Background In Nyanza in western Kenya are 30,5% of children estimated as malnourished. It is a family situation that nurses often come in contact with. Therefore it is of interest to know how nurses work with parents of malnourished children when they have a significant role in developing the family's knowledge and child health. Aim. The aim is to investigate how nurses experience that they are working with parents of malnourished children. Method. Semi-structured qualitative interviews with a life-world approach were conducted. All respondents work at St. Joseph Mission Hospital. Results. The study shows the nurses long-term goal was to change parents thought patterns regarding their situation and the role nutrition play in it. To identify each family's uniqueness is crucial to this change, the identification determines the content of the relationship and nurses' attitudes. Providing security, knowledge about nutrition, participation in the caring of the child and a personal relationship with the parents of malnourished children, are important elements in the relationship. The reflection of the nurses also constitute a significant part of the work. Discussion. The nurses work to guide parents to a change in thought patterns and can be viewed as individually foundation stones for how nurses work with parents of malnourished children. The essence is changing the parents thought patterns about their behavior, perception and knowledge regarding nutrition. To achieve optimal results, it requires that the nurse works self-reflectively, with openness and attention and that nurses design education individually. Clinical implications. How the Kenyan nurses works to distinguish empathy and sympathy in practice, can be a useful reflection in health care in Sweden. In the nurses attitudes and actions, they use their emotions to create a personal and professional relationship. The Kenyan nurses' ways of dealing with their emotions, can create new alternative approach among Swedish nurses. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Att vi blir allt äldre innebär också att allt fler insjuknar i en demenssjukdom. Då det i dagsläget inte finns något botemedel för sjukdomen blir det främsta omvårdnadsmålet att minska lidande och öka livskvaliteten och välbefinnandet för dessa personer. Då många med demenssjukdom bor på vårdboenden blir det vårdpersonalens främsta uppgift att skapa en bra vårdmiljö vilket innefattar en god vårdrelation. Vårdrelationen är central i all god omvårdnad och det är viktigt att ha en förståelse för att den vård som ges till personer med demenssjukdom antingen kan hjälpa eller stjälpa individen. Syfte: Att belysa vårdrelationens betydelse för livskvaliteten hos personer med demenssjukdom som bor på vårdboenden. Metod: Denna studie är en litteraturstudie där tolv artiklar analyseras. En kvalitativ innehållsanalys har använts där meningsbärande enheter i artiklarna har kondenserats, kodats och slutligen bildat kategorier. Resultat: Tre kategorier framkommer av resultatet som visar vårdrelationens betydelse för livskvalitet hos personer med demenssjukdom. Dessa är: betydelsen av delaktighet som handlar om vikten av att personerna får delta i meningsfulla samtal och aktiviteter, betydelsen av personens livsberättelse som behandlar vikten av att inkludera personernas historia och bakgrund i omvårdnaden, samt vårdpersonalens bemötande som handlar om personalens sätt att uppträda och behandla personerna. Diskussion: Vårdrelationen har en inverkan på personens livskvalitet. Bland annat påverkas den av vårdpersonalens bemötande, huruvida personens livsberättelse används i omvårdnaden och personens möjlighet till delaktighet. Med ett livsvärldsperspektiv kan vårdpersonalen få en ökad förståelse för hur personen med demenssjukdom upplever och förstår sin värld. Livsberättelsen ger vårdpersonalen kunskap om vad som är eller har varit betydelsefullt för den enskilde personen. Det är nödvändigt då livskvalitet är en subjektiv upplevelse som skiljer sig från person till person.

No description available.

BAKGRUND: Samhället blir allt mer mångkulturellt. Människor från olika delar av världen immigrerar till Sverige och det är därför av stort värde att känna till dessa människors kulturella bakgrund och trosuppfattning.  Som vårdpersonal är det viktigt att vara uppmärksam på eventuella kulturella skillnader och bemöta patienten med respekt för att skapa en god vårdrelation. SYFTE: Vårt syfte med denna litteraturöversikt var att undersöka utlandsfödda patienters upplevelse av vårdrelationen med personalen på en vårdavdelning. METOD: En litteraturöversikt gjordes där tretton artiklar granskades för att kunna sammanställa en helhetsbild av det valda ämnet. RESULTAT: De flesta patienterna i artiklarna beskriver olika svårigheter med att skapa en god relation med vårdpersonalen. Två kategorier identifierades: Att inte bli förstådd av vårdpersonal och Att inte känna sig delaktig i vårdrelationen. Från dessa två kategorier framkom fem underkategorier som beskriver på vilket sätt patienterna kände sig missförstådda eller inte kände sig delaktiga i relationen med vårdpersonalen. KONKLUSION: Det finns svårigheter att skapa en god transkulturell vårdrelation mellan patient och vårdpersonal. Patienter beskriver hur de inte alltid blev mötta med samma respekt och kulturella förståelse som de andra infödda patienterna. Detta tyder på att det finns ett behov av bättre utbildning hos vårdpersonalen inom ämnet kulturell förståelse. Vårdpersonalen måste också se till de individuella behoven hos patienterna. / BACKGROUND: The society is becoming more and more diverse in its many cultures. People from all over the world are migrating to Sweden and it is therefore of great worth to be familiar with the cultural background and religious belief of these people. As a caregiver, one must be sensitive to cultural differences and approach patients with respect in order to establish a good relationship. AIM: This paper reports a review of an examination of foreign-born patient’s experience of a caring relationship with the personnel in a care division. METHOD: A literature review was used in this survey, where the findings of thirteen articles were examined to establish an overview of the subject. FINDINGS: Most of the patients in the articles described different challenges in establishing a good relationship with the caregivers. Two main categories were constructed: Not being understood by the caregiver and Not feeling a part of the caring relationship. From these two categories, five sub-categories were formed to describe in what way the patients were misunderstood or not being included in the relationship with the caregivers. CONCLUSIONS: There are challenges in creating a good transcultural relationship between the patient and the caregiver. Patients described how they not always were being met with the same respect and cultural awareness by the caregivers as the native patients were. This implies that there is a need of better cultural education amongst caregivers. The caregivers also need to se the individual needs of the patients.

Bakgrund: Alkoholberoende är en medicinsk diagnos som skiljer sig från risk- samt skadligt bruk. Beroende utvecklas i samspel med belöningssystemet och har en ärftlig komponent. Personer med alkoholberoende är en stigmatiserad grupp i samhället såväl som i sjukvården, och diagnosen innebär ett stort lidande för den enskilde personen. Därför är det viktigt att belysa personernas egna erfarenheter av vårdrelationer. Syfte: Att belysa erfarenheter av vårdrelationer hos personer med alkoholberoende. Metod: Litteraturstudie med sökorden Alcohol dependence, care, patient experiences. alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment barriers, patient satisfaction, nursing, experiences och qualitative. Tio kvalitativa studier hämtade från databaserna Cinahl Complete, PubMed, Nursing and allied health source, PsycINFO och Psychology and Behavioral Sciences Collection analyserades och tematiserades. Resultat: Det övergripande temat som formades från resultatartiklarna var Vårdrelationens olika aspekter med fyra underteman. Dessa underteman var 1) Vikten av ömsesidig tillit och bekräftelse, 2) Betydelsen av kunskap och professionalitet, 3) Makt och delaktighet i vårdrelationen, samt 4) Att känna sig dömd och diskriminerad. Diskussion: Resultatet diskuteras mot Barkers Tidal-modell. Det diskuteras kring att mycket som framkom i resultatet var positiva erfarenheter och vad det kan bero på. Vidare avhandlas vad negativa attityder gentemot personer med alkoholberoende kan innebära för den enskilde personen och huruvida det är möjligt att utökade kunskaper kan förbättra attityderna. / Background: Alcohol dependence is a medical diagnosis and differs from alcohol abuse and harmful drinking. Dependence develops in interaction with the reward system and has a hereditary component. People with alcohol dependence are a stigmatized group in society as well as within healthcare, and the diagnosis means great suffering. It is therefore important to shed light on these individuals own experiences of caring relationships. Aim: To illuminate experiences of caring relationships in people with alcohol dependence. Method: A literature review with the keywords Alcohol dependence, care, patient experiences, alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment barriers, patient satisfaction, nursing, experiences and qualitative. Ten qualitative studies collected from Cinahl Complete, PubMed, Nursing and allied health source, PsycINFO and Psychology and Behavioral Sciences Collection were analyzed and thematized. Results: The overarching theme that was formed from the results was Different aspects of the caring relationship with four subthemes. These subthemes were 1) The importance of mutual trust and affirmation, 2) The meaning of knowledge and professionalism, 3) Power and involvement in the caring relationship, and 4) To feel judged and discriminated. Discussions: The results are discussed in relation to Barkers Tidal model. In the discussion it is noted that much that emerged in the results were positive experiences and what this may be due to. Further discussed is what negative attitudes towards people with alcohol dependence can mean for the person, and whether it's possible that extended knowledge can improve these attitudes.

Bakgrund: Personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att komma igång pga. sjukdomens natur de har ett antal studier slagit fast. De atypiska medicinerna som nu används inom den moderna psykiatrin tenderar att förstärka dessa negativa symtom. Personer med psykisk funktionsnedsättning har i högre utsträckning fetma och har högre mortalitet som relateras till de metabola effekter t.ex. hjärtinfarkt, stroke samt följd sjukdomar av diabetes. Tillsammans med de sociala handikapp detta ger har man mer och mer börjat intressera sig för fysisk aktivitet som ett sätt att lindra dessa symtom och höja livskvaliteten.  Syfte: Att beskriva fysisk aktivitet och dess betydelse för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudie, med mixed method som analys metod  Resultat: Fysisk aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning har en positiv påverkan på olika plan, både fysiska och psykiska inom de fysiska ser man förbättringar på konditionen, viktminskning samt förbättringar på kroppsfunktioner. De största förbättringarna som visade sig i resultatet var på det psykiska de handla om att känna sig delaktig, sociala behållningar och att de ger en av stressande effekt. Det som var överraskande var att fysisk aktivitet hade en sådan märkbar effekt på den vårdande miljön och det i sin tur främjade vårdrelationen mellan vårdare och patient detta beskrevs i ett antal studier. Diskussion: De fyra teman som resultatet visade, ger en klar bild av vad fysisk aktivitet  kan innebära för personer med psykisk funktionsnedsättning och överensstämmer med vad annan vetenskapliga studier har kommit fram till. De som mer kom fram resultatet var att vårdmiljön på avdelning blev lugnare och tryggare de kommer inte fram lika tydligt i den litteratur som författaren gått igenom i diskussionen. Vårdrelationen har används som teoretisk referensram och den har varit återkommande och så tydlig att den har en egen rubrik i resultatet vilket är till glädje för författaren, då denne anser att det är en av de viktigaste nycklarna till att motivera och hitta lusten för den enskilda att börja träna och skapa en livsavgörande förändring i tillvaron. / Background: A number of studies have stated that people with mental disabilities, due to the nature of their disorders, have difficulties to get started with physical activities. The atypical drugs that are commonly used in modern psychiatry tend to enhance symptoms of inactivity. People with mental disabilities have a higher degree of obesity and a higher mortality rate related to metabolic effects such as myocardial infarction, stroke and complications from diabetes. Along with the social handicaps that this provides an increasing interest for physical activity, as a way to decrease these symptoms and to improve quality of life, has occurred. Aim: To describe physical activity and its impact on people with mental disabilities. Method: Literary study using a mixed method approach. Result: Physical activity for people with mental disabilities has a positive influence on various levels, both physiological and psychological. Among the physiological gains there are condition improvement, weight loss and improvement of body functions. The main improvements that were shown in the result were the ones on psychological aspects, such as feelings of being involved, social gains and anti stressing effects. Surprising was that physical activity had such a noticeable effect on the caring environment and that in its turn gained the carer-patient relationship. This was described in a number of studies. Discussion: The four themes that are presented in the result, give a clear picture of what physical activity can mean to people with mental disabilities. This is consistent with what other scientific studies have shown. It was also shown in the result that the caring environment at the department became calmer and safer. This is something that was not that obvious in the literature that the author went through in the discussion part. The carer-patient relationship has been used as a theoretical framework and it has been recurring and so clear that it has its own headline in the result part. This is to great joy of the author, since he believes that one of the main keys for a person to find motivation is to start training and to create a vital change in life.

Bakgrund: Lyhördhet är ett tämligen begränsat område gällande forskning i vårdvetenskapen och forskning har indikerat på ett behov av att utforska patienters upplevelser kring lyhördhet i vårdrelationen. Patienter med cancer uttrycker sällan sin oro och ängslan med ord utan uttrycker istället antydningar, vilket sällan uppmärksammas av vårdpersonalen, något som indikerar på ett behov av lyhördhet i vårdrelationen. Att inte veta hur lyhördhet upplevs av patienter kan skapa en problematik i vårdrelationen och är därav ett viktigt område att belysa. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter med cancer upplever lyhördhet i vårdrelationen. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet urskildes två teman; lyhördhet och bristande lyhördhet. Lyhördhet framkom i kategorier av bekräftelse, trygghet och förståelse medan bristande lyhördhet framkom i kategorier av otrygghet, kränkning samt ovisshet. Situationer där lyhördhet återfanns skapade positiva upplevelser hos patienterna och när bristande lyhördhet återfanns skapades negativa upplevelser hos patienterna. Slutsats: Lyhördhet återspeglas i samtal, kroppsspråk och hur dialogen genomförs i vårdrelationen. Bristande lyhördhet uppstår då vårdpersonal inte är medvetna i sitt beteende, kroppsspråk eller i dialoger som genomförs i vårdrelationen. / Background &amp; Problem: Responsiveness is a relatively limited area of ​​nursing science and research has indicated a need to explore patients' experiences regarding responsivness in the caring relationship. Cancer patients rarely express their concerns and anxieties with words but uses instead insinuations, which is rarely noticed by the staff, which indicates a need for responsiveness in the caring relationship. Not knowing how patients experience responsiveness can create problems<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> in the caring relationship and hence is an important area to illuminate. Purpose: The purpose is to describe how cancer patients experience responsiveness in the caring relationship. Method: Five autobiographies were analysed using a qualitative content analysis. Results: The results distinguished two themes; Responsiveness and lack of responsiveness. Responsiveness emerged from the experiences of confirmation<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" />, security and understanding, while lack of responsiveness emerged from the lack of security, violation and uncertainty. In situations where responsiveness occurred, patients experienced positive experiences. In situations where lack of responsiveness occurred, patients experienced negative experiences. Conclusion: Responsiveness occurs in conversations, through body language and how the dialogue proceeds in the caring relationship. Lack of responsiveness occurs when staff are not aware of their behaviour, body language or dialogues conducted in the caring relationship.

