Kandidatuppsatsen undersöker hur sex börsnoterade företag i två olika branscher tar hänsyn till och balanserar förväntningar och krav från olika intressenter under en konjunkturcykel.   Tidigare forskning har påvisat tvetydiga resultat som både pekar på att det sociala ansvaret ökar och minskar under ett och samma stadie av en konjunktur. Undersökningen har utförts genom en innehållsanalys och en kompletterande ordsökning av publicerade årsredovisningar. Till skillnad från tidigare forskning har den här studien valt att undersöka och analysera innehållet samt omfattningen av CSR-rapportering under både en hög- och lågkonjunktur. Resultatet visar på att CSR-rapportering inte följer konjunkturen och således inte ses som en kostnad då vissa företag ökade sin rapportering av CSR i lågkonjunktur. Detta påvisar att balansgången mellan att tillgodose olika intressenters krav inte gjort sig gällande.

I Sverige bedrivs idag den största mineralutvinningen på samernas traditionella marker. Samerna har inte några lagligt bindande rättigheter till dessa marker, vilket skapat en politisk konflikt mellan ursprungsbefolkningen och de kommersiella gruvbolagen. Med utgångpunkt i det politiska läget och med särskilt fokus på den planerade gruvan i Kallak syftar denna studie till att studera det kommersiella bolaget Beowulf Minings förhållningssätt till samerna och resursutvinningen på deras marker. Med hjälp av teorierna Carrolls moralpyramid och Social License to Operate (SLO) samt metoden argumentationsanalys vill studien granska hur bolaget legitimerar gruvdriften på samernas marker samt se hur bolaget förhåller sig till samerna och deras sociala tillåtelse. Genom analys av bolagets externa rapportering fann studien att Beowulf Mining främst legitimerar gruvdriften genom att argumentera för de positiva fördelar som gruvdriften kan få för Jokkmokk och dess lokalbefolkning. Studien fann även att bolaget använder sig av det rättsliga ramverket som en särskild legitimering för deras aktiviteter samt att bolaget ger uttryck för att ha ett lokalt stöd från en del av Jokkmokks befolkning. Vidare påvisade analysen att bolaget inte haft någon utförlig relation till samerna och inga muntliga dialoger genomförts. Detta, tillsammans med att samerna sällan omnämns i dokumenten, leder till slutsatsen att gruvbolaget inte kan påvisa några meningsfulla försök till att få samernas tillåtelse av den planerade gruvdriften samt att en bestående relation inte existerar i nuläget mellan de två parterna.

<p><strong>Problemformulering: </strong>Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor:</p><p>- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen?</p><p>- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen?</p><p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.</p><p><strong>Metod: </strong>En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR.</p><p><strong>Teori:</strong> De teorier som använts är Carrolls CSR – pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR. Carrolls CSR pyramid tar hänsyn till olika ansvar som måste uppfyllas i CSR arbetet medan den andra teorin tar upp företags olika ståndpunkter till CSR samt hur ståndpunkten kan påverka i vilken utsträckning samt grad man arbetar med CSR.</p><p><strong>Slutsats:</strong> När det gäller CSR arbetet finns det mer likheter än skillnader mellan företagen. Kommunikationen skiljer sig i omfattning mellan företagen.</p>

Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor: - Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen? - Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen? Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det. Metod: En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR. Teori: De teorier som använts är Carrolls CSR – pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR. Carrolls CSR pyramid tar hänsyn till olika ansvar som måste uppfyllas i CSR arbetet medan den andra teorin tar upp företags olika ståndpunkter till CSR samt hur ståndpunkten kan påverka i vilken utsträckning samt grad man arbetar med CSR. Slutsats: När det gäller CSR arbetet finns det mer likheter än skillnader mellan företagen. Kommunikationen skiljer sig i omfattning mellan företagen.

