Den vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens händer, kläder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir därför en potentiell smittväg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare på kort tid till patienter om den basala hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkät valdes där urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid två röntgenavdelningar från två sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer på arbetsplatserna som främjade men även faktorer som hindrade utförandet av den basala hygienen.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som har kommit att bli en folksjukdom då antalet insjuknade ökar stadigt i takt med att befolkningen blir allt äldre. De anhöriga får ofta inträda som vårdare i hemmet och sjukdomen ger minst lika mycket lidande för den anhörige som för den sjuke. Detta kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa hos de anhöriga. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fyra självbiografier analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Sorg, en förändrad livssituation och ljuspunkter i vardagen. Resultatet visade att de anhöriga gick igenom ett sorgearbete när deras livskamrat drabbades av sjukdomen och de hade svårt att acceptera sjukdomen. De anhöriga upplevde en radikal förändring av livssituationen på grund av sjukdomen och de fick inträda som vårdare för att ständigt finnas där för den sjuke. Trots detta upplevde de anhöriga att det fortfarande förekom ljuspunkter i livet, stöd från vänner och familj visade sig vara viktigt. Slutsats: Resultatet kan öka sjuksköterskans förståelse för hur de anhöriga upplever sin situation vilket kan göra att stöd erbjuds i ett tidigt skede.

Bakgrund: År 2008 levde 2719 personer med hemodialysbehandling i Sverige. Att leva med hemodialysbehandling innebär att stor del av veckans dagar tillägnas behandling och att livet anpassas efter bl. a. dietrestriktioner och energinivån, som påverkas av behandlingen. Att uppleva livskvalitet utgör en del av det psykiska välbefinnandet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur hemodialysbehandling påverkar patientens upplevelse av livskvalitet. Metod: Litteraturstudien gjordes med en kvalitativ ansats och byggdes på åtta vetenskapliga artiklar. Manifest innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. Resultat: I resultatet framkom att patienterna uttryckte lidande relaterat till begränsningar i deras dagliga liv, rädslor och stress. Livskvalitet kunde upprätthållas genom att patienten på olika sätt hanterade sin förändrade livsvärld och genom stöd från familj och vänner. Det framkom även att vårdrelationen hade stor betydelse för upplevelsen av livskvalitet. Slutsats: Att leva med hemodialys innebär ett begränsat liv, men trotts detta går det att upprätthålla livskvalitet, genom olika copingstrategier och stöd från familj, vänner och vårdpersonal. Ökad förståelse hos vårdpersonalen för patienter i hemodialysbehandling kan bidra till att vårdandets mål uppfylls och att öka patienternas upplevelse av livskvalitet.

Bakgrund: Att genomgå en koronarangiografi är en viktig händelse i en persons liv och väcker många känslor hos den som genomgår undersökningen. Förståelsen för hur patienten upplever undersökningen samt vilka känslor som kan väckas i samband med undersökningen bör utvecklas hos personal. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av koronarangiografi. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där inkluderade artiklar granskades i två steg för att sedan analyseras enligt Graneheim och Lundman (2008). Domäner valdes och utifrån dessa har artiklarna analyserats i tre omgångar för att få fram kategorier. Resultat: Domänerna representerar tre faser som patienterna genomgick i anslutning till koronarangiografin: inför undersökningen; under undersökningen samt efter undersökningen. Patienter upplevde osäkerhet och ångest inför koronarangiografi men med information kunde ångestnivån minskas. Under undersökningen upplevdes distraktion som viktigt för att kunna fokusera på något annat. Patienter upplevde att arteria radialispunktion underlättade eftervården vilket påverkade hela upplevelsen av undersökningen. Slutsats: Litteraturstudien belyser hur patienter upplever koronarangiografi och även aspekter av vad som kan påverka upplevelsen. Mer nationell omvårdnadsforskning inom radiologi med såväl patient- som personalperspektiv behövs för att kunna utvärdera de rutiner som finns och deras betydelse för patienten samt för att utveckla vården och finna åtgärder. / Röntgensjuksköterskeprogrammet

No description available.

