• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 47
  • 4
  • 1
  • Tagged with
  • 53
  • 53
  • 28
  • 27
  • 26
  • 26
  • 16
  • 16
  • 16
  • 14
  • 12
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Den vårdande relationen : Sett ur sjuksköterskans perspektiv / The caring relationship : A nurse´s view

Bowall-Nygren, Pernilla, Ahlner, Lena January 2011 (has links)
Bakgrund: Det ökande antalet anmälningar till patientnämnder och Socialstyrelsen handlar iallt större utsträckning om patienters upplevelser av brister i möten med vårdpersonal. Inom vårdvetenskapen beskrivs begreppet vårdrelation som en grundläggande förutsättning för vårdandet. När sjuksköterskor misslyckas med att skapa vårdrelationer som är vårdande kan detta leda till ett vårdlidande och patienter fråntas rätten att vara delaktiga i sin hälsoprocess. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors beskrivningar och upplevelser av vad som gör vårdrelationer vårdande. Metod: Som metod användes en litteraturöversikt vilken baserades på en analys av tiokvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra teman som svarade mot syftet: medkänsla, närvaro, mod och att ta sig tid. Dessa teman går delvis in i varandra. Vårdrelationen blir vårdande när sjuksköterskan har mod att vara närvarande i mötet med patienten och har ett personligt engagemang, har den kreativa förmågan att lyssna och verkligen ta sig tid att höra vad patienten förmedlar. Diskussion: Det finns en risk att mänskliga värden går förlorade när sjuksköterskan har fokus på att utföra uppgifter och patienten objektifieras. Sjuksköterskans kunskap och medvetenhet om existentiella och medmänskliga behov behöver lyftas fram i vårdandet. Nyckelord: Vårdrelation, närvaro, medkänsla, mod. / Background: The increasing number of complaints to patient boards and Swedish board of social welfare focus on patients' perceptions of gaps in encounters with health professionals. In health science, the concept of caring relations is described as a fundamental prerequisite for caring. When nurses fail to provide caring relations may lead to a suffering for the patient and they are deprived of the right to participate in their health process. Aim: The aim of this study was to highlight nurses' descriptions and experiences of what makes the caring relationship caring. Method: A literature review based on an analysis of ten qualitative research articles was performed. Findings: The results revealed four themes that responded to the aim: compassion, presence, courage and take your time. These themes are partly intertwined. The caring relationship becomes caring when the nurse has the courage to be present in the meeting with the patient and has a personal commitment, has the creative ability to listen and really take the time to hear what the patient conveys. Discussion: There is a risk that human values are lost when the nurse ends up in performance and performs tasks. A nurse's knowledge and consciousness of existential and interpersonal needs must be highlighted in caring. Keywords: Caring relationship, presence, compassion, courage.
2

Berör mig! : Beröring som kommunikation / Touch me! : Touch as a mean of communication

Widgren, Maria, Eklund, Lina January 2011 (has links)
Bakgrund:Beröring används inom sjukvården som komplement till olika behandlingar som exempelvis taktil massage. Vid beröring frisätts ämnen i kroppen som gör att vi känner välbefinnande. Beröring är också en viktig del i den icke-verbala kommunikationen. Syftet är att beskriva hur beröring som kommunikation påverkar vårdrelationen. Metod:Detta är en litteraturöversikt där metoden innebar att kvalitativa artiklar söktes fram med sökord som touching, nursing och caring. Dessa analyserades genom att söka gemensamma nämnare och skapa teman. Totalt har tolv artiklar analyserats. Resultat:Till resultatet framkom fyra teman: Beröring som tröst, Beröring för att fördjupa relationen, Beröring som maktfaktor och Beröringens sexuella aspekter. Diskussion:Beröring är ett medel för att trösta samt skapa och upprätthålla vårdrelationen. Dock kan beröring också upplevas som något kränkande och missförstås som en sexuell antydan. Samhällets normer och det sociala arvet påverkar individens värderingar och attityder till hur beröring uppfattas. Beröringen är komplex till sin natur.
3

Faktorer som påverkar vårdrelationen : En litteraturbaserad studie om mötet mellan patienten med anorexia nervosa och sjuksköterskan. / Factors that affect the caring relationship : A literaturebased study of the meeting between the patient with anorexia nervosa and the nurse.