Datum: 2013-01-18 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 HP Institution: Akademi för hållbar-, samhälls- och teknikutveckling, HST Författare: Niklas Jörgensen Julia Safarova Robin Saha Titel: Corporate Social Responsibility - En studie om hur Mälarenergi kan utveckla sitt sociala ansvarstagande Handledare: Birgitta Schwartz Nyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, Legitimitet, särkoppling, Carrolls CSR pyramid, CR innovation, CR filantropi, CR integration, kommunikation, intressenter Frågeställning: Hur kan Mälarenergi utveckla sitt CSR arbete? Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka Mälarenergis arbete inom CSR, samt ta fram förslag på hur Mälarenergi kan utveckla sitt CSR-arbete utifrån deras nuvarande arbete. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som tillämpat forskningsansatsen abduktion för att studera Mälarenergis CSR arbete. Studien innehåller två personintervjuer med Miljöchefen på Mälarenergi, vilket är vår primärkälla. Slutsats: Företag bör följa samhällets normer om ett ökat CSR ansvar. Filantropiska insatser som går i linje med ett företags kärnverksamhet eller varumärke skapar trovärdighet. Ett företag som samhället är beroende av bör inte satsa på allt för riskfyllda innovationer. Företag bör satsa på både envägs- och flervägskommunikation av sitt ansvarstagande.

Oron över de miljömässiga effekterna av företags handlingar har ökat, och således även miljö­arbetet för en hållbar framtid. Företag kan arbeta med miljöfrågor på flera olika sätt och miljö­arbete blir vanligare inom små och medelstora företag. Fastighetsbranschen har stor energiförbrukning, många farliga kemiska produkter och hög generering av fast avfall, vilket resulterar i miljöpåverkningar. Fastighetsbranschens miljöpåverkan resulterar i att miljöfrågor borde vara viktiga för företag i branschen.   Syftet med studien är att identifiera och beskriva vilka av de proaktiva motivationskällorna: personliga värderingar, intressenternas påtryckningar, legitimitetsskapande och konkurrensfördelar, som är anledningen till att miljöarbete initierades, pågår och redovisas i fyra kommunala små och medelstora fastighetsföretag i Skaraborg. För att uppfylla studiens syfte samlades empiriskt material in från fyra kommunala fastighetsföretag: Tidaholms Bostads AB, AB Karlsborgsbostäder, AB Bostäder Lidköping och AB Skövdebostäder. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med informanter med olika befattningar, samt granskning av årsredovisningar från 2014. Studiens resultat och slutsats är att motivationen till varför miljöarbete initierades och pågår till viss del har förändrats. Motivationskällan till att det initierades hos alla företagen är personliga värderingar hos personal. Motivationskällorna till det pågående miljöarbetet är hos alla företag personliga värderingar hos personal och intressenternas påtryckningar från personal. I ett av företagen är dessutom motivationskällan konkurrensfördelar motivation till det pågående arbetet. Motivationskällan intressenternas påtryckningar från ägare är också till grund för det pågående miljöarbetet i ett av företagen. Vår slutsats är också att motivationskällan till att kommunala fastighetsföretag redovisar miljöarbete är legitimitetsskapande, vilket innebär att motivationskällan till redovisning och miljöarbete är olika. / The concerns over how activities of enterprises have affected the environment have increased, and therefore enterprises environmental activities have increased to reach a sustainable future. Enterprises can work with environmental issues in several ways, and environmental work is becoming more common in SMEs. The business of real estate has large energy consumption, several hazardous chemicals and a high generation of solid waste, resulting in affecting the environment. Environmental issues should be important for enterprises in the business of real estate, because of the environmental impact the business have.  The purpose of this study is to identify and describe which of the proactive motivations: personal values, stakeholder pressure, legitimation and competitive advantages, that is the reason to why environmental activities were initiated, occurs and reports in four municipal   real estate SMEs in Skaraborg. Empirical material was collected from four municipal real estate companies: Tidaholms Bostads AB, AB Karlsborgsbostäder, AB Bostäder Lidköping and AB Skövdebostäder to fulfil the purpose. The empirical material was collected through semi-structured interviews with informants with different positions, and examination of annual reports from 2014. The result and conclusion of the study is that the motivations of why environmental activities were initiated and occurs have, to some extent, changed. The proactive motivation for the initiation of the activities in all companies is staffs’ personal values. The motivations of why environmental activities occur in all companies is staffs’ personal values and stakeholder pressure from the staff. The motivation, competitive advantages, is in one of the companies a motivation to the occurring environmental activities. Stakeholder pressure from owners is in one of the companies a motivation to the occurring environmental activities. Our conclusion is also that the motivation to the reporting of environmental activities in municipal real estate businesses is legitimation, resulting in the motivations to report and environmental activities differ.