelsen för utmaningarna i arbetet med att lindra smärta. Resultatet kan öka förståelsen för vilka faktorer som kan inverka på sjuksköterskors förmåga att smärtlindra. Genom utbildning om olika bedömningsinstrument kan en trygghet i att kunna bedöma smärta öka för sjuksköterskorna. Detta leder till att patientens behov av smärtlindring bättre kan tillgodoses och vårdlidande minskar. Denna studie skulle därför kunna bidra till förbättringar i att bedöma och smärtlindra patienter i palliativ vård, vilket kan leda till en förbättrad vårdkvalitet. / Background: Several patients with pain, who are in the end of life stage, choose to be cared for in their own home. When the care takes place in patients’ home, the specialist nurses need to havecompetence, sensitivity, and the ability to assess and relieve pain. Aim: To describe nurses’ experiences in assessing and relieving pain in palliative home care.  Method: Qualitative content analysis with inductive approach. Semi-structured interviews with nine nurses were conducted. The interviews were analyzed with manifest content analysis.  Results: Two categories with subcategories emerged from the analysis. The first category was; The importance of knowledge and competence, and the three subcategories were; To be able to create a caring relationship with the patient and relatives, To be able to identify signs and expressions of pain, and To be able to relieve pain. The second category was; The importance of care routines, and the three subcategories were; To have access to doctors and medical treatment, To have access to time, To have access to collegial support.  Most of the nurse’s experiences involved that knowledge and competence were two important factors for the ability to relieve pain for patients in palliative home care. The nurses' experience of time pressure was related to long distances and posed a challenge for the nurses to assess and relieve pain in time. Collegial support was also important for the nurses to feel secure in assessing pain and to be able to relieve patients' pain. Conclusion: The nurses' experience of caring for patients in palliative home care needs attention togain an understanding of the challenges of relieving pain for patients. Through training in various assessment instruments, a confidence in being able to assess pain can increase for the nurses. This has the possibility to enhance the quality of care for patients and relatives. This means that the patient's need for pain relief can be better met, and the patient suffering is reduced. Therefore, this study could contribute to improvements in assessing and relieving pain for patients in palliative care, which can lead to an improved quality of care.

WHO rekommenderar exklusiv amning i sex månader och därefter delamning i två år eller längre. Amning och bröstmjölk har flera hälsofördelar för både mamma och barn. Amningsfrekvensen har minskat både globalt och i Sverige de senaste åren. Stöd vid amning har en positiv inverkan på amningen. Tidigare forskning har visat att mammor avslutar amningen tidigare än önskat och att distriktssköterskan har en betydelsefull roll i att stödja, främja och skydda amning. Därav är det angeläget att få ökad förståelse kring fenomenet och få mer kunskap om distriktssköterskors upplevelser. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge amningsstöd inom barnhälsovården. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes där distriktssköterskor intervjuades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Datamaterialet analyserades enligt innehållsanalys och två generiska kategorier framträdde Förmåga att identifiera individuella förutsättningar och behov och Förmåga att ge amningsstöd påverkas av olika förutsättningar. Resultatet visar att distriktssköterskorna upplever att de ger mammorna ett individuellt professionellt amningsstöd. I diskussionen framkom att ge amningsstöd är mångdimensionellt. Diskussion fördes kring betydelsen av att involvera medförälder, att ge amningsstöd vid hembesök samt ett gemensamt amningsstöd i hela vårdkedjan. Vidare diskuterades vikten av vårdande relation. Genom ett holistiskt förhållningssätt kan distriktssköterskan ge ett professionellt amningsstöd med utgångspunkt ur mammans och familjens livsvärld. Resultatet av studien kan vara av värde för vidare reflektion hos distriktssköterskor inom barnhälsovården. / WHO recommends exclusive breastfeeding for six months and then partial breastfeeding for two years or more. Breastfeeding and human milk have several health benefits for both mother and child. Breastfeeding has decreased both globally and in Sweden in recent years. Breastfeeding support has a positive impact on breastfeeding. Previous research has shown an earlier cessation of breastfeeding by mothers than desired and that the primary health care nurse has an important role in supporting, promoting and protecting breastfeeding. Hence, it is important to obtain an increased understanding of the phenomenon and gain more knowledge about the experiences of primary health care nurses. The aim of this study is to describe primary health care nurses' experiences of providing breastfeeding support in child health care. A qualitative method with an inductive approach was used where primary health care nurses were interviewed. Semi-structured interviews were conducted with eight primary health care nurses. The data material was analyzed according to content analysis and two generic categories emerged. Ability to identify individual conditions and needs and Ability to provide breastfeeding support are affected by different conditions. The results show that the primary health care nurses feel that they provide an individual professional breastfeeding support. In the discussion, it emerged that providing breastfeeding support is multidimensional. Using a holistic approach, the primary health care nurse can provide professional breastfeeding support based on the life world of the mother and the family. This knowledge can be of value for further reflection by district nurses in child health care.

Bakgrunden betonar vikten av organdonation för att rädda liv och förbättra livskvaliteten för patienter med terminal organsvikt. Trots ökningen av transplantationer globalt finns det fortfarande en betydande brist på tillgängliga organ, vilket leder till hög dödlighet bland väntande patienter. Närstående spelar en central roll i processen genom att ofta fatta beslut om organdonation när den potentiella donatorn inte själv har uttryckt en vilja. Intensivvårdssjuksköterskor har en nyckelroll i att stödja och kommunicera med närstående under denna känsloladdade process. Familjecentrerad vård är avgörande för att ge stöd och vägledning till familjer genom svåra beslut och sorgearbete.  Syftet var att beskriva upplevelsen av donationsprocessen ur ett närståendeperspektiv. Metoden omfattande en strukturerad litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Genom systematiska sökningar i CINAHL och PubMed har relevant litteratur inom området identifieras och analyserats i teman, för att få en djupare förståelse för ämnet. Totalt identifierades 17 artiklar. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Braun och Clares metod för tematisk analys.  Resultatet avslöjar tre teman som belyser närståendes upplevelse av donationsprocessen. Det första temat stormens förståelse, symboliserar en tid av kaos och utmaningar där närstående upplevde olika aspekter av information och kommunikation. Samtidigt som de präglades av svårigheter att acceptera den juridiska dödförklaringen. Det andra temat stormens öga avslöjade närståendes erfarenheter av bemötande, stöd och beslutsfattande i samband med donation. Det tredje temat brisen efter stormen, belyser närståendes upplevelser av generositet och känslomässig kontakt med mottagaren. Dessa teman ger insikt i den emotionella resa och de utmaningar som närstående möter under donationsprocessen.  Slutsatsen är att närståendes upplevelse i donationsprocessen har en direkt koppling till familjecentrerad vård. Där en familjecentrerade vård på intensivvårdsavdelningar kan bidra till utvecklingen av framtida vårdstrategier och riktlinjer. / The background emphasises the importance of organ donation to save lives and improve the quality of life for patients with terminal organ failure. Despite the increase in transplants globally, there is a significant shortage of available organs, which results in high mortality among waiting patients. Family members play a central role in the process by often making decisions about organ donation when the potential donor has not expressed their wishes. Intensive care nurses have a pivotal role in providing support and communicating with families and loved ones during this emotionally intense process. Family centred care is crucial in order to support and guide families through difficult decisions and grief work. The aim was to describe the experience of the donation process through the perspective of family members and loved ones.  The method comprised a structured literature review utilising a qualitative approach. Systematic searches were conducted in CINAHL and PubMed to identify and analyse relevant literature within the field, in order to achieve a deeper comprehension of the topic. A total of 17 articles were selected for inclusion. Data analysis was performed using Braun and Clare’s method of thematic analysis.  The results reveal three central themes that highlight the experiences of families in the organ donation process, providing insight into the emotional journey and challenges faced by loved ones. The first theme, ‘Understanding the Storm’, symbolises a time of chaos and challenges where family members experienced different aspects of information and communication, whilst they faced difficulties in accepting the legal declaration of death. The second theme, ‘The Eye of the Storm’, featured the families experiences of treatment, support and decision making in the context of organ donation. The third theme, ‘The Breeze After the Storm’, highlights the families experiences of generosity and emotional connection with the recipient.  The conclusion determines that the experiences of next of kin in the donation process are intricately connected to family centred care. Implementing such care in intensive care units could significantly contribute to the development of future care strategies and guidelines.

Text in Afrikaans / In hierdie beskrywende, verkennende en kontekstuele studie is ondersoek gedoen na redes waarom opgeleide intensiewesorgverpleegkundiges uit die intensiewesorgomgewing bedank en buite die intensiewesorgomgewing werk in die noordelike gedeelte van Gauteng. Doelwitte vir die studie was om die faktore te bepaal wat bydra tot die bedanking uit die intensiewesorgeenheid, die identifisering van die nie-verpleegkundige beroepe wat tans beoefen word en die bepaling van die faktore wat bydra tot die beoefening van 'n nie-verpleegkundige beroep. Die data is ingesamel deur middel van 'n vraelys wat voltooi is deur opgeleide intensiewesorgverpleegkundiges wat bedank het uit die intensiewesorgomgewing. Die sneeubalsteekproeftegniek is gebruik. Die data-analise het getoon dat redes vir bedanking uit die intensiewesorgomgewing die volgende insluit: onvoldoende salarisse, te veel stres en emosionele uitputting, ongerieflike werkure, personeeltekort en onbevredigende werkomstandighede. Daar is bevind dat verpleeg-sessiewerk steeds deur die respondente gedoen word, al werk hulle huidig voltyds buite die intensiewesorgomgewing. / In this exploratory, descriptive and contextual study research has been done to establish the reasons why intensive care nursing personnel resign from the intensive care environment in the northern Gauteng region. The researcher aimed to establish the factors that contributed to the resignations from the intensive care environment, to identify the non-nursing careers currently being practised by former intensive care nursing staff and to establish the factors that influenced them to practice non-nursing careers. The data was collected through questionnaires completed by former intensive care nursing personnel. The snowball test sampling method has been used. Data analysis has shown the following to be inter alia the reasons for the resignations from the intensive care environment: insufficient income, exhaustion and emotional stress, inconvenient working hours, staff shortages and unsatisfactory working conditions. One finding is that respondents are still doing nursing session work although they are working full-time in nonnursing capacities. / Health Studies / M.A. (Verpleegkunde)