<p>Skuld och skamkänslor är vanligt förekommande i samband med depression. Mindre vanligt är att psykiatrisjuksköterskan frågar patienten om dessa fenomen.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam och dess inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" i samband med depressionstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehållsanalys genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen skuld och skam bidrog till att personens Självbild förminskades, Självkänslan var sårad och att Det emotionella lidandet accepterades.</p><p>Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstås som Självets lidande. En kännedom om fenomenens inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" ökar psykiatrisjuksköterskans möjligheter att i sin stödjande och rådgivande roll vara den betydelsefulla person som i vårdrelationen kan minska patientens lidande samt stödja patienten till att bevara sin självkänsla.</p>

<p>Sömnstörningar är ett folkhälsoproblem i Sverige. Det finns dock mycket som den enskilde individen själv kan göra för att förbättra sin sömn, med så kallad egenvård. Då tekniken ständigt utvecklas blir Internet, för alla åldersgrupper, en allt viktigare källa för informationssökning. Syftet med studien var att belysa hur information om egenvård vid sömnbesvär framställs för allmänheten på olika Internetsidor samt vilka konsekvenser dessa får för läsaren. Med inspiration av en diskursiv analysmetod analyserades tre webbsidor om egenvård vid sömnstörningar. Under analysens gång framkom tre utmärkande diskurser som var genomgående i samtliga texter. De två dominanta diskurserna var vägledande respektive befallande. Den tredje diskursen var en medicinsk diskurs innehållande råd om exempelvis naturläkemedel. Diskursernas sätt att presentera information på belystes med hjälp av omvårdnadsteoretiker och vårdvetenskapliga begrepp. En konsekvens av texterna kan vara om eller hur läsaren inspireras till egenreflexion över textens innehåll eller ej. Slutsatsen är att vägledande diskurser har en större potential till att inspirera till egenreflexion än vad en befallande diskurs har.</p>

<p>Kvinnomisshandel är idag ett växande problem och sjukvården är i många fall den enda myndighet som kvinnan kommer i kontakt med. Sjukvården har därför ett stort ansvar med att identifiera misshandeln och hjälpa kvinnorna. Tidigare forskning visade att misshandlade kvinnor ansåg att vårdpersonalens attityder och förhållningssätt kunde vara avgörande för deras vilja att berätta om misshandeln. Syftet med studien var därför att beskriva vilka förutsättningar som krävs för att kvinnor, som blivit misshandlade av sina män, ska känna sig väl bemötta. En litteraturstudie gjordes med kvalitativ ansats och kvalitativ innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att yttre faktorer som organisation, enskilda samtal och skriftlig information hade betydelse för kvinnans möjlighet att våga berätta om misshandeln. Vidare ville kvinnorna att sjukvårdspersonal på ett empatiskt och stödjande sätt skulle ta upp och fråga om misshandeln. Den hjälp kvinnorna önskade var känslomässigt stöd och praktisk hjälp i form av information, hänvisning till hjälporganisationer samt uppföljning från sjukvårdspersonal. Studien riktar sig till personal inom alla områden i hälso- och sjukvården. Resultatet ger vägledning om hur personalen ska bemöta misshandlade kvinnor.</p>

<p>Enligt Antonovsky kan en person som har ett högt KASAM, hantera sina ändrade förutsättningar bättre än en person med lågt KASAM. Studier har även visat att människan har olika förutsättningar till att finna hälsa efter sjukdom. Författarna vill därför undersöka om detta stämmer och vad det är som gör att personer har olika förmågor och förutsättningar att hantera sin sjukdom. Syftet med studien är att beskriva hur personer hanterar sin ändrade livssituation, utifrån KASAM. Metoden för litteraturstudien baserar sig på en analys av vetenskapliga artiklar och har en kvalitativ ansats. Studien visade att det som ger bra förutsättningar för att någon ska klara av att hantera sin livssituation är att personen i fråga använder sig av någon form av copingstrategi. Familj eller vänner som hjälper personen, både fysiskt och psykiskt, fungerade också som en viktig faktor. Med hjälp av dessa faktorer kunde personerna som drabbats av sjukdom, på bästa sätt ta kontroll över sin nya situation och återfå ett så gott liv som möjligt. Författarna fann att hur personen väljer att hantera sin livssituation, beror mycket på den enskilde personen, det vill säga om denne har viljan, motivationen, den psykiska inställningen och förmågan. Fynden som hittades anser författarna går att tillämpa i sjuksköterskans dagliga arbete, för att stötta och hjälpa människor att klara av och hantera sin livssituation på ett bättre sätt.</p>