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elbolag förhåller sig till arbetet mellan CSR och företagets finansiella mål. Dessa två mål tenderar att dra åt olika håll och det har av denna anledning varit av intresse att undersöka. Det sker även en jämförelse mellan börsnoterade och icke börsnoterade bolag. Studiens huvudsakliga undersökningsmetod har bestått av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Därefter tillämpades en kvantitativ metod i form av datainsamling från publicerade rapporter för bland annat framtagandet av nyckeltalet DuPont. Den teoretiska referensramen består av forskning med utgångspunkt i CSR och finansiell lönsamhet, bland annat Carrolls pyramid och intressentteorin. Empiriinsamlingen resulterade i att CSR är ett sätt för företag att uppnå lönsamhet. CSR blir såvida ett medel för företag att uppnå sina finansiella mål. Börsnoterade bolag tenderar att visa ett mer kortsiktigt förhållningssätt än icke börsnoterade bolag. Till sist resulterade empiriinsamlingen i att det inte upplevs vara någon motsträvighet mellan dessa två mål. / The purpose of this study has been to investigate how electricity companies relate to the work between CSR and the company's financial goals. These two goals tend to move in different directions and for this reason it has been of interest to investigate. There has also been made a comparison between listed and non-listed companies. The main research method of the study has consisted of a qualitative method in the form of semi-structured interviews. Subsequently, a quantitative method was applied in the form of data gathering from published reports for, among other things, the production of the keyratio DuPont. The theoretical frame of reference consists of research based on CSR and financial profitability, including Carroll's pyramid and stakeholder theory. The empirical gathering resulted in CSR being a way for companies to achieve profitability. CSR becomes a way for companies to achieve their financial goals. Listed companies tend to show a more short-term approach than non-listed companies. Finally, the empirical gathering resulted in the fact that there is no contradiction between these two goals.

Syftet med studien är att undersöka små och medelstora företags skäl till att arbeta med hållbarhet ochstudien utgår ifrån ett ekonomisk, legalt, etiskt och filantropiskt perspektiv. Som utgångspunkt har lagarangående hållbarhetsrapportering, frivilliga standarder och den teoretiska referensramen använts.Teorierna som används är intressentteorin, legitimitetsteorin, Carrolls (1991) CSR-pyramid samt Grimstad et al. (2020) Strukturmodell. För att undersöka studiens syfte används semistruktureradeintervjuer där fyra företag som arbetar med hållbarhet eller hållbarhetsrapporterar intervjuas. Sedanpresenteras den insamlade empirin för att därefter analyseras och diskuteras. I analysen jämfördesföretagens svar utifrån perspektiven med hjälp av teorierna. En slutsats som studien antyder är attföretagen visade på starkast ekonomiska skäl för att arbeta med hållbarhet. Vidare visar studien att etiskaskäl är det som har näst mest påverkan på små och medelstora företag. Slutligen tyder studien på attlegala och filantropiska skäl förekommer lika ofta men att företagen gör fler filantropiska handlingar vilketgör att det filantropiska perspektivet har större koppling till CSR enligt studiens resultat. Studiens förstabidrag är ett teoretiskt bidrag som bidrar till vidare teori och det kan hjälpa vägleda vid fortsatta studier.Vidare bidrar studien med ett empiriskt bidrag som ger nya djupare insikter till skäl som små ochmedelstora företag kan ha angående varför företagen väljer att arbeta med hållbarhet. Slutligen görstudien ett mindre praktiskt bidrag som antyder att små och medelstora företag inte känner press att blipåverkade av framtida lagkrav. / The purpose of the study is to explore small and medium sized enterprises' reasons for working withsustainability and the study is based on an economic, legal, ethical and philanthropic perspective. Thestudy uses laws concerning sustainability reporting, voluntary standards and the theoretical framework asbasis for conducting the study. The theories used were, stakeholder theory, legitimacy theory, Carroll’s(1991) the pyramid of CSR and Grimstad el at. (2020) structural model. To research the study’s purposea semi-structured interview method is used and four companies that either work with sustainability or CSRreport where interviewed. Thereafter the study's empirical data was presented and then analyzed. In theanalysis the companies answers were compared through the perspectives and with help of the theories.One conclusion is that the company's show most economic reasons for working with sustainability.Furthermore, the findings show that ethical reasons are the second largest impacting aspect for SME.Lastly the study suggests that legal and philanthropic reasons occur a similar amount of times butcompanies perform more philanthropic activities which means that the philanthropic perspective has agreater impact in relation to CSR. The study’s first contribution is a theoretical contribution that expandsand helps guide future studies. Furthermore, the study’s empirical contribution gives new deeper insightsinto the reasons SME can have for working with sustainability. Lastly the study makes a smaller practicalcontribution that suggests that SMEs do not feel impacted from future legal requirements.

