The problem of this study was to determine whether or not the variables locus of control, perceived anxiety, anxiety proneness, nursing experience and intensive care experience were better than chance predictors of job stress in intensive care nurses. The study was conducted using 200 volunteer nurses (RN's) who worked in the Intensive Care Units of two major hospitals in a large metropolitan area. All subjects were administered Spielberger's State-Trait Anxiety Inventory, Rotter Internal-External Locus of Control Scale and the Nursing Stress Scale as well as a demographic questionnaire. Multiple Regression Analysis was used to determine the predictive value of the characteristic variables to job stress and to determine the most efficient predictive model possible using these variables.

SAMMANFATTNING (Svensk)  Titel: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av överrapportering Fakultet: Hälsa, natur – och teknikvetenskap Kurs: Examensarbete – omvårdnad, 15 HP Författare: Josefin Axelsson & Mathilda Blomberg Handledare: Anders Sidenblad Examinerande lärare: Cecilia Olsson Examinator: Jan Nilsson Sidor: 24 Datum för examination: 2022-06-20 Svenska nyckelord: Intensivvårdssjuksköterskor, Erfarenheter, Överrapportering, Intensivvårdsavdelning Introduktion: Intensivvårdssjuksköterskors profession kännetecknas av arbete inom avancerad vård och i en högteknologisk miljö kombinerat med komplex omvårdnad vilket ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskors kompetens. Intensivvårdssjuksköterskor har ansvaret att både ge och ta emot överrapporteringar avseende patientens tillstånd och är ett moment som om det brister kan äventyra patientsäkerheten. Syfte: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av överrapportering inom slutenvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie, där åtta artiklar inkluderades och analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskorna erfarenheter resulterade i kategorin: Faktorer som påverkar överrapportering och tre underkategorier: Förberedelser och metoder, Kommunikationsverktyg och struktur, Att bemöta och att bli bemött. Konklusion: Överrapportering är komplex arbetsuppgift och det finns faktorer vid överrapportering som påverkar kvaliteten av rapporten. Kommunikationsverktyg och hur vårdpersonal uppträder mot varandra kan minska att patientinformation missas och risk för vårdskada blir lägre. Utbildning, klinisk träning och utvärdering av modeller för överrapportering kan öka patientsäkerheten. / ABSTRACT (English)  Title: Intensive care nurses' experiences of handover Faculty: Health, Science and Technology Course: Degree project – nursing, 15 ECTS Authors: Josefin Axelsson & Mathilda Blomberg Supervisor: Anders Sidenblad Examiner: Cecilia Olsson Examiner: Jan Nilsson Pages: 24 Date for the examination: 2022-06-20 Key words: Intensive care nurses, Experiences, Handover, Intensive care units Introduction: The profession of intensive care is characterized by work in advanced care and in a high-tech environment combined with complex nursing, wich places high demands on the competence of intensive care nurses. Intensive care nurses are responsible for both giving and receiving handover regarding the patients condition and are a moment that, if there are shortcomings, can jeopardize patient safety. Aim: Intensive care nurses' experiences of handover in inpatient care. Method: Qualitative literature study, where eight articles were included and analyzed with manifest content analysis. Results: The intensive care nurses experiences resulted in the category: Factors that affect handover and three subcategories: Preparations and methods, Communication tools and structure, To interact. Conclusion: Handover is a complex task and there are factors in handover that affect the quality of the report. Communication tools and how care staff behave towards each other can reduce that patient information is missed and the risk of care injury is lover. Education, clinical training and evaluation of models for handover can increase patient safety.

No description available.