Cannmo, Matilda, Forsgren, Johanna January 2013 (has links)
No description available.
4

Hur känner du inför att bli sövd? : Patienters upplevelse inför generell anestesi

Blom, Ulrika, Råberus, Anna January 2015 (has links)
Tanken på att komma till en operationsavdelning kan upplevas som främmande och i visa fall även skrämmande. På en operationsavdelning ska flera operationer genomföras under en dag och flödet av patienter och operationer ska ske effektivt. För att patienten ska uppleva trygghet och få god omvårdnad i den situationen är det av stor vikt att få ta del av patientens tankar och känslor inför generell anestesi. Syftet med studien var just att beskriva patienters tankar och känslor inför generell anestesi. För att bäst kunna besvara syftet har en öppen kvalitativ induktiv intervjustudie med livsvärldsperspektiv använts i den här studien. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Resultatet visar på en variation av upplevelser. Ett lidande i form av oro och otrygghet förekom hos vissa patienter, som exempelvis att inte veta vad som ska hända, osäkerhetskänsla och att något kan inträffa under sövningen. Även lugn och trygghet var känslor som uttrycktes av patienterna och till grund för det låg bland annat en god vårdrelation till anestesipersonalen baserat på tidigare positiva erfarenheter av generell anestesi. Viktigt för de patienter som intervjuades var att få tillräcklig information och mötas av trygg och erfaren anestesisjuksköterska. Resultatet av studien har bland annat väckt tankar runt hur viktigt det är att som anestesisjuksköterska få reda på om patienten är orolig inför sövningen och utifrån det kunna planera och utforma bemötandet.
5

Delaktighet i vården : Patienters upplevelser i hälso- och sjukvård

Karlsson, Jenny, Majeed, Noor January 2016 (has links)
Bakgrund: Tidigare forskning redogör att patientens delaktighet har utvecklas genom årtionden, från ett paternalistiskt perspektiv till att patienten förväntas delta och fatta beslut. Patientens lagliga rätt till delaktighet styrks i Patientlagen och det är sjuksköterskans uppgift att skapa möjligheter för detta. En god vårdrelation krävs för att få kunskap och möjlighet till delaktighet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplever av delaktighet i hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes för kvalitativa artiklar. Resultat: Patienters upplevelser av delaktighet i Hälso- och sjukvård redogörs i två teman: hinder för delaktighet och möjligheter för delaktighet. För att vara delaktig krävdes det att patienten får mera kunskap och information. Slutsatser: En god vårdrelation och informationsutbyte med sjuksköterska kan skapa goda förutsättningar för att göra patienten delaktig i sin vård och behandling. Patienten upplever dock att exempelvis vårdmiljön, vårdpersonalens attityder och sjukdomen inverkar på deras möjligheter för delaktighet. / Background: Previous research explains that the patient's participation has evolved through the decades, from a paternalistic approach to the patient expected to participate and make decisions. The patient's legal right to participation is evidenced in the Swedish Patient law (Patientlagen) and it is the nurses responsibility to create opportunities for this. A good care relationship is required to enable patients to get the knowledge and opportunity to participate. Aim: to describe patients' experience of participation in health care. Method: A descriptive systematic literaturestudy of synthesis of qualitative articles. Result: Patients experiences of participation in health care is described in two themes: the obstacles to participation and opportunities for participation. To participate, the patient needs to get more knowledge and information. Conclusion: A good relationship and exchange of information with the nurse can create favorable conditions to enable patient involvement in their care and treatment. The patients experience, however, that the care environment, care staff attitudes and the disease affects the patient's opportunities for participation.
6

Den vårdande relationen i den palliativa vården

Derland, Kristin, Tägtström, Katja January 2010 (has links)
Palliativ vård strävar efter att förebygga och lindra lidande för patienten som är drabbad av livshotande sjukdom. Det handlar om att lindra den fysiska smärtan men i lika stor utsträckning den psykiska. Genom att vårdaren initierar och utvecklar en vårdande relation med patienten kan hon hjälpa denne att nå bästa möjliga livskvalitet under den tid som finns kvar. Detta är många gånger en svår uppgift. Denna studies syfte var att beskriva hur den vårdande relationen framträder i vårdandet av patienter i den palliativa vården. För att kunna beskriva det gjordes en analys i fem steg av kvalitativa artiklar. I resultatet identifierades sju kategorier vilka blev målbaserad vård, holistiskt perspektiv, tillit, vägledning, kunskap ocherfarenhet, ärlighet och kommunikation samt samarbete. Efter detta kunde även ettövergripande tema skapas vilket blev samspel. Den vårdande relationen framträder genomsamspelet mellan vårdare, patient och anhöriga. Inom samspelet ryms de sju kategorierna. / Palliative care seeks to prevent and relieve suffering for the terminal patient. It is not only about easing the physical pain, but also to sooth the mental distress of the patient. By initiating and developing a caring relationship with the patient, the carer can help the patient in reaching the best possible quality of life throughout the time he or she has left. This can be a very difficult task, and may be a testing time for all parties involved. The aim of this study was to describe how the caring relationship becomes visible in the care of terminally ill patients. In order to describe the care, a five step analysis of qualitative articles was done. The results identified seven categories; target based care, holistic perspective, trust, guidance, knowledge and experience, honesty and communication, and cooperation. After completingthe analysis, an overall theme was created; interaction. The palliative care emerges through the interaction between carer, patient and relatives. The seven categories are entwined within the interaction.
7