Det har blivit alltmer vanligt att företag upprättar en hållbarhetsrapport och något som förväntas av intressenterna. Det krävs att företag tar ett ansvar för att samhället ska kunna drivas mot en hållbar framtid. Företag kan inte bara tänka på sitt ekonomiska ansvar utan även på sitt miljömässiga och sociala ansvar. Tidigare forskning visar att lyxindustrin medinriktning på mode gör ett stort avtryck på miljön, det är främst deras textilproduktion som har en stor negativ påverkan på miljön. Lyxindustrin är även en särskild intressant marknad att undersöka eftersom konsumtionen av lyxvaror vanligtvis inte grundas i ett behov av att köpa kläder utan snarare i ett behov av att uppnå en viss social image. Att lyxindustrin har en stor påverkan på vilka trender som skapas resulterar i att industrin har ett särskilt etiskt och socialt ansvar gentemot samhället. Syftet med studien är att bidra till forskningen om vad lyxkoncerner inom mode kommunicerar avseende sitt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande i enlighet med GRI i sina hållbarhetsrapporter. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys av fyra koncerner som alla verkar inom lyxindustrin. Datamaterialet har inhämtats från koncernernas hållbarhetsrapporter förrapporteringsåret 2019. Studien har en tvärsnittsdesign och utgår från en abduktiv ansats. Vi har sökt efter teman som kan kopplas till studiens analysmodell som är baserad på GRI:s riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Studiens resultat och slutsatser visar att koncernerna förmedlar sitt ansvarstagande inom allaområden i sina rapporter. Dock lägger koncernerna störst vikt på det ekonomiska ansvaret följt av det sociala och till sist det miljömässiga ansvaret. Det finns ett fåtal kategorier som inte kommuniceras alls, men vi har också funnit att koncernerna kommunicerar andraområden inom CSR som inte täcks av vår teoretiska modell. Studien har således bidragit till en utveckling av den analysmodell som använts i form av två kategorier som berörkoncernernas material och produktion. / It has become a common feature that companies establish a sustainability report and something that is expected from their stakeholders. It is required that companies take social responsibility in order for society to be driven towards a more sustainable future. Companies can not only think about their financial responsibility but also about their environmental and social responsibility. Previous research shows that the luxury industry, especially the fashion industry, makes a big imprint on the environment; it is mainly their textile production that has a negative impact on the environment. The luxury industry is also a particularly interesting market to explore because the consumption of luxury products is usually not based on a need to buy clothes but rather on a need to achieve a certain social image. The fact that the luxury industry has a major impact on the trends created, results in the industry having a special ethical and social responsibility towards society. The purpose of the study is to contribute to the research on what luxury fashion companies communicate regarding their financial, environmental and social responsibility in accordance with GRI in their sustainability reports. We have conducted a qualitative content analysis of four corporations, all of which operate in the luxury industry. The data material has been obtained from the corporations’ sustainability reports for the reporting year 2019. The study applies a cross-sectional design and is based on an abductive approach. We have searched for themes that can be linked to the study's analysis model which is based on GRI's guidelines for sustainability reporting. The study’s findings and conclusions indicate that the corporations convey their responsibilities in all areas throughout their reports. However, the corporations place the greatest emphasis on the financial responsibility, followed by the social and lastly the environmental responsibility. A few categories are not communicated at all, but we have also found other areas within CSR where the corporations communicate but that are not covered by our theoretical model. The study has thus contributed to an evolution of the analysis model used, two categories have been added that concern the corporations’ materials andproduction. This study is written in Swedish.