Bakgrund: En vårdande relation är inte detsamma som en vänskapsrelation, men förutsätter ändå närhet och engagemang. Personligt engagemang är också nödvändigt för att utvecklas som vårdare. Sorg är en naturlig reaktion vid förlust av relationer, men det är inte självklart att vårdare vet om de får eller bör känna och uttrycka sorg när patienter dör. Det saknas en samlad bild av vårdares sorg över döende och avlidna patienter. Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdares egen sorg över döende och avlidna patienter gestaltar sig. Metod: Beskrivande litteraturöversikt av elva artiklar som analyserades med en form av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vårdarens sorg gestaltar sig i form av inre känslor som att känna smärta och tyngande känslor samt skuld och ilska. Sorgen kan även visa sig i form av yttre uttryck där vårdaren exempelvis gråter eller känner sig rastlös. Den kan också yttra sig i ett tidsperspektiv där vårdarens sorg över en specifik patient förändras med tiden samt ett längre perspektiv där vårdarens tidigare erfarenheter påverkar hur han eller hon upplever sorgen. Klinisk betydelse: Denna studie kan vara ett stöd för vårdare som undrar om de får eller bör känna och uttrycka sorg över döende och avlidna patienter. Den kan också användas av vårdare som nått expertstadiet och som fungerar som handledare. Vid denna nivå av expertis bör enligt denna studies resultat uppmuntran och stöd ges till mindre erfarna vårdare, för att hjälpa dem att våga känna och uttrycka sin sorg. / Background: A caring relationship is not the same as a friendship relationship, but still requires intimacy and commitment. Personal commitment is also necessary to develop as a health care worker. Grief is a natural reaction to loss of relationships, but caregivers do not necessarily know if they are allowed to or should feel and express grief when patients die. There is no complete picture of health care workers’ grief over dying and deceased patients. Objective: The objective was to describe how health care workers’ own grief for the dying or deceased patients manifests itself. Method: A descriptive literature review of eleven articles, analyzed with a form of qualitative content analysis. Findings: Health care workers’ grief manifests itself as inner feelings such as pain, burdensome feelings, and guilt and anger. Grief can also manifest itself as an outward expression where the caregiver for example cries or feels restless. It can also manifest itself through time, when the health care worker’s grief for a particular patient is changing over time, but also in a life-time perspective, when the health care worker’s past experiences affect how he or she experiences the grief. Clinical significance: This study may provide support to health care workers who are wondering if they are allowed to or should feel and express grief for dying and deceased patients. It can also be used by health care workers who have reached the expert stage and are supervisors themselves. At this level of expertise, according to the results of this study, encouragement and support should be given to less experienced health care workers, to help them gain the courage to feel and express their grief.

No description available.

Bakgrund: Substansberoende är en medicinsk sjukdom som har bland annat genetiska och sociala orsaker (Agerberg, 2008). I Sverige ökar antalet insjuknade samtidigt som det är ett av de länder i västvärlden som behandlar minst med opioider. Sjuksköterskans legitimation har riktlinjer som bland annat syftar på att vara objektiv i varje patientmöte, men bakomliggande attityder kan påverka denna objektivitet och dess inverkan på vårdrelationen.  Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av substansberoende patienter inom vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där sex kvalitativa artiklar och fem kvantitativa artiklar användes. Dessa analyserades och skapade teman med subteman som utgör resultatdelen. Resultat: Presenteras utifrån tre huvudteman med åtta subteman. Resultatets tre huvudteman är: Kunskap och Utbildning, Upplevelsen av rädsla och oro, Attityder. Subteman inkluderade; att erhålla kunskap, kunskap och kunskapsbrist, betydelsen av kommunikation, upplevelse av rädsla, upplevelse av oro, förförståelsens betydelse, aktuella attityder hos sjuksköterskor, konsekvenser av attityderna utifrån ett holistiskt perspektiv. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Peplaus interpersonella teorin där fokus på vårdrelationen är av betydelse. Vidare diskuterades sjuksköterskans attityder som kan vara dömande och hur de kan vara relaterade till både utbildningsnivå och samhällets normer. Detta kan i sin tur påverka de skyldigheter och etiska riktlinjer som legitimationen innebär.