Patienters upplevelser av att vårdas inom somatisk sjukvård i samband med psykisk ohälsa : En litteraturöversikt / Patient's experiences of being cared for within somatic care in conjunction with mental illness : A literature review

Aleson, Marie, Häggqvist, Lina January 2017 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa betraktas idag som ett folkhälsoproblem. Patienter med psykisk ohälsa lider ofta av samsjuklighet och vårdas därför ofta inom somatisk vård. Vårdvetenskapen förespråkar ett helhetsperspektiv på människan där kropp och själ samverkar och den ena delen aldrig kan uteslutas. Vid psykisk ohälsa kan lyhördhet i vårdrelationen vara avgörande. Sjukvårdspersonal upplever dock att de saknar kunskap i att vårda patienter med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att vårdas inom somatisk sjukvård i samband med psykisk ohälsa. Metod: Litteraturöversikt genomfördes med tio vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ design och två med kvantitativ design. Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2012) metod för litteraturöversikt. Resultat: Sex huvudteman identifierades: upplevelser av att möta sjukvårdspersonal, att känna sig förstådd, att vårdgivaren följer upp, att få vara delaktig, hinder för vård och trygghet. Diskussion: Utifrån Erikssons teori om vårdrelation och lidandet diskuteras resultatet. Kunskapsbrist kring psykisk ohälsa skapar osäkerhet hos sjukvårdspersonalen och lidande för patienten. Betydelsen av att se hela människan diskuteras. / Background: Mental illness is nowadays considered a public health problem. Patients with mental illness often suffer co-morbidity and are therefore often cared for within somatic care. According to caring science the holistic perspective of the human with both body and soul is advocated where one part can never be excluded. Sensitivity in the caring relationship can be crucial for a patient suffering from mental illness. However, health personnel themselves experience a lack of knowledge caring for patients with mental illness. Aim: The aim of the literature review was to illustrate patients´ experiences of being cared for within somatic care in conjunction with mental illness. Method: Literature review including ten scientific articles was implemented, eight with a qualitative design and two with a quantitative design. The articles were analyzed according to Friberg’s (2012) method for literature review. Results: Six main themes were identified: experiences of meeting health personnel, experiences of being understood, follow-up by the caregiver, experiences of being involved, experiences of barriers for care and security. Discussion: The result is discussed according to Eriksson's theory of the caring relationship and suffering. Lack of knowledge within mental illness creates insecurity among health personnel and also creates suffering for the patient. The importance of seeing to the human as a whole is discussed.
8

Vigilance & Invisibility : Care in technologically intense environments

Almerud, Sofia January 2007 (has links)
This thesis focuses on the relationship between technology and caring in technologically intense environments. The overall aim was to uncover the meaning of care in those environments as experienced by patients and caregivers. Moreover, the study aimed at finding a deeper understanding for the almost total dominance of technology in care in intensive care. The thesis includes three empirical studies and one theoretical, philosophical study. The research was guided by a phenomenological and lifeworld theoretical approach. Research data consist of quantitative parameters and qualitative interviews with caregivers and patients. Data was analysed and synthesised with aim of seeking meaning through openness, sensitivity and a reflective attitude. The goal was to reach the general structure of the phenomenon and its meaning constituents. The result shows that an intensive care unit is a cognitive and emotionally complex environment where caregivers are juggling a precarious handful of cards. Despite being constantly monitored and observed, intensive care patients express that they feel invisible. The patient and the apparatus easily meld into a unit, one item to be regulated and read. From the patients’ perspective, caregivers demonstrate keen vigilance over technological devices and measured parameters, but pay scant attention to their stories and experiences. Technology, with its exciting captive lure and challenging character, seduces the caregivers and lulls them into a fictive sense of security and safety. Technical tasks take precedence or have more urgency than caring behaviour. A malaise settles on caregivers as they strive for garnering the security that technology promises. Yet simultaneously, insecurity creeps in as they read the patient’s biological data. Technical tasks take precedence over and seemingly are more urgent than showing care. Listening, inspiring trust, and promoting confidence no longer have high priority. Trying to communicate ‘through’ technology is so complex, that it is a difficult challenge to keep in perspective what or who is the focus; ‘seeing’ or caring. Technology should be like a catalyst; do its ‘thing’ and withdraw ‘unnoticed’. This thesis has contributed in gaining deeper knowledge about care in technologically intense environments and the impact of technology. The main contribution is that caregivers need to be aware that the roar of technology silences the subtle attempts of the critically ill or injured person to give voice to his or her needs. In conclusion, the challenges for caregivers are to distinguish when to heighten the importance of the objective and measurable dimensions provided by technology and when to reduce their importance. In order to magnify the patients’ lived experiences. It is a question of balancing state-of-the-art technology with integrative and comprehensive care, of harmonizing the demands of subjectivity with objective signs.
9