Background: Sustainability reporting has become more important for companies, serving as a tool to describe the company’s commitment to and promotion of sustainable development. As a result of the increasing attention to climate and human rights issues, Agenda 2030 was introduced, consisting of the 17 Sustainable Development Goals (SDGs). This call for action from all countries, through a global partnership, has further increased the importance of sustainability reporting for companies to report on their commitment to and promotion of sustainable development. Therefore, this study aims to contribute to the unexplored area concerning changes in the content of companies sustainability reports before and after the launch of the United Nations Sustainable Development Goals (SDGs). Purpose: The purpose of the study is to increase knowledge about how the implementation of the UN's Sustainable Development Goals (SDGs) has affected car manufacturers' sustainability reporting. The focus is on identifying how sustainability reporting has changed and which SDGs are being emphasized. Finally, the study aims to contribute to the literature on institutional theory and isomorphism, to see if it can explain the similarities between the companies' sustainability reports. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative research method with a deductive research approach was utilized. The study’s data collection was conducted through content analysis, where each company’s sustainability reports were mapped based on excerpts categorized according to themes related to the UN’s 17 SDGs. Conclusion: After conducting the analysis, the conclusion can be drawn that the launch of the UN’s SDGs has not led to a change in companies’ choice of focus area in their sustainability reports, which is explained by the fact that companies previously followed similar guidelines, such as the GRI, which already included similar guidelines covering both economic, social, and environmental aspects. Despite increased expectations for sustainability reporting after the SDG launch, the scope of content and actions in the reports has increased for companies, without necessarily changing focus. They tend to prioritize goals where they have the greatest impact and which interest their stakeholders the most, to maintain legitimacy and credibility. Furthermore, the compilation of the empirical data shows that there are similarities in the themes companies choose to report on. These similarities are explained by the institutional theory, which suggests that companies are driven by institutional pressures from external actors. / Bakgrund: Hållbarhetsrapportering har blivit viktigare för företag och fungerar som ett verktyg för att beskriva företagets engagemang och främjande av hållbar utveckling. Som resultat av den stigande uppmärksamheten kring klimatet och mänskliga rättigheter introducerades Agenda 2030, som utgörs av de 17 globala målen (SDGs). Denna uppmaning till handling från alla länder, genom ett globalt partnerskap, har ytterligare ökat betydelsen av hållbarhetsrapportering för företag för att rapportera om deras engagemang och främjande av hållbar utveckling. Denna studie har därför som avsikt att bidra till det utforskade området kring förändring av innehållet i företags hållbarhetsrapporter före respektive efter lanseringen av FN:s globala mål (SDGs).  Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om hur införandet av FN:s globala mål (SDGs) har påverkat biltillverkares hållbarhetsrapportering. Fokus ligger på att identifiera hur hållbarhetsrapporteringen har förändrats samt vilka SDGs som ligger i fokus. Slutligen avser studien att bidra till litteraturen kring institutionell teori och isomorfism, ifall det kan förklara likheterna mellan företagens hållbarhetsrapporter.  Metod: För att uppfylla syftet med studien användes en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats. Studiens datainsamling utfördes genom innehållsanalys där respektive företags hållbarhetsrapports kartlades baserat på utdrag som kategoriserades utifrån teman kopplat till FN:s 17 SDGs.  Slutsats: Efter en genomförd analys kan slutsatsen dras att lanseringen av FN:s SDGs inte har lett till en förändring i företagens val av fokusområde i sina hållbarhetsrapporter, vilket förklaras av att företag tidigare följt liknande riktlinjer, som GRI, som redan innehöll liknande riktlinjer som berör både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Trots ökade förväntningar på hållbarhetsrapporteringen efter SDG-lanseringen har företagens omfattning av innehåll och initiativ i rapporterna ökat, utan att nödvändigtvis ändra fokus. De tenderar att prioritera mål där de har störst påverkan och som intresserar deras intressenter mest, för att bevara legitimitet och trovärdighet. Vidare visar sammanställningen av empirin att det finns likheter i de teman företagen väljer att rapportera om. Likheterna förklaras med hjälp av den institutionella teorin, som menar på att företagen drivs av institutionella påtryckningar från externa aktörer.