Bakgrund: Från det att barnet är fött till dess att barnet börjar skolan är det BVCsköterskans roll att främja hälsa och förhindra hälsoproblem. BVC-sköterskans roll är även att informera om amningens stärkande effekter samt att stödja mödrar när de behöver det. Syfte: Att belysa vilka erfarenheter sjuksköterskor inom barnhälsovården har av varför mödrar slutar helamma under barnets första sex månader. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats där 17 sjuksköterskor inom barnhälsovården intervjuades under våren 2020. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier: Snabb introduktion av vanlig mat, Bröstmjölken räcker inte till, Helamning är tidskrävande och smärtsamt och Påverkar det sociala livet. Konklusion: Mödrar vill vanligtvis amma sina barn men amningen kan även göra att de känner sig låsta eller pressade. Flertalet mödrar saknar kännedom om att amning emellanåt kan vara svår och kan ta tid att få igång ordentligt. Det finns många gånger en oro hos mödrarna att bröstmjölken inte är tillräcklig. Omkring fyra månaders ålder kan barnet börja få smakportioner och i samband med detta erhåller mödrarna en barnmatsbok. Barnet blir även mer aktiv vid fyra månaders ålder och det kan då vara enklare och mer spännande att ge vanlig än att bara amma. / Background: From the moment the child is born until he/she starts school it is in the line of duty of the pediatric primary care nurse to promote health and prevent possible health issues. Among other things, the pediatric primary nurse also has an obligation to inform new mothers of the beneficial effects of breastfeeding and provide support to them, when needed. Aim: To examine what experiences pediatric primary nurses have to why mothers stop breastfeeding conclusively during the child’s first six months of life. Method: An interview study with a qualitative inductive approach, where seventeen pediatric primary nurses was interviewed during the spring of 2020. Results: The results of the interview were divided into four different categories: Quick introduction of regular food, The breastmilk is not enough, Breastfeeding is time-consuming and painful and Effects of the social life. Conclusion: New mothers generally wants to breastfeed their child. However, breastfeeding can make them feel pressured and trapped. Several mothers have lack of knowledge regarding breastfeeding may sometimes be hard and take a while to get sorted. Many times the new mothers are worried that the breastmilk is not enough for their child. When a child is around four months old he or she may start to eat samples of food. When this happens, the mother normally receives a book about food for infant children. On account of the child normally becomes more active at four months old it may also be easier and more exciting to give actual food, rather than solely breastfeeding.

Bakgrund: Inom intensivvården vårdas akut och kritiskt sjuka patienter av  specialistsjuksköterskor inom intensivvård. Intensivvårdspatienter drabbas i stor utsträckning av delirium vilket är förknippat med ökad dödlighet och förlängd sjukhusvistelse. CAM-ICU är ett validerat bedömningsinstrument som identifierar om patienten drabbats av delirium. CAM-ICU beskrivs både som ett användarvänligt och ett svårhanterat bedömningsinstrument. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att använda bedömningsinstrumentet CAM- ICU hos intensivvårdspatienter. Metod: Kvalitativ intervjustudie med tio intensivvårdssjuksköterskor från ett sjukhus i mellersta Sverige. Analys av data enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Att tillämpa bedömningsinstrumentet CAM-ICU, Bedömningsinstrumentet CAM-ICU användbarhet och Organisatoriska förutsättningar. Bedömningsinstrumentet CAM-ICU ledde till ökad medvetenhet om delirium hos intensivvårdssjuksköterskorna. CAM-ICU upplevdes registrera hypoaktiva delirium. Men användes i största del vid kliniska tecken på delirium. CAM-ICU flödesschema upplevdes enkel att följa men frågorna i instrumentet upplevdes ibland besvärliga att ställa. Stöd från ledning, påminnelser från kollegor och läkare upplevdes saknades efter identifierat delirium med CAM-ICU. Slutsats: Det ansågs vara ett trovärdigt verktyg som fångade upp hypoaktiva delirium. Upplevdes även som svåranvänd relaterat till frågorna i  bedömningsinstrumentet. Klinisk blick, teamarbetet, miljö och rutiner hade en viktig funktion för att intensivvårdspatienten ska få en bedömning med CAM-ICU. / Background: Within intensive care, acutely and critically ill patients will be taken  cared by intensive care nurses. Critically ill intensive care patients affected from intensive care delirium to a large extent and is associated with increased mortality and prolonged hospital stay. CAM-ICU is a validated instrument that assesses the mental state and whether the patient has delirium. CAM-ICU describes as a user friendly and difficult to handle. Purpose: Describe intensive care nurse's experiences of using the assessment instrument CAM-ICU in intensive care patients. Method: Qualitative interview study with ten intensive care nurses from a hospital in central Sweden. Analys of data according to qualitive content analyse. Results: Three categories were found in the results: To applicate assessment instrument CAM-ICU, the assessment instrument CAM-ICU ease of use and organizational conditions. CAM-ICU was found to register hypoactive delirium. But was mostly used for clinical signs of delirium. The CAM-ICU flowchart was perceived as easy to follow, but the questions in the instrument were sometimes perceived as difficult to ask. Support from management, reminders from colleagues and doctors were perceived to be lacking after delirium was identified with the CAM-ICU. Conclusion: It’s considered a good tool that captures hypoactive states of delirium. CAM-ICU where perceived as difficult to use in relation to the questions in the assessment instrument. The clinical view, teamwork, environment and routines had an important function for the intensive care patient to receive an assessment with CAM- ICU.