Patienten och den nyutexaminerade sjuksköterskan : - förutsättningar och hinder för en vårdande relation i somatisk slutenvård

Arons, Elin, Slagarp, My January 2017 (has links)
Bakgrund: Genom en vårdande relation vinner sjuksköterskan patientens tillit. Skapandet av denna relation ser olika ut varje gång och kräver anpassning efter patient och situation. Syfte: Undersöka förutsättningar samt hinder för en vårdande relation mellan patienten och den nyutexaminerade sjuksköterskan i somatisk slutenvård. Metod: Studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie, med semi-strukturerade intervjuer som följde en intervjuguide. Åtta sjuksköterskor rekryterades via snöbollsurval. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förutsättningarna för att en vårdande relation skulle skapas var bland annat att det fanns tillräckligt med tid, att sjuksköterskan hade en empatisk personlighet, ett personcentrerat förhållningssätt och att patienten hade intresse av att bygga en relation. Det som kunde förhindra den vårdande relationen var bristande kontinuitet, stressig miljö, bristande kommunikation, bristande förtroende från patienten eller om patienten var instabil eller kognitivt nedsatt. Slutsats: Brist på erfarenhet gjorde det svårt för sjuksköterskorna att skapa vårdande relationer. Då sjuksköterskorna upplevde att de hade stöd från kollegor minskade stressen, vilket gjorde det lättare att tidigare lära sig skapa vårdande relationer. Vidare forskning behövs för att undersöka vad för stöd nyutexaminerade behöver för att underlätta skapandet av vårdande relationer i början av sina yrkesliv. / Background: Nurses gains patients trust through caring relationships. The relation-building process is different each time and demand adjustments to the patient and the situation. Aim: To explore the preconditions and barriers to create caring relationships, among newly graduated nurses in somatic inpatient. Methods: The study is a qualitative descriptive interview study, with semi-structured interviews, following an interview guide. Eight nurses were recruited through snowball selection. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: Conditions needed to create caring relationships were, among others, the access of time, that the nurse had an empathetic personality, a person-centered approach and that the patient had an interest in the relationship. Factors that challenged the caring relationship were lack of continuity, stressful environment, lack of communication, lack of trust from the patient or if the patient were instable or had a cognitive impairment. Conclusions: Lack of experience made it difficult to establish caring relationships. God support from colleges decreased stress among the nurses, which made it easier to create caring relationships. Further research of what kind of support that is needed among newly examined nurses to facilitate caring relationships is needed.
10

Att vårdas för höftfraktur, en smärtsam upplevelse?

Andersson, Anita, Larsson, Johan January 2007 (has links)
Hur patienter upplever vården när de drabbas av höftfraktur är ett lite knapert utforskat område. Höftfraktur är den vanligaste orsaken till att äldre läggs in på sjukhus idag, och innebär stora kostnader för samhället. I samband med den ökande äldre befolkningen kommer även antalet höftfrakturer att öka. Det är en skada som innebär stora risker för patienten och även risk för komplikationer. Höftfraktur är ett tillstånd som medför stor smärta och immobilisering för patienten, med ett stort behov av vård och rehabilitering som följd. Syftet med studien är att belysa vuxna patienters upplevelse av den hospitala vården, efter att ha drabbats av höftfraktur. Den baseras på en analys och beskrivande sammanfattning av sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet beskriver patienters upplevelse av att vårdas för höftfraktur hospitalt, vilket återges i tre teman och sju underteman. I temana beskrivs hur patienten upplever mötet med vårdaren, betydelsen av kommunikation mellan vårdare och patient samt vårdarens engagemang. Vidare återges patienternas smärtupplevelse samt smärthantering. Påverkan på patienternas autonomi beskrivs också i det sista temat som skildrar hur höftfrakturen orsakar förlorad autonomi samt hur patienterna återvinner sin autonomi.I diskussionen framhävs svårigheter hos patienter att kommunicera sin smärta, få den lindrad och vårdarens ansvar att bemöta patienter med lyhördhet, respekt och acceptans. Hur man som vårdare vidrör patienten är av vikt för patientens upplevelse av vården. Förlorad autonomi kan för patienten upplevas som problematiskt och som vårdare spelar man en viktig roll i att assistera återupprättandet av den. / <p>Uppsatsen har tilldelats SÄS stipendium för studerande vid Institutionen för Vårdvetenskap, Högskolan i Borås för bästa C och/eller D uppsats som på ett berömligt </p><p>sätt behandlar integrationen av vårdvetenskap med klinisk verksamhet.</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Page generated in 0.1327 seconds