<p>Varje år insjuknar mellan 25- 30 000 personer i stroke i Sverige. Cirka hälften av de som drabbas av stroke får ätsvårigheter. Svårigheter med att äta kan i sin tur leda till malnutrition. Syftet med denna studie är att belysa strokepatienters upplevelser av ätsvårigheter i samband med stroke. Studien har genomförts som en litteraturstudie, genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar skrivna mellan åren 1990-2007. I resultatet har det framkommit tre teman: problem att äta föda, känslomässiga upplevelser av ändrad ätsituation samt upplevelser av ändrad ätsituation. Detta kan bidra till att sjuksköterskan får mer kunskap om dessa patienters behov av stöd.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Att förlora en förälder under barndomen är inte ovanligt, trots det är kunskaperna om dessa barns behov av stöd och hjälp förhållandevis begränsade. Barns sorgereaktioner och behov av stöd skiljer till vissa delar från vuxnas. Syftet med studien var att belysa faktorer i ett barns livssituation som påverkar sorgearbetet i samband med en förälders död. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och resultatet utgjordes av en granskning av vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys har genomförts. I resultatet framkommer att en stabil, tydlig och förutsägbar miljö är av stor betydelse för hur barnet anpassar sig till den förändrade situationen vid en förälders död. Vidare beskrivs vikten av att barnet får vara delaktigt, får möjlighet att uttrycka sina känslor samt upprätthålla en kontakt med föräldern såväl under sjukdomstiden som efter döden. Slutligen framträder vårdens betydelse i form av professionell hjälp och stöd till barnet såväl som till den kvarvarande föräldern. Resultatet av studien riktar sig framförallt till sjuksköterskor.</p>

<p>Kvinnans kropp förändras i samband med graviditet och barnafödande. Detta kan leda till sexuell ohälsa första tiden som nybliven mamma. Det är viktigt att barnmorskor kan identifiera och våga diskutera de problemen som kan finnas för att kunna hjälpa kvinnan. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka kvinnors upplevelse av sitt sexualliv efter genomgången vaginal förlossning. Metoden är en litteraturstudie som har utförts med en kvalitativ ansats. Artiklarna hade både kvalitativa och kvantitativa ansatser vilket gav studien både djup och bredd. I resultatet framkom att kvinnor funderade över hur deras sexuella samliv påverkades efter vaginal förlossning. De kroppsliga förändringar kvinnan genomgick hade betydelse för hennes upplevelse av sitt sexualliv. Det sexuella samlivet påverkades i negativ riktning av trötthet. Smärta vid samlag hade oftast lagt sig efter tre till sex månader, medan nedsatt lust kunde hålla i sig upp till ett och ett halvt år. Dessa faktorer ledde till att frekvensen samlag minskade. Detta kunde bli ansträngande för den parrelationen kvinnorna levde i då behovet av sexuellt umgänge ofta var ojämnt mellan kvinna och man. Resultatet visade att barnmorskor endast berörde ämnet sexualitet genom att ge kvinnan recept på preventivmedel. Barnmorskor bör aktivt fråga kvinnan om besvär med sexuallivet för att underlätta rollen som nybliven mamma, kvinna och älskarinna.</p>

<p>ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmärksamhetsstörning och impulsivitet. För föräldrarna kan detta innebära svårigheter att hantera barnens beteende och sätta begränsningar. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse från sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som använts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och baseras på sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: Föräldrarnas uppfostringsförsök, Föräldrarnas relation, Ett minskat kontaktnät, Behov av stöd och hjälp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförväntningar. Det förekom i resultatet att föräldrarna hade ett svårthanterbart liv som berodde på barnets problematik. Många föräldrar hade svårighet att acceptera barnets diagnos, vilket gav upphov till blandade känslor som sorg, frustration, ångest, lidande men även välbefinnande. Barnets överaktivitet och impulsivitet hade en stor inverkan på föräldrarnas liv. Föräldrarna lärde sig olika tillvägagångssätt för att hantera barnets beteende. Resultatet visade också att föräldrarna upplevde en stor förändring av sitt sociala liv vilket innebar ett minskat kontaktnät för föräldrarna. Att ha barn med ADHD var påfrestande och föräldrarna upplevde sig jämt missförstådda och hjälplösa, men trots det accepterade de flesta föräldrar sin situation och gjorde det bästa av det.</p>

<p>ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmärksamhetsstörning och impulsivitet. För föräldrarna kan detta innebära svårigheter att hantera barnens beteende och sätta begränsningar. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse från sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som använts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och baseras på sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: Föräldrarnas uppfostringsförsök, Föräldrarnas relation, Ett minskat kontaktnät, Behov av stöd och hjälp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförväntningar. Det förekom i resultatet att föräldrarna hade ett svårthanterbart liv som berodde på barnets problematik. Många föräldrar hade svårighet att acceptera barnets diagnos, vilket gav upphov till blandade känslor som sorg, frustration, ångest, lidande men även välbefinnande. Barnets överaktivitet och impulsivitet hade en stor inverkan på föräldrarnas liv. Föräldrarna lärde sig olika tillvägagångssätt för att hantera barnets beteende. Resultatet visade också att föräldrarna upplevde en stor förändring av sitt sociala liv vilket innebar ett minskat kontaktnät för föräldrarna. Att ha barn med ADHD var påfrestande och föräldrarna upplevde sig jämt missförstådda och hjälplösa, men trots det accepterade de flesta föräldrar sin situation och gjorde det bästa av det.</p>