Background: Organ donation is crucial for the survival of many patients that are waiting for a transplant. Considering that the need for organs is often greater than the supply, it is important that the intensive care providers identify and diagnose potential donors. The intensive care nurse has a central role in the donation process. Caring for a potential donor involves respecting the donor's will and preserving the dignity that the body possesses. It is of great importance that the intensive care nurse feels familiar with the donation process and feels secure in their professional role.  Purpose: The purpose of this study was to describe the nurses' experiences of caring for a potential organ donor in an intensive care unit.  Method: A literature review with a qualitative approach is conducted. 13 scientific articles from two different databases were reviewed and analyzed. The data was analyzed according to Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) model in nine steps.  Results: The results show that caring for a potential organ donor can result in experiences of emotional stress. Emotions such as sadness, anxiety, stress, fear, anger and hopelessness arise in connection with caring for a potential organ donor. Trusting the diagnosis brain death was very difficult for the intensive care nurses, this made the work more difficult and ethically challenging. In addition, interprofessional collaboration and training around (donation after brain death) DBD were essential in care. Although the donation process could be experienced as emotionally stressful, the intensive care nurse can experience feelings of meaning.  Conclusion: From the results of this study it can be concluded that the donation process is perceived as complex. The intensive care nurses describe the donation process as a stressful task that challenges their professional role and competence. Despite care in this capacity being characterized by emotional and existential challenges, the nurses care for the donor's body and preserve its dignity.

Bakgrund: Organdonation är en process som är betydelsefull då processen handlar om liv och död. Donatorns liv avslutas och mottagaren får en chans till överlevnad. En död donator kan donera fler organ än en levande donator. Intensivvårdssjuksköterskan har en betydande roll i detta och måste vara kompetent och känna sig trygg för att vara med i processen. Att vårda donatorn och anhöriga med respekt och värdighet är grundläggande. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att delta i processen vid organdonation. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ och induktiv design baserad på vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) analysmetod har använts för att analysera 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Organdonation är något som väckte många tankar och känslor hos intensivvårdssjuksköterskan. Upplevelserna av att delta i processen skiljer sig. Det ansågs vara något fint och betydelsefullt att finnas där för organdonatorn och dess anhöriga. Samtidigt upplevdes det som stressande och utmattande. Ett behov av stöttning från kollegor och mer utbildning om organdonation behövdes. Slutsats: Sjukvårdens mål är att rädda patienten liv men även när det inte är möjligt behöver intensivvårdssjuksköterskan vårda med respekt och värdighet. Intensivvårdssjuksköterskans professionella vårdande av organdonatorn och ett värdigt bemötande av anhöriga är av yttersta vikt för att etiska ifrågasättande av organdonationsprocessen inte ska uppkomma. / Background: Organ donation is a process that is significant as the process can be about life and death. The donor's life can be ended and the recipient can be given a chance for survival. A dead donor can donate more organs than a living donor. As an intensive care nurse, you have a significant role in this and must be competent and feel safe to be part of the process. Caring with respect and dignity is fundamental to doing a good job for the donor and relatives. Purpose: The purpose was to describe the intensive care nurse's experience of participating in the process of organ donation. Method: Literature study with a qualitative and inductive design based on original scientific articles with a qualitative approach. Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) analysis method has been used which is divided into 9 steps. 13 scientific articles from the two databases were used in the result. Results: Organ donation is something that aroused many thoughts and feelings in the intensive care nurse. The experiences of participating in the process differ. It was considered something nice and significant to be there for the organ donor and their relatives. At the same time, it was experienced as stressful and exhausting. A need for support from colleagues and more education about organ donation was needed. Conclusion: The goal of healthcare is to save the patient's life, but even when it is not possible, the intensive care nurse needs to care with respect and dignity. The intensive care nurse's professional care of the organ donor and a valuable treatment of relatives are of the utmost importance so that the ethicald questioning of the organ donation process does not arise.

Bakgrund: Inom intensivvård är Lungprotektiv Ventilatorbehandling (LPV) en viktig behandlingsmetod för att undvika uppkomst av allvarliga lungkomplikationer. LPV kräver att intensivvårdssjuksköterskor aktivt deltar i vården, vilket förutsätter att kunskap och förståelse kring behandlingen finns. Syfte: Var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor, på en intensivvårdsavdelning, bedömer sin kunskap och förståelse kring LPV för att kunna delta i ventilatorbehandlingen. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. Resultat: Det föreligger ej något signifikant samband mellan antal års erfarenhet av intensivvård och intensivvårdsjuksköterskors uppskattade kunskap och förståelse kring LPV. Respondenterna uppskattar sin kunskap och förståelse kring LPV som hög, 68 % anser att verksamhetens utbildning varit bra eller mycket bra, 90 % anser att vidare behov av utbildning finns. Diskussion: Trots bra utbildning kring LPV och hög uppskattad kunskap finns vidare behov av utbildning, vilket talar för en personal som är medvetna om LPV:s syfte och att ständig fortbildning krävs. Då det inte föreligger något statistiskt samband, överrensstämmer resultatet från analysen inte helt med Benner’s teori om hur sjuksköterskors kunskap utvecklas. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i södra Sverige anser att de har tillräcklig kunskap och förståelse kring LPV för att delta i ventilatorbehandlingen. Ett samband mellan antal års erfarenhet av intensivvård och uppskattad kunskap och förståelse kring LPV kunde inte påvisas i studien. / Bakground: To avoid lungcomplications, the Lungprotective Ventilationtreatment(LPV) is of great importance in the intensive care unit. LPV requires participation of theICU nurses, which in turn requires knowledge and understanding of the treatment. Aim:The aim of this study was to identify how ICU nurses, on ICU, assesses theirknowledge and understanding of LPV to participate in the treatment. Method: Aquantitative cross-sectional study in the form of a questionnare. Results: There is nosignificant correlation between years of experience in intensive care and selfestimatedknowledge and understanding of LPV. The respondents estimated their knowledge andunderstanding of LPV as high, 68 % consider previously given education about LPV asgood or very good, and 90 % consider additional internal education are necessary.Discussion: Despite good education about LPV and high estimated knowledge andunderstanding of LPV there remains a need for additional education. This demonstratethat ICU nurses are aware of LPV and it’s purpose, and that continuous education aboutLPV is necessary. The non existing correlation between years of experience in intensivecare and estimated knowledge and understanding of LPV can not fully be applied onBenner’s theory about how nurses knowledge develop. Conclusion: Nurses in a ICU insouthern Sweden consider themselves to have sufficient knowledge and understandingof LPV to participate in the treatment. A correlation between years of experience inintensive care and estimated knowledge and understanding of LPV could not beestablished in this study.

The purpose of this study was to explore and describe the knowledge that a cohort of 40 intensive care unit nurses had of evidence-based practice. It was assumed that they lacked the knowledge to locate, evaluate understand and apply research findings. Quantitative, non-experimental descriptive research was conducted to explore their knowledge and to formulate recommendations for promoting it. Data collection involved administering a structured questionnaire administered to the cohort in an intensive care unit. The findings revealed that, although they were familiar with the basic concept of evidence-based practice, they were reluctant and lacked the skills to adopt it in their practice. It is recommended that they be trained and empowered to develop research expertise from within their own ranks. Finally it is recommended that nursing management should play a more proactive role in identifying cost-effective strategies in overcoming barriers to finding, promoting and integrating evidence-based practice / Health Studies / M.A. (Health Studies)

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning ökar kontakten med närstående då patienten är svårt sjuk och oftast sederad. Närstående kan ses som en resurs med sin kunskap om patienten samtidigt som de behöver stöd då de ofta befinner sig i kris. Tidigare forskning lyfter hur intensivvårdssjuksköterskan upplever hinder i interaktionen med närstående från olika kulturer där språkbarriärer, sjukdomsförståelse och kulturella vanor försvårar interaktionen. För att optimera interaktionen har intensivvårdssjuksköterskan en viktig roll där behov av kulturell kompetens föreligger. Nationella studier som berör intensivvårdssjuksköterskans kulturella kompetens i samspel med närstående saknas. Syfte: Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av interaktionen med närstående från olika kulturer. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom nio intervjuer där en semistrukturerad intervjuguide användes. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av interaktionen med närstående beskrivs genom fyra huvudkategorier med underkategorier: Intensivvårdssjuksköterskans kulturella kompetens, kommunikation, närstående och närståendes närvaro. Slutsats: Kommunikation påverkar alla aspekter av interaktionen med närstående från olika kulturer. För att optimera interaktionen behövs ökad kunskap hos intensivvårdssjuksköterskor. / Background: In an intensive care unit the contact with the patients family increases since the patient is seriously ill and often sedated. The family can be seen as a resource, with their knowledge of the patient while they need support as they often are in crisis. Previous research highlights how intensive care nurses experiencing obstacles in meeting with families from diverse cultures where language barriers, understanding of disease and cultural habits complicate the interaction. In order to optimize the interaction with the patient’s family the intensive care nurse has an important role where the need for cultural competence exists. There is a lack of national studies involving intensive care nurses' cultural competence in interaction with families. Objective: The aim of this study was to examine the intensive care nurses' experiences of interaction with relatives from diverse cultures. Method: The study was conducted with a qualitative design and data was collected through nine interviews where a semi-structured interview guide was used. Interviews were analyzed using manifest content analysis. Results: Intensive care nurses' experiences of interaction with relatives are described by four main categories with subcategories: The intensive care nurses cultural competence, communication, families and presence of families. Conclusion: Communication affects all aspects of the interaction with families from diverse cultures. Intensive care nurses require increased knowledge in order to optimize the interaction.