<p>År 2005 dog 21000 svenskar i cancer. Det är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärt- och kärlsjukdomar. De senaste åren har därför den palliativa sjukvården utvecklats allt mer. Den palliativa vården är en aktiv helhetsvård för patienten och dennes familj som syftar till att skapa förutsättningar till bästa möjliga vård och livskvalitet när sjukdomen inte längre är botbar. Syftet med den här studien var att med ett närstående perspektiv belysa upplevelsen av att vara närstående till cancerpatienter i palliativ vård. Metoden för studien var en kvalitativ litteraturstudie. Elva kvalitativa artiklar och en avhandling lästes, granskades och sammanställdes med hjälp av en manifest analys. Ur analysen framkom fem huvudkategorier; Informationens betydelse, Kommunikationens betydelse för de närståendes delaktighet, Att hantera den nya situationen, De närståendes sårbarhet och behov av skydd och Att se framåt. I resultatet framkom att de närstående upplevde informationsbehovet som något viktigt för att de skulle kunna känna sig delaktiga i vården. De uppgav även att stödet de inhämtat från hälso- och sjukvårdspersonalen i många fall varit otillräckligt. De närstående var i behov av såväl emotionellt som informativt stöd. Lidandet hos de närstående ökade i takt med att sjukvårdspersonalen inte gav dem det stöd som de behövde. Resultatet kan öka hälso- och sjukvårdspersonalens medvetenhet för vikten av de närstående i vården av palliativt sjuka.</p>

<p>I Europa vårdar ambulanspersonal årligen cirka 300 000 människor med hjärtstopp. Ungefär en av tio överlever. Tidigare forskning har inte i någon större utsträckning berört hur överlevande patienter och närstående mår efteråt eller vilka etiska aspekter och problem som möter ambulanspersonal i dessa situationer. Med hjälp av en reflekterande livsvärldsansats är syftet med denna licentiatavhandling att beskriva vad det innebär att överleva hjärtstopp utanför sjukhus respektive närvara vid en nära persons hjärtstopp. Med utgångspunkt i det empiriska resultatet är syftet att belysa och diskutera etiska aspekter och problem av betydelse för ambulanspersonals vårdande ur ett normativt perspektiv.</p><p>Avhandlingens empiriska resultat visar hur ogripbart det är att drabbas av hjärtstopp och hur uppvaknandet ur medvetslösheten innebär vilsenhet och kontrollförlust genom den minneslucka som tillfogats. Att överleva innebär därför ett sökande efter sammanhang så att situationen kan ges mening och förklaring till tankar, känslor och upplevelser. Känslan av sammanhang nås via andra människors berättelser tillsammans med egna minnen. I det fortsatta livet finns existentiell rädsla och otrygghet där den egna identiteten och meningen i livet omvärderas i takt med en växande insikt om hur den egna kroppen påverkats av hjärtstoppet. Ibland upplevs kroppen som begränsad vilket skapar otrygghet och rädsla. I det fortsatta livet kan det finnas skuldkänslor för det inträffade likväl som att hjärtstoppet ses som en opåverkbar händelse. Men det finns även tacksamhet och glädje över välbefinnande och trygghet i ett förändrat liv där vardagliga sysslor ger tillvaron en viss stadga. Det passerade livshotet införlivas i ett liv där mänskliga relationer blivit än viktigare värden i ett gott liv.</p><p>Närvaro vid en nära persons hjärtstopp omkullkastar känslan av kontroll. Allt upplevs overkligt, tiden tycks stanna upp och samtidigt är verkligheten extremt påtaglig. Förvåning övergår snabbt till ett kaos av tankar och känslor där panik, chock och fruktan griper tag. Verkligheten innebär ett överväldigande och ensamt ansvar där närstående känner sig otillräckliga. Väntan på professionell hjälp känns lång och det är en befriande känsla då ambulanspersonal anländer och övertar ansvaret. Samtidigt väcks hopp om att patienten ska överleva. För närstående är allt kaotiskt, ångestfyllt och omtumlande då de kastas mellan hopp och misströstan för att slutligen få ett overkligt och ogripbart besked om den nära personens överlevnad eller död. Livets grundvalar skakas om och uppmärksammar livets skörhet och att inget kan tas för givet. Efter händelsen finns obesvarade frågor och oro som riskerar att leda till ensamhet i sorg eller i en oro för den överlevandes framtid. Oavsett vilket, riskerar ensamheten att leda till uppoffring av egna och viktiga behov.</p><p>I ett gott beslut balanseras etiska normer att rädda liv, rätten till värdig/god död, autonomiprincipen samt att göra gott och inte skada. Den övergripande normen vid hjärtstopp är att rädda liv. Att i det akuta skedet avgöra om patienten räddas till ett acceptabelt liv är svårt. Det empiriska resultatet ger dock stöd för att återupplivning bör göras vid behandlingsbara hjärtstopp samtidigt som resultatet visar hur svårt det är att dra en gräns för vad ett acceptabelt liv är. Undantagsvis är det goda beslutet att avstå från eller avbryta återupplivning, exempelvis vid förekomst av ett giltigt förhandsdirektiv. En värdig/god död är då det primära. Ett utökat etiskt ansvar för ambulanssjuksköterskor kan vara att de ges beslutsrätt för avbrytande av återupplivning. Ett annat ansvar handlar om möjligheten att främja ett gott liv för överlevande genom att efteråt bidra med kunskap som kan skapa förlorade sammanhang. Ansvaret för närstående kan innebära att meningslös återupplivning inte görs ”för deras skull” utan att deras behov möts på bättre sätt.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Fysisk aktivitet är all kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning. Genom att vara fysisk aktiv så minskar risken att drabbas av flera sjukdomar. Balans och muskelstyrka förbättras och risk för benskörhet minskar. Fysisk aktivitet kan användas både i förebyggande syfte och som behandling av sjukdom. Sedan 2001 har fysisk aktivitet kunnat förskrivas på recept (FaR®). FaR® innebär att en läkare, sjuksköterska, sjukgymnast eller annan legitimerad vårdpersonal kan ordinera fysisk aktivitet på ett liknande sätt som läkemedel.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att kartlägga inställning till och användande av fysisk aktivitet på recept (FaR®) hos sjuksköterskor i primärsjukvården inom Växjö kommun.</p><p><strong>Metod: </strong>Metoden som användes var en kvantitativ enkätundersökning som genomfördes på sjuksköterskor på elva vårdcentraler inom Växjö kommun. Svarsfrekvensen var 73 %.<strong> </strong></p><p><strong>Resultat:</strong> De flesta sjuksköterskorna i studien diskuterade ofta fysisk aktivitet med sina patienter. Inställningen till FaR® var övervägande positiv, en knapp fjärdedel hade förskrivit FaR®.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Sjuksköterskor är mycket eller ganska positiva till att ordinera FaR® i förebyggande syfte och merparten av dem är positiva till att ordinera FaR® i behandlande syfte. En trolig slutsats är att FaR® kommer att användas i större utsträckning i framtiden under förutsättning att tillräcklig utbildning och uppföljning görs.</p>

No description available.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att fältarbeta i katastrofdrabbade områden som sjuksköterska kan innebära en psykisk påfrestning. Syftet med fältarbete är att rädda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohälsa. För att arbeta i dessa situationer är det viktigt att få en förberedande och grundläggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hälsa är betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fältarbete utomlands. <strong>Metod:</strong> En kvalitativ intervjustudie med fyra sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatdelen beskrivs utifrån tre i förväg valda huvudkategorier: olika slags förberedelser inför fältarbete, arbetsmiljön vid fältarbete och livet efteråt. Resultatet visade att sjuksköterskans förberedelser framförallt var utbildning av olika slag. Arbetsmiljön var väldigt annorlunda, i jämförelse med sjuksköterskornas ordinarie arbete, då det fanns få resurser att tillgå. Fältarbete gav erfarenhet och var lärorikt på olika sätt. Både genom att se och uppleva nya sjukdomstillstånd samt vad förlängningen blir när den primära vården inte finns, men även att arbeta under enkla förhållanden. <strong>Slutsats:</strong> Fältarbete gav erfarenheter som var av både personlig och kunskapsinriktad karaktär. Kunskap om personliga egenskaper, så som självkännedom, samt förmåga att arbeta med få resurser erhölls.</p>

<p>Multipel skleros, MS, är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. I Sverige är MS den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Ett vanligt symtom vid MS är fatigue. MS-relaterad fatigue gav en känsla av utmattning och brist på energi som kunde vara överväldigande. Tröttheten är orimlig i förhållande till de aktiviteter som utförs. Fatigue tros vara det MS-symtom som har störst inverkan på livskvaliteten. Syftet med studien var att beskriva hur patienten upplever att livsvärlden påverkas vid MS-relaterad fatigue. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som baseras på sju vetenskapliga artiklar. Ur resultatet framkom tre huvudkategorier. Den första huvudkategorin var att leva med MS-relaterad fatigue, i denna huvudkategori framkom att informanterna upplever sin kropp annorlunda och att fatiguen i stor utsträckning begränsar och påverkar det vardagliga livet. De beskriver även att deras relationer till familj och vänner förändras samt att deras psykiska hälsa försämras. Den andra huvudkategorin var att hantera MS-relaterad fatigue. Denna kategori beskriver strategier informanterna använder sig av för att hantera sin fatigue, exempelvis planering och prioritering. Den tredje huvudkategorin var upplevelsen av socialt stöd, socialt stöd kan upplevas positivt men även negativt om de upplever att de ligger till